Brevvänner
Förr i världen var det poppis att ha brevvänner.
Nu försvinner ju vanligt brevskrivande mer och mer.
Hur hade du det - gillade du att brevväxla med folk?
Jag har haft i alla fall två riktigt bra brevvänner.
Man gick i spänning och väntade på nästa brev, det var kul!
Jag hade en tjej från Australien som brevvän när jag var 14-15 år. Men minns inte varför det slutades att skriva. Och namn och adress har försvunnit.
Kanske tyckte man att det var fjantigt att hålla på med sånt när man var så stor och vuxen som 15! 
Hon skickade ett silversmycke föreställande en kakadua som man skulle ha i en silverkedja om halsen, men det har naturligtvis kommit bort. Oj, vad jag har letat, för det var så vackert.
// Anders...f.d. 890-3 .....och fortfarande batteridriven!
riktigt "brevvän" har jag nog inte haft …
mer att jag haft(?) vänner jag brevat med..
en gammal dök upp via facebook "nyligen" *ler*
(oxå från australien)
kan..tycka att mail/messenger..är lite FÖR snabbt
just väntan o eftertanken kan vara…*ler*
(för brevvänner har man inte I det dagliga livet,
de ryms liksom innom en annan tidsbubbla )
penke
Hade en brevvän några år från Österrike, men min engelska var så dålig och hade ingen som kunde hjälpa mig så jag orkade inte till slut. 
Jag har alltid varit för lat för att skriva brev.
Cris sajtvärd på Livskvalitet & Utomjordiskt.
Hemsida www.livskvalitet-2.se kliv in!
Varför står mina fötter på jorden när resten av min kropp är ute i rymden.
Hade en brevvän från Luleå. Vi började skriva när vi var i 13 års åldern. Vi har träffats många gånger under åren. För några år sedan firade vi 40 år. Då började vi kl. 5 på kvällen och höll på till 5 på morgonen.
Sen datorn kom slutate brevskivandet och blev mail istället.
Jag styr själv mitt liv med mina tankar o känslor.
Har också haft brevvänner. Från Italien..Frankrike..och Tyskland. Kul att skriva brev, men numera har vi ingen kontakt.
Jag har en gammal moster..86 år..i södra Sverige, som jag brevväxlar med! 
Jag brevväxlade väldigt intensivt med en kompis från Norrland när jag hade flyttat därifrån. De blev minst ett brev i veckan. Tyvärr så gick det snett när hon blev psykiskt sjuk och jag inte längre orkade med hennes flera sidor långa och intetsägande väderleksrapporter och "blommiga" tal om allt och inget, men det är en annan historia.
Jag har brevväxlat med en kvinna i finland i över 10 år. Jag svarade på en annons. Hennes mamma hade dött och därmed hade hon inte längre någon att prata svenska med. Hon var rädd att tappa bort svenskan om hon inte höll igång den på något sätt och önskade sig därför en svensk brevvän.
De senaste åren har vi gått över till mail istället för pappersbrev.
"There is nothing more despicable than respect based on fear."
Starta ny diskussion