Klassträff
Det var med skräckblandad förtjusning jag läste inbjudan till klassträff som damp ner i brevlådan häromdagen. Det gäller klassen som gick ut nian 1975.
Vi hade en träff för senast 15 år sedan och det var svårt att känna igen och komma ihåg alla redan då!
Det blir den 22 maj och jag är glad att jag har ett par månader på mig att bli av med några kilo till.
Men jag ser fram emot det. Det ska bli roligt 
Hur är det mer andra. har ni också varit med på klassträffar och hur var det?
Joodå… Jag har varit på ett par stycken.
Min första klassträff var 1980 med de jag gick yrkesskola med och slutade 1970. Vi träffades alltså bara 10 år efter. Tycker inte det gav särskilt mycke så träffarna som varit efter har jag skippat.
Den andra träffen var med den klass som jag gick ut 6:an med 1965. (Vi delades när vi skulle börja högstadiet i stan.)
Jag tyckte att alla var rätt så lika sedan skoltiden. Lite äldre men samma gester, sätt och humor. De såg ut som förvuxna barn (gjorde nog jag också) Träffen var 25 år efter. Alltså 1990.
Den träffen var himla kul. Vi sa vi skulle träffas igen men ingen har orkat ta tag i det. Det är ett heltidsprojekt att fixa en klassträff. Men rätt som det är så kanske någon lägger ner lite energi på det och vi träffas igen.
Jag är så himla gammal att det dröjjer väl inte så länge tills jag blir inbjuden till konfirmationsträff 
En enda klassträff har det blivt och det var mer än kul. Träffen började kl 16.00 och jag var hemma 03.30 
Hoppas innerligt på att det blir en träff till … men det är mycket att ordna så jag förstår om ingen tar tag i det.
Det var prick 20 år sedan vi hade gått ut när vi träffades!
Ha nu skoj Maggan och ge järnet på träffen/ kram Spanaren
Tack vare Internet och goda affärsidéer så behöver ingen anstränga sig särskilt mycket. se www.barabamba.se
de ordnar allt 
Jag blev inbjuden på en för länge sedan men gick inte och nu är alla pensionärer.
Cris sajtvärd på Livskvalitet & Utomjordiskt.
Hemsida www.livskvalitet-2.se kliv in!
Varför står mina fötter på jorden när resten av min kropp är ute i rymden.
Det var en för ca 10 år sen men jag hade ingen lust att gå.

Vår klass på högstadiet var mest en mardröm och att det skulle ordnas någon klassträff har jag ytterst svårt att tro. Det var tre år av svår mobbing och enorma konflikter i hela klassen så det är nog ingen som direkt saknar den tiden.
Några försökte för drygt tio år sedan och de fick in tre anmälningar och det är nog ungefär så stor sammanhållningen var.
Min klass från sexan vore förstås en helt annan sak, men vi var bara sex stycken så det blir kanske lite magert, bjuder vi med klassen som gick över oss så blir vi ju i och för sig elva 
Behöver du en medmänniska att prata med? Känner du dig ensam?
Titta in här medmanniska.net och se om det är något för dig.
Vi hade tidigare en tråd om att var nostalgisk. Jag är inte ett dugg nostalgisk och har konsekvent sagt nej till alla inbjudningar. Är inte det minsta nyfiken.
Kul Maggan!
Vi hade en träff för…ja, kanske fem år sedan. Dom som man mindes som unga och vackra, liknade mest gubbar och gummor…men roligt hade vi…Har också återupptagit kontakten,
med min allra bästa kompis från den tiden…

Var 5e år får jag en inbjudan….har inte haft intresse att gå dit…
Trivdes aldrig på den skolan, gick där 5an-9an.
Däremot träffas vi, som gick gymnasiet ihop…sååå kul !!
ja det är lite olika vilka klasser man vill träffa. Det är väl ganska ovanligt att man går i samma klass hela skoltiden ut. Det finns klasser jag aldrig vill se mer heller.
Men jag har inget emot en solig försommarkväll på Berget-restaurangen med fantastisk utsikt över hela stan. sånt kommer man ju aldrig ut på annars
men Gunilla, konfirmationsträffar - måste man vara gammal för att ha såna?
jag vet inte jag har ju aldrig konfirmerat mig…
Jag fick en inbjudan för några år sedan men jag har 60 mil enkel resa så jag avstod. Sedan visade det sig att det hade varit en massa andra skolor där och nästan ingen från min skola. Det var något företag som hade arrangerat träffarna.
#11
ja 60 mil är lite långt för en klassträff!

För mig är det 120mil enkel väg… men jag skulle nog kunnat tänka mig att åka om det varit kära gamla vänner jag hållit kontakten med.
Behöver du en medmänniska att prata med? Känner du dig ensam?
Titta in här medmanniska.net och se om det är något för dig.
som du skriver finns det sedan länge företag som arrangerar,
fixar adresslistor mm
har ju spamfilter på,så det var ett tag sedan sist
men,några gamla klassisar har tydligen inte haft filtret på..
så jag fick oxå en inbjudan
till gamla skolan
alla niorna ska träffas,kolla gamla klassrum o äta ett mellanmål..
+ middag o dans(?) på kvällen
fick oxå något skräckblandat ..i sinnet
det är från min klass 6-9.
jag tvekade länge,för jag trivdes inte heller de skolåren !
nå´n klok(?) har sagt,att ..nu..är det tillräkligt länge sedan vi gick ut
så det slipper bli ..alltför mycket skryt o skrävel
livet har hunnit ikapp fler..
men,men,får väl se om det var kul att återse de andra :- )
penke
Där sa du nåt MargaretaA !
Jag gick också ut 9:an 1975 å vi har en flitig kommitè.
Vart 5:e år har vi träffats hittils. så i vår är det dags igen.
Okej, ska försöka få bort lite av magen.
Det som slår en när man träffas är att alla ser så gamla ut.
Tittar sällan på mej själv i spegelglaset.
#14
spamfiltret funkar inte på min postlåda 
#15
har du också lagt märke till detta märkliga fenomen - alla andra har blivit äldre?! 

Fniss…snart är vi jämngamla allihopa…..speciellt med dem som är yngre 
Rätt där Branneli !
Jag skulle bli förvånad om det skulle bli en återträff med någon av grundskoleklasserna. Men inbjudan från gymnasieskolan har man fått, inget jag gick på dock..