Min hund
Eftersom min hund Ebbe´s sjukdom engagerade så många i "Godmorgon-tråden" så tyckte jag det var bättre att göra en ny tråd än att svara där.
Ebbe finns inte mer….
Ett större och noggrannare blodprov visade att han hade långt gången leukemi och det fanns inget mer att göra.
Så när vi kom hem så gick jag och Ebbe till skogen för sista gången. Vi skildes i skogen där vi båda hade haft så kul i 11 år, och nu jagar han hare med sina hundkompisar i hundhimlen.
Tack för all omtanke!
// Anders...f.d. 890-3 .....och fortfarande batteridriven!
Åh så jobbigt!
Men han har i alla fall haft ett långt och säkert lyckligt liv.
Så ledsamt för hela er familj, jag lider med er.
Skönt för hunden att få somna in där han kände sig hemma, men förstår att det var en tuff promenad hem för dig sen.
Tänker på er
Kram!
Zabelle
Så tråkigt! Sänder en kram!
Anders…vad ska jag säga ? Det gör mej så ont…
Har själv varit med om detta, så jag tror jag vet vad du känner. Huset blir så tomt…så svårt att förstå att ens bästa vän är borta… Men som Du skriver…Ebbe har det bra i sin himmel nu. 
Kram, ljus och värme från Sisa.
Åhh så tråkigt Anders, det måste göra ont att skiljas från en vän så där. 
Tack för att du berättade.
Styrkekramar till er båda!
Cris sajtvärd på Livskvalitet & Utomjordiskt.
Hemsida www.livskvalitet-2.se kliv in!
Varför står mina fötter på jorden när resten av min kropp är ute i rymden.
Usch så jobbigt Anders när man måste ta det steget. 
Men han fick i alla fall avsluta sina dagar i skogen där han älskade att vara.
Skickar många tröstekramar.
Jag styr själv mitt liv med mina tankar o känslor.

Chik har sagt så fint precis som vi känt när våra älskade hundar gått vidare.
Sänder kramar till er.
ja Anders.. Många goa kramar till er..
Lena.P är jag i verkliga livet.
Ja det har varit en tung kväll. Hade allt varit normalt så hade jag ikväll förberett mig inför morgondagen. Den 21 augusti är nämligen den dagen som man får släppa loss hundarna och börja träningen i skogen på allvar.
Men nu är det som det är, en tröst är att man aldrig är ensam om sådant här.
Och en stor tröst är att läsa alla era värmande kommentarer.
Tack snälla ni!
// Anders...f.d. 890-3 .....och fortfarande batteridriven!
Åh fy vad ont det gör när man mister ett älskat djur
Jag vet också vad det handlar om och det gör lika ont varje gång…
/Maria
nämen Anders så tråkigt..
Det är inte för skojs skull man säger att hunden är människans bästa vän. Det är verkligen sant, bättre vänner finns inte. jag lider med dig och din förlust av vännen 
Anders. Så många fina ord har sagt i tråden, att jag säger inte mera. Men sänder varmt tanke och kram.
Pirkko-Anneli
#11, 12, 13. Tack!
Många hundar har jag haft och sörjt när de gått bort, men det gör mest ont när man tvingas ta bort dem i förtid.
Men nu får man se framåt och börja leta efter en ersättare, det blir inte lätt, och kommer att ta några år med mycket arbete innan det blir en bra jakthund av den.
// Anders...f.d. 890-3 .....och fortfarande batteridriven!
Jag blev så bestört då jag hade fått ett pm från Cristine om detta 
Kramar om dig och din familj och hoppas att dom fina minnen snart vinner över allt svårt just nu.
Dessa ord skrev jag när vi tog bort våran älskade Tuffi för några år sedan.
/kram
Ps Så vacker eran Ebbe var 
………………………………..
Min söta, gulliga tik Tuffi
Min söta gulliga tik har för alltid somnat in och sprang sin väg till en underbar plats
Där Fjärilar i olika färger lyser i praktfulla klara färger mot en skinande blå himmel
Överdådigt vackra blommor sticker upp här och där bland all förtjusande växtlighet
Skällande glada kompisar hälsar henne varmt välkommen till ett totalt helande land
Belåtet springer hon och skuttar fram till alla dom annorlunda och roliga individerna
Låter dem visa henne alla olika ställen där man kan bada och leka kurragömma mm
Dignande är matborden med alla olika delikatesser från den skickligaste charkuterist
Pärlande gott friskt vatten låter sig väl läska efter allt himmelskt som finns att göra
Drömmer sen saliga drömmar om när tider komma när matte och husse kommer hit
Vill så gärna vifta på svansen och slicka bort alla deras djupt bedrövade salta tårar
Minns med munterhet alla roliga petitesser som flimrar fram bland hennes alla 12 år
Säger med glädje tack till matte och husse för ett mycket förnöjsamt och härligt liv
© Spanaren
#15 Tack! Det var mycket fint skrivet.
// Anders...f.d. 890-3 .....och fortfarande batteridriven!
#16 Tack och Ni är i mina/våra tankar
/kram
Tänker på dig, det är alltid jobbigt när familjjemedlemmar inte längre finns, och jobbigt att behöva ta beslut och genomföra det du gjorde. Vi fick ta bort en katt i förtid för några år sen och det var jättejobbigt.. får tårar i ögonen när jag läser din text.
Aggeelin / medarbetare på Livskvalitet
#18 Tack för det. Ja det är jobbigt när man tvingas ta sådans beslut.
// Anders...f.d. 890-3 .....och fortfarande batteridriven!
Ja det måste vara svårt de stegen till skogen, vet det eftersom vi haft jakthundar när jag var liten. Pappa avliva alltid själv. De blir ju som en familjemedlem.
Ja han jagar nog i himlen nu….Ebbe lille.
Kram Jile

Neej, det är så hemskt när ens djur försvinner och man måste ta det svåra beslutet. Men man gör ju alltid det som blir bäst för djuret.
Den har det nog bra där den är nu. Och springer nog runt och jagar i skogarna.
Vila i frid lille söta Ebbe..
Kram från Lodjuret

#20, 21 Tack! Ja, har vi varit ihop ända sedan valpstadiet så vill jag sköta slutet också, och det ska ske i skogen, det stället som de har upplevt så mycket i.
// Anders...f.d. 890-3 .....och fortfarande batteridriven!
#22 Ja det gjorde du rätt i Anders, lät fint det du skrev.