På alla "båda är rätt" fick jag fel för att jag valde de. Jag brukar alltid föredra de framför dem om man kan välja! 
Utöver det fick jag bara rätt. Score, för den grammar-nazi jag är.

Vet man inte vad man ska använda är det bättre att säga dom. Det brukar jag göra.

Fick bara 4 rätt :)

Jösse matilda sisa då, detta vågar jag mig inte på alls. Jag som är så dålig på gramatiken.

Där båda är rätt så borde man egentlign få rätt även om man bara väljer den ena ;) Precis som Wand använder jag hellre de. Var däremot en dem som jag fick fel på. :)

Jag fick lära mig en enkel regel av en nyutbildad lärare. Använd de i början och mitten av meningen och dem i slutet av meningen, då kan det aldrig bli fel!! Den var enkel tycker jag!

Här kan ni läsa en artikel om reglerna kring hnär man använder vad.

*5 De ska jag komma ihåg aggeelin att använda. Tack för tipset

9/10 och jag är besviken

4 rätt, och 6 svarade jag dem, och det borde ha varit, båda är rätt. Nu försöker jag komma ihåg dem. Var det rätt. 

# 3  Försök Stina!  Gör väl inget om det blir lite fel! 

# 4 Då båda är rätt är också båda rätt svar! 

# 8 Besviken..det är ju jättebra! 

Jag har alltid varit intresserad av språk och grammatik! Det svenska språket är ju inte alltid så enkelt, eller..

#10 Jag gillar ju grammatik så jag hade räknat med alla rätt

Haha, jag som har mvg i svenska fick bara 5 rätt!

Nä Inte lönt för det blir inga rätt sisa,, Min lärare hon slet av sig  sitt hår
I vuxenålder lärde jag mig grammatiken utantill men sen få ner de var de ska vara, de är en annan historia… haha

Samma som #1 fick jag, föredrar att använda de framför dem när man kan välja. 

Ordet "MEJ" får det att svida i ögonen, fy så fult det är. :(

#14 Då kommer du nog börja gråta om du läser mina texter.. :(

Trevligt quiz, och det är inte helt lätt, det där med de och dem. Men jag håller inte med om svaret på fråga 7 , det kan bara inte vara rätt.

#5 Ja, en enkel regel. Oftast rätt, misstänker jag, men absolut inte alltid. Jag skulle föredra att pröva att byta de/dem mot du/dig - där brukar man oftast känna vilket som är rätt. Känns "du" rätt; använd "de" (också två bokstäver). Känns "dig" rätt, använd "dem" (också tre bokstäver)

FUUUUUUCK >< och jag ska vara akademiker…

jag blev också lite besviken över mina 9/10 - trodde jag kunde detta. säger som #16 att det var 7:an jag föll på och det ligger inte heller nu efteråt bra i munnen med "dem" i den meningen hur jag än beter mig 

men det var en kul Kluring för oss språknördar iaf !

SPOILER FÖR DEM (!) SOM INTE SLUTFÖRT QUIZET!

Jag håller inte heller med om svaret på fråga 7 ("De/dem som alltid visat mej omtanke, är mina vänner!"). Här kan rimligen inte "dem" användas.

Skälet till att "dem" kan vara rätt i fråga 4 ("Jag uppskattar de/dem som vill delta!") är att "dem" är objekt i huvudsatsen ("jag uppskattar dem"). Traditionellt har ansetts att det då krävs objektsform. Idag måste man dock uppfatta "de som" som en fast, oböjlig konstruktion varför även "de" går bra. Det har även föreslagits att "de" i detta fall är en bestämd artikel (med underförstått substantiv) och inte ett pronomen. Således är det rimligt att säga att båda är rätt.

Ungefär samma princip gäller fråga 6 ("Det är frågor för de/dem som skriver här.") och fråga 10 (Detta är det perfekta quizet för alla de/dem som gillar språk!). Här har traditionellt ansetts att objektsform krävs efter prepositionen ("för" i detta fall). Av ovan anförda skäl går emellertid "de" också bra.

I fråga 7 däremot är "de" subjekt i huvudsatsen ("de … är mina vänner") så det finns ingen anledning att använda "dem" här. Även traditionellt krävs "de".

Trevligt quiz i övrigt!

9/10

Hade fel på fråga 9. Jag tycker att man kan använda både de och dem där?!

#20 Prova att skriva om det till en mer normal ordföljd:

"Kramarna – jag kan spara dem till en annan gång."

Inte *"Kramarna – jag kan spara de till en annan gång."

Eller byt pronomen:

"Oss kan du träffa en annan gång."

Inte *"Vi kan du träffa en annan gång."

#21 Jag håller med dig. Jag hade också fel på 7 eftersom det för mig är självklart att man ska använda "de" i den situationen.

Jag har jobbat med textredigering i över 20 år och trodde mig kunna detta, så om det är språkligt rätt att använda "dem" i nr 7, så kan jag inte språket ordentligt.

Jag brukar använda mig att tekniken att vända på ordförljden om jag är tveksam, då "känner" man direkt vad som är rätt.

Jag brukar försöka få mina barn att använda den tekniken när de använder orden (pronomen) vi/oss, du/dig och jag/mig galet.

#21 För mig känns det rätt om jag skriver:

Kramarna. De kan jag spara till en annan gång.

Kramarna, de kan jag spara till en annan gång.

Kramarna. Dem kan jag spara till en annan gång

Kramarna, dem kan jag spara till en annan gång.

Det kanske är dialektalt/regionalt och därför det känns rätt för mig?!

#23 För mig känns det fel om det är kramar vilka som helst, men om det är några specifika kramar, alltså att de skrivs som bestämd artikel så att det blir "just de kramarna" som jag skulle ha om fem minuter - "dem kan vi spara till senare".

Annars håller jag med Hera i #2, om att kan man inte skilja på när orden "de" och "dem" ska användas, borde man skriva "dom" istället.

Jag tänkte bara nämna att Språk i fokus är en väldigt trevlig sajt för alla oss som är petiga med språket, ja för alla som tycker det är intressant med språk.

Det var fråga 7 jag hade fel på också

Så här tänker jag;

Fråga 7  De/dem som alltid visat mej omtanke är mina vänner.

Båda är rätt,  Just de vännerna har alltid..

                    Vilka vänner som helst, dem har alltid ( säg dom )

Fråga 9  Kramarna de/dem kan jag spara till en annan gång.

Dem är rätt, Vilka kramar som helst = dem kramarna ( säg dom )

Kan kramar vara bestämda..just de kramarna ???

Nu har jag nog rört till det, eller ?

#27 Ja men i de situationerna känner jag som aggeelin säger i #5, att man aldrig kan inleda en mening med "dem".

Att säga "dom" istället innebär ju att det är "de" man menar i detta fall, eftersom "dom" är både "de" och "dem" och används just när man inte vet säkert vilket av de två som är rätt.

# 28  Vanligtvis kanske man inte inleder en mening med "dem"..men det kan ju inte vara fel att göra så ?

Jag skriver inte "dom" om "de"..bara om "dem"!  Men jag säger "dom" om "de"..men att säga är ju en annan sak! 

#27 (och #23) Trassla inte in konstruktionen "just de vännerna" i frågan - det har inte med saken att göra.

Meningen är "De/dem som alltid visat mej omtanke är mina vänner".  Den inskjutna bisatsen "som alltid visat mej omtanke" kan man ta bort tillfälligt, för att förtydliga. Då blir det kvar "De är mina vänner" eller "Dem är mina vänner". Känner man inte vilket som är rätt, så prövar man "Du är min vän" eller "Dig är min vän".

Och visst kan man inleda en mening med "Dem". Om jag t.ex. skulle få syn på ett par snygga örhängen skulle jag kunna säga "Dem vill jag ha!" (eller snarare skriva, för jag säger "dom"). Då betonar jag "Dem". Men jag kan, med samma betydelse, skriva "Jag vill ha dem".

9 av 10….hade fel på 9:an!

Håller med Gunilla!  Som formuleringe är så anser jag att man kan använda båda!

Men jag stångar inte pannan blodig för det…bara att inse att det blev fel svar! 

Och…."Kramarna (från er) DE kan jag spara till en annan gång!"  

#31 Nej, det heter inte "jag kan spara de", och då inte heller "de kan jag spara". Det måste bli "jag kan spara dem" resp "dem kan jag spara" - samma mening, samma betydelse, bara olika ordföljd. Sedan att man lägger till lite ord runtomkring påverkar inte grundmeningen.

Fast å andra sidan; varför ska man spara kramar? De tar väl inte slut?

Nu blev jag en aning irriterad inne på "Språk iFokus" i tråden om "de och dem".

Tycker att diskussionen härinne håller en trevligare ton

#29 som jag uppfattat det är det inte alls lämpligt att skriva DEM först i den mening (läs sstavningsreglerna för detta) många yngre skriver så och det ser helt konstigt ut.

Dem här skorna är smutsiga, nu ska jag putsa dem.

De här skorna är smutsiga, nu ska jag putsa de.

Ingen är rätt av dessa!

#34 Det är ju inte frågan om det är först i meningen eller inte - det handlar ju om vilken roll orden spelar i meningen. Vänd på frasen och sätt skorna sist - du skriver ju i alla fall inte "dem". "Nu ska jag putsa de här skorna. De är smutsiga". Eller "Smutsiga kan man verkligen kalla de här skorna."

Men förstås "nu ska jag putsa dem". (för inte skulle någon skriva "nu ska jag putsa du", utan självklart "dig")

Man måste hålla isär "de" som ett pronomen ("de var ute och gick") och "de" som bestämd artikel ("de små hundarna låg på gräset"). Den bestämda artikeln har ingen särskild objektsform. Jfr "jag såg dem" och "jag såg de små hundarna" ("jag såg dem små hundarna" går inte).

Jag tror också att man ska vara försiktig att gå efter sin språkkänsla när det gäller de lite klurigare fallen av skillnaden mellan "de" och "dem". De flesta av oss har inte skillnaden i tal vilket innebär att det är svårt att "höra" vad som låter rätt. Det finns Dialekter som gör en skillnad (fast inte nödvändigtvis med de formerna) men de allra flesta av oss använder ju "dom" konsekvent i tal. Jag tror det är lätt att man luras av det faktum att "dom" går bra i alla sammanhang, och att man när man försöker lyssna sig till vad som känns rätt så att säga överför denna mångsidighet på "de" och "dem".

Den som läser och skriver mycket kan naturligtvis arbeta upp en känsla även för skriftliga skillnader men det är långt mindre naturligt än de skillnader vi gör i tal.

Sen håller jag helt med #35, det går alldeles utmärkt att inleda meningar med "dem", på samma sätt som man kan inleda meningar med "mig", "dig", "oss" eller "er". Det är inte platsen i meningen som är viktig utan rollen i satsen. Normal ordföljd i svenskan är subjekt–verb–objekt vilket innebär att man i de flesta fall inte inleder meningar med "dem" som ju är objektsform. Men man kan göra det om man vill sätta fokus på objektet. Jämför "er har jag inte sätt på länge"~"jag har inte sett er på länge".

#23 Skiljer du mellan de och dem i tal? Eftersom skillnaden för det mesta är rent skriftlig tror jag inte att det är en dialektal skillnad. Såvitt jag känner till finns inga dialektala skillnader i svenskan som enbart uppvisar sig i skrift.

Annars misstänker jag att skälet till att båda känns rätt är att du i tal skulle använt "dom". Om du provar att byta pronomen som jag föreslagit ovan blir det väl ogrammatiskt?

#24 Ja, om "de" är bestämd artikel så ska det naturligtvis vara just "de" och inte "dem". Det är inte en orimlig tolkning. Man kunde kanske tänka sig en tolkning som är ungefär: "Kramarna… De kramarna kan jag spara till en annan gång". Fast det andra kramarna är då underförstått och artikeln står för sig själv.

Men kan man verkligen utelämna substantiv på det sättet i svenskan? Jag tror inte det faktiskt. Vi kan prova att använda ett substantiv i singularis istället:

"Hon som sitter där… Den kvinnar har jag träffat förut."

Fungerar ganska bra. Men vad händer om vi utelämnar substantivet och låter den bestämda artikeln "den" stå för sig själv:

"Hon som sitter där… Den har jag träffat förut."

Det fungerar väl inte riktigt? Här behövs istället ett pronomen:

"Hon som sitter där… Henne har jag träffat förut."

Eftersom vi inte kan ha en ensam bestämd artikel i singularis så ifrågasätter jag om vi kan ha det i pluralis. Skälet till att "de" ändå låter ganska bra i meningen är nog för att vi använder "dom" i tal.

Jag tror förövrigt inte det är någon betydelsemässig skillnad mellan pronomen och bestämd artiklar vad gäller om man syftar på ett visst föremål förövrigt, pronomen är också semantiskt bestämda.

#27 Ja, du har nog rör till det lite ;) Eller så är det jag som inte förstår vad du menar. Vad har skillnaden mellan "de" och "dem" med bestämdhet att göra?

"Dem har alltid…" fungerar inte eftersom "dem" är subjekt. Om vännerna är bestämda eller obestämda har inte med saken att göra. Naturligtvis fungerar "dom har alltid".

Menar du att "dem kramarna" skulle syfta på vilka kramar som helst? "Dem kramarna" är för mig helt ogrammatiskt, här är "dem" inte pronomen utan bestämd artikel och då måste det vara "de". Naturligtvis fungerar "dom kramarna" också.

#33 Ja där får man passa sig, den sajten lämnade jag illa kvickt, fick på nöten direkt i mitt första inlägg där!

Här är det en trevligare ton…även om man har fel!

Kul med nya "ansikten" i den här tråden!

Välkomna!

#38 bara undrar - vad har du skrivit på Språk i Fokus?

Nåja, jag försvarar inte tonläget i den tråden, Jag tycker i alla fall att det brukar vara en trevlig och intressant sajt, och jag lär mig en del om språk där.

Jag tycker ni är väldigt duktiga för jag inte mycket av gramatiken ni skriver om.

Jag anser att det spelar ingen roll vad man använder då det är många som inte kan grammatik. Det brukar gå och läsa ändå och det finns viktigare saker här i världen.

Jag har alltid varit duktig i grammatik men nu har jag blivit ringrostig då jag inte arbetar längre märker jag. Med andra ord så hade jag några fel och det bryr jag mig inte om för jag har lärt mig att använda dem i många meningar och det tänker jag fortsätta med

#30 Ja så kan man förstås uttrycka sig och därmed inleda meningen med "dem", men jag skulle inte välja att skriva så även om man kan säga så.

När jag tog redaktörs/textredigeringsuppdraget för 20 år sedan, så hade jag bara grundskolesvenska och tre terminer gymnasiesvenska att luta mig mot.

Därför läste jag Sigge Ågrens kompendium för skrivare, det heter "För Läsarens Skull". Där säger han bland mycket annat att en mening ska kunna stå för sig själv och ge begriplig innebörd för den som läser meningen.

En mening som lyder "Dem vill jag ha!" säger inte mycket i sig, man måste också veta vad det handlar om. Därför skulle jag välja att skriva hela uttrycket som en enda mening så att det blir ungefär; "Vilka snygga örhängen, dem vill jag ha".

Men det är som sagt bara hur jag tycker

Jag gjorde denna frågelek för jag tyckte det var en rolig grej..inte trodde jag ni skulle ta det så allvarligt!  Det är ju alltid kul att diskutera olika åsikter med er

Men jag säger som Susanne..det spelar egentligen ingen roll vad man använder. Här förstår vi varandra ändå!  Om ni anser att jag har fel i någon eller några av frågorna, ja..då kanske jag har fel då. Men jag vet att jag inte är totalt ovetande om det svenska språket..så dum så jag inte vet vad jag skriver om   Just så får man mej att framstå  inne på Språk i Fokus   Konstigt att inte samma person skrivit detta här!!!

Jag tycker vi struntar i den här tråden nu..även om det är kul med nya ansikten! 

#43 Ja jag tittade in där av ren nyfikenhet och där var det vasst, huga. Ingen sajt som jag tänker hänga på i någon större utsträckning.

#44 Inte jag heller!  Har skrivit några avslutande ord i den hemska tråden därinne nu..det räcker för mej! 

#43 Jag förstår hur det känns. Jag var tvungen att ta bort en Kluring inne på Healing för ett tag sedan för det blev så mycket ifrågasättningar och annat skit att det inte alls var kul.

Meningen är att vi ska ha roligt med de här kluringarna!

Jag tycker också det är trevligt att se så många nya ansikten och här har diskutionen hanterats bra men nu gör vi Sisa till lags och avslutar den. Tack alla och hoppas ni fortsätter titta in.

#39 Ett enda inlägg, som ny medlem,  och fick ett hugg direkt av tydligen sajtens språkpolis.

#49 OK, bara nyfiken - jag tittade dit för att se vad det handlade om, och kunde intte se något inlägg från dig.

#42 Nej, "Dem vill jag ha!" fungerar väl bäst i talat språk, när man kan peka, och då hör man ingen skillnad på de och dem. Fast det är ett "dem". Jag tänker på tjurfäkttningsmännen i filmen om tjuren Ferdinand som ropar "Honom ska vi ha!". Det jag ville framhålla var ju att regeln "står det först ska det vara de" är en tveksam regel. Det oroar mig faktiskt att en lärare lär ut den.

#43 Ja, språk engagerar. Och jag tycker faktiskt att det är viktigt, för det handlar om att förstå varandra. Här, i den här tråden, på den här sajten, har jag ju inget problem, men ibland får man läsa meningar flera gånger, och kanske ändå inte vara säker på vad personen menar - och då börjar det bli problem. Så jag vill inte hålla med om att grammatik är oviktigt.