Efterhängsna män
Hej mitt i natten…jag kan inte sova, för mycket tankar som surrar runt i skallen. Jag är psykiskt uttröttad av sista tidens påfrestningar…livet är hårt emellanåt o man får sig smäll efter smäll, konstigt att man trots allt rest sig efter så många år? Som sagt jag har redan problem med ekonomi o andra viktiga saker, allt tycks krascha på en o samma gång, och nu mitt i detta så bad jag en granne om ett omdömme över min trasiga bil….shit det skulle jag aldrig gjort, det har blivit ett STORT PROBLEM med honom oxå, han låter mig inte vara ifred utan ringer i ett kör o frågar vad jag gör osv. Jag är en glad spontan o öppen kvinna för ALLA människor o det har jag fått lida för….ett vänligt ord eller leende har tydligen missuppfattats av honom, han ber mig följa med ett ärende till stan(vi bor lite utanför) som det sedan visar sig gång på gång är till hans familj o vänner!! Där står jag o vet varken ut eller in när jag märker deras gillande för att han har skaffat en ny FLICKVÄN!!!! Detta går jag o funderar på, retar mig på, men vill inte stöta mig med honom, istället har jag hoppats att han borde se o förstå att jag inte har det minsta lilla intresse av honom, mer än som "kompis". Ett jädrans oskick av män att göra så här(kvinnor i omvänd situation oxå för den delen), Som sagt mina problem blir inte färre, tvärtom. VAD SKA JAG GÖRA utan att behöva bli elak? Jag är rädd för att jag flippar ordentligt o säger ett o annat som jag inte vill!
Snälla människor där ute, skriv o ge mig goda råd, jag är blockerad själv därför att jag är så förbannad på honom, han tar min energi med sina dumma fantasier.
Det är svårt att säga hur andra ska göra men ..
När han ringer så kan du väl svara allmänt bara hövligt, när han frågar hur du mår. Fråga inte tillbaka om hur han mår för då visar du intresse, som kan misstolkas av honom.
När han vill att du ska följa till stan (eller andra ställen) så säg helt enkelt att du inte har tid/lust.
Ingen annan än du bestämmer vad du ska göra. Absolut inte grannarna.
Lycka till.
Ja du. Det är livet.Man skall känna att man lever…
Vad du skall göra-Råd!
kan inte råda din. Men jag kan säga vad jag hade gjort uti från det som du har skrivit…
Jag hade sagt att vi är bara vänner.O förstår du inte det..Så sluta o ring Mig..
Varför vill du inte stöta dig med han???
Lena.P är jag i verkliga livet.
Du skriver att du gång på gång har följt med honom på ärenden som visar sig vara till hans familj.
Kanske har du gett honom dubbla signaler genom att inget säga.
Hur ska han veta?
Ärlighet är bäst. Försök att förklara att du enbart är ute efter vänskap. inget annat. Kan han inte ta det så får du sluta att träffa honom, tycker jag.
/Maria
Eller så säger du att det finns en annan man i ditt liv.
Många förespråkar inte att ljuga, men min erfarenhet är den att det inte är schysst att uppehålla någons intresse när man själv inte är intresserad.
Vissa män förstår heller inte att man är ointresserad trots att man är singel. Men att det finns en konkurrent - någon som var "bättre" än dem, det förstår de.
Genom att få honom att förstå att det är lönlöst med dig, gör du honom en tjänst och slösar inte hans tid - han kan därmed koncentrera sig på att bekanta sig med någon som besvarar hans intresse.
#0 Jag får nog lov att tycka att du varit för tillvänd/tillgänglig hittills. Jag tror därför att du måste "såga av med ett rakt snitt" och säga precis vad du tycker och tänker om hans beteende.
Inget mer snurra runt ämnet - bara rakt på, du behöver inte vara ohövlig för det.
Jag hade samma problem några år i min ungdom med efterhängsna herrar som inte ville ge sig. Jag undrar ofta så här efteråt varför jag inte bara sa som det var till dem i stället för att komma med olika undanflykter (typ jag har tvättstugetid, väntar besök eller ska städa eller nåt) 
Säga som det är är nog enda lösningen. Att vara klar och tydlig redan från början kan minska riskerna som kan komma längre fram om man har otur. En av mina "beundrare" blev en stalker som förföljde mig i flera år 
Brukar inte vara här inne men såg detta och reagerade lite..!!
Bara du själv kan styra över dessa jobbiga män..låter kanske störigt..men jag vet av egen erfarenhet..
Va dig själv..annars ger du honom lillfingret..men han ger sig tydligen inte förräns han får hela din hand..
Han är som han är..*acceptera* gå vidare..
Och det gäller även för hans del..enkelt..och sant..
Du sårar inte honom alls..tvärtom..fortsätter du..sårar du dig själv..
'Lycka till /Sus
Jag skulle nog tala om för han att visst kan vi göra saker tillsammans men det blir bara som vänner!!
Sajtvärd på Singelföräldrar och medarbetare på Misshandel samt på Svåra tider.
Inget är omöjligt det kan bara vara mer eller mindre besvärligt!!