Jag var 16 år och hade precis börjat gymnasiet på Hvitfeldska i Göteborg som ansågs vara en "fin" skola.
Mamma var överlycklig.
Första skoldagen skulle vi presentera oss i klassrummet. Vi skulle tala om våra namn och vad vår pappa arbetade med😖

Vargpäls var inne på den tiden och det var många sådana på skolan. Status betydde mycket. Snarare allt.

Jag försökte protestera så gott det gick på mitt eget sätt. Jag hade egentligen noll koll på på politik och omvärld.
Jag skaffade näbbstövlar och palestinasjal bland annat och blev kommunist. Egentligen var det enbart för att det var tvärtemot. Jag visste egentligen ingenting.
En kille som satt i styrelsen för MUFs ungdomsförbund bjöd hem mig till honom Han bodde i en stor villa väldigt centralt. Det första han sa när jag hängt av mig ytterkläderna var "egentligen umgås jag inte med sådana som dig".
Jag stannade bara en liten stund.

Vid skolavslutningen så rullade flertalet bilar in på skolgården som var presenter till de som tagit studenten.

Jag kan berätta många lustigheter.

Jag hoppade av gymnasiet. Fixade mitt första jobb och jag glömmer aldrig den frihet jag kände när jag lämnade skolan med ett betyg med ett stort rött kryss över hela pappret.

Jag röstar fortfarande på den röda sidan politiskt och jag vet inte varför dessa minnen kommer upp. Kanske för att det är val på söndag.