Ormar 2014
Sisa har efterlyst en ny bildtråd med mina ormar. För er som inte vet, har jag fött upp några olika arter och underarter amerikanska kungssnokar en längre tid. Jag började med dem 1981, men hade ett uppehåll mellan 1994 0ch 2003.
Kungssnokar kallas så därför att de är opportunister, det vill säga att de tar vilket bytesdjur som helst så länge det är i rätt storlek. Det i sin tur innebär att de även tar andra ormar och att de kan vara kannibaler emellanåt. Släktet omfattar 15 arter och 50 underarter spridda från Ontario i Kanada i norr, söderut ända till norra Peru.
I år har jag inte tagit många bilder därför att det inte varit tillräckligt varmt särskilt många dagar. Det är för trångt för att fota inne i terrarierummet, så bilderna måste tas utomhus. Den 30 mars var den första riktigt varma dagen jag kunde plocka ut någon orm.
Detta är en kalifornisk kungssnok (Lampropeltis californiae) av varianten "desert banded 50/50". Det finns ett dussintal olika varianter av den här arten i naturen i sydvästra USA, från enfärgat bruna till fläckiga, bandade och stripade svartvita eller gulbruna.
Han är född här hemma i augusti 2009 och han är den teckningsmässigt bästa jag fött upp av den här arten någonsin. Beteckningen desert banded 50/50 innebär att det är en bandad ökenvariant med lika mycket vitt som svart. Det vanliga är annars att desert banded är svart med smala vita ringar.
Tack Peter..jättefina bilder!
Detta är en Hondurasmjölksnok (Lampropeltis triangulum hondurensis) av amelanistisk tangerine fas, det vill säga att varianten saknar svart pigment och att det som på den här ormen är vitt, på en normalfärgad tangerine skulle vara svart.
Bilden är tagen i badet alldeles innan mässan den 26 april då jag sålde paret, som numera bor i Söderhamn.
Ovanliga ormar..hur får Du tag på dom, Peter ?
Jag blir lika fascinerad varje gång jag ser dessa ormar. Vilka färger. Så vackra. De ser nästa overkliga ut.
Ser ut som sådan där gummiormar man lekte med som barn😉
/Maria
# 5 Bara man inte stöter på någon..och tror det är en gummiorm!!
#4 Nja, inom hobbyn är de inte så väldigt ovanliga, i alla fall inte som art/underart, men däremot finns inte många såpass perfekta 50/50 i världen som den i #0 och #1, kanske ett hundratal om jag får gissa.
Det finns organisationer i hela världen, förbund med lokala föreningar, det hålls mässor och utställningar där man träffas och byter, köper och säljer av varandra. Det finns också sajter på nätet, i Sverige är den största communityn för folk med olika djurslag som hålls i terrarium www.terrariedjur.se.
Detta är våra barns yngsta kusin i augusti 2013 med min stora sinaloahane, alltså samma sort som på bilden i #6. Utan att veta säkert, tror jag att den här ormen har världsrekord i storlek för sin sort. Normalt blir de omkring 130-140 cm och väger då runt 450 gram. Den här 14-årige sinaloahanen är 175 cm lång och väger 2,2 kg.
# 8 Och barnen är inte rädda att hålla i dom ? Vilken stor!!
Så fina de är, tar mig tillbaka till när jag var liten och min morbror hade ormar 🙂 Han hade dock boaormar av något slag, så de var inte lika färgglada. Tunga var de däremot, när jag var 7-8 år så fick jag hans största hona runt axlarna som väl då var 2-2.5 meter lång 😃Givetvis med lite stöttning, men det visste jag inte då😉
/Rebecca
Sajtvärd på kladsomnad.ifokus.se
Medarbetare på fantasy.ifokus.se
# 10 Modigt!
#9 Nej de är inte rädda. Ett barn som aldrig har blivit skrämd för ormar av någon vuxen är inte rädd. Det är vuxna som överför sin egen skräck till barnen, inget barn föds ormrädd.
# 12 Ingen risk att ormarna gör någon illa heller ?
Snoken 50/50 är otroligt vacker Peter, du måste vara väldigt stolt, vore jag du så skickade jag in en bild till Geografic Chanel..månadens bild.
Roligt se dina ormar igen, bra iniciativ av Sisa.
Cris sajtvärd på Livskvalitet & Utomjordiskt.
Hemsida www.livskvalitet-2.se kliv in!
Varför står mina fötter på jorden när resten av min kropp är ute i rymden.
#13 Nej ingen alls, snarare tvärtom i så fall, mindre barn håller ibland för hårt, så dem måste man vara med hela tiden 🙂
Jag har en orm, faktiskt en likadan som i #1 och #2, som jag inte är helt säker på om den skulle kunna få för sig att bita. Det är den som jag köpte från den konkursade zoobutiken i Falun i april förra året och som hade farit lite illa. Den ormen sätter jag inte i händerna på ett barn även om de här ormarna inte har mycket mer i munnen än en abborre.
Sedan finns en och annan individ bland mina ormar som är för nervösa i sitt beteende för att vara lämplig att hålla åtminstone för mindre barn.
Kusinen som håller den stora sinaloahanen på den här bilden fyllde tre år när bilden togs.
#15 Vilken bild🙂
Så spännande för ett barn att få vara med om något sådant.
Det hade även jag tyckt😉
/Maria
Fina bilder med läckra ormar!
Ormrädsla, lärs in, så uppfattar jag det, och jag tror att det stämmer med det du skriver Peter?
Aggeelin / medarbetare på Livskvalitet
#17 Ja människan är den enda primaten som inte föds ormrädd. Visa en orm för en bebis så jollrar hon/han och griper efter ormen. Gör samma sak med en chimpansunge så skriker den i dödsångest.
O så fina ormar du har Peter. 🙂
#18 Det hade jag ingen aning om. Intressant.
/Maria
# 15 Åh, så fin bild! Jag tycker i allafall att barnen är modiga! Nu har jag ännu en fråga, Hur gamla blir ormarna ?
#21 Ungefär 20-25 år om de får vara fullt friska. Om ormar blir sjuka kan de vara mycket svårdiagnosticerade och de är ofta mycket svåra att behandla. De är dessutom oerhört känsliga för anestesi och att söva en orm kan vara likställt med avlivning.
# 22 Då blir dom ju gamla. Har du några ormar kvar så länge ?
#23 Den äldsta jag har nu är 14 år, men jag har haft en majsorm i 20 år tidigare. En kompis har en bergskungssnok som är över 30 år.
Konstig fråga kanske..men, vad händer då dom inte orkar leva längre ?
#25 Om du menar vad jag gör med dem när de dör så brukar jag bränna dem eftersom de inte är inhemska djur.