Hunden
är ju människans bästa vän! 
Vad betyder Din fyrbenta vän för Dej ?
Hur valde du ras..efter känsla eller förnuft ? Hur har vardagen förändrats sen Du skaffade hund ?
Jag har haft två taxar. Bambi och Higgins.
Min första tax Bambi fick jag när jag var 12 och med dagens mått var jag riktigt poppis.(precis som alla som bär omkring på småhundar numera)
Han var med mig överallt. (utom i skolan) Satt i cykelkorgen, jag bar honom på spårvagnar, han var med till kompisar och var t.om på några tonårsfester
Han älskade att åka saker. När jag fick min som låg de tillsammans i barnvagnen och när sonen växte låg han på gallret under vagnen.
Så han var med mig från jag var barn tills jag själv fick barn.
Det var en stor sorg när han dog.
Vår andra tax Higgins skaffade vi när sonen var 5 år men han blev bara 4 1/2 år då han hade fel på sina framben och en massa andra konstigheter. Halva hans gom var kluven bl.a vilket märktes första gången han röntgades för benen. Det rann en aning ur nosen när han åt och drack.
Men han var så go och det var så sorgligt att han inte fick leva längre.
/Maria
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
# 1 Så fin han är..Gips! 
# 2 Det är det allra svåraste..dagen då man måste skiljas från sin bästa vän. Är det dessutom du själv som måste fatta beslutet..den sorgen går inte att beskriva med ord. 
Min hund som jag hade innan men är död sen många år tillbaka. Han fick jag via drömmen. Där var han bara med namn och allt. Tre månader senare efter drömmen hittade jag en labbe gav honom namnet charlie, Men då hade jag glömt min dröm. Den såg jag i boken jag skrev ner mina drömmar i ett år senare.
Hund ska jag skaffa mig igen men väntar till senare. Inte just nu för nu har jag två katter. Men vilken ras de vet jag inte, Får se vad det blir
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
# 4 Det ska jag med, Stina..skaffa hund igen! 
Jag fick han inte via drömmen som jag skrev, De jag menar är att han var idrömmen så såg han ut när jag köpte honom. var som de var en sanndröm,
Ja sisa nu jobbar jag förmycket och för länge för att ha en.
Glömde skriva att min drömhund när jag var liten var en Irländs Setter men för att jag överhuvudtaget skulle få en hund så fick mamma välja ras och det blev en röd långhårig tax.
Visserligen snarlik i pälsen och det avlånga huvudet. Jag var i alla fall överlycklig för att få en hund då mina föräldrar absolut inte var några djurmänniskor.
Vår andra tax var en strävhårig.
/Maria
Jodå chik bilden är här. Jättesöt hund du har
Som jägare så har jag haft många hundar i mitt liv, och då har det ju varit jakthundar. Jakthundar lever en stor del av sitt liv i hundgård, där de mår bra! Men det finns även en hund här som bor inomhus hela tiden och det är en irländsk varghund.
// Anders...f.d. 890-3 .....och fortfarande batteridriven!
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Fyrbenta betyder allt för mig!
Min faster hade en stor svart schäferhane när jag var liten (den dog samma år som jag fyllde 6 år), den lärde mig praktiskt taget att gå :) Hade han som gåstol.
Så hundintresse har jag alltid haft :)
De flesta fyrbenta älskar jag: kaniner, marsvin mm :)
Gillar mest medelstora (typ schäfer) och stora hundar (t.ex sankt bernard), få små raser jag kan tänka mig att ha :)
(har tyvärr ingen bild på denna bärbara datorn)
Medarbetare: Sällskapskaniner, Support.
#10 Ursäkta mig men han ser inte klok ut när han ligger så, haha
Vilken underbar bild på en lika underbar hund förstår jag.
/Maria
Gips Vilken mysig hund.Fina tänder när han står o skrattat åt kameran..
Anders..Du har lyckats få en sådan där som ligger som en stor hör någonstans..Är hon ledbar överal??? har ju sett bilder på damen innan o hon ser då ut…En sådan där gosig hund..Våra stora låg med, så man trodde att dom var helt ledbrutna..
Bubmleboo.Långhårig Tax blir ju som en liten Setter…
Lena.P är jag i verkliga livet.
#13 Javisst, en liten Setter med korta ben
/Maria
#12…13 Verkar som alla varghundar ligger så, de har ju så lång ryggrad så den är väl lättare att sno än en kort? Sen kyler de ner sig genom att ha magen upp, det finns ju inte så mycket päls där.
// Anders...f.d. 890-3 .....och fortfarande batteridriven!
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Jag har nu 3 hundar, blev tvungen avliva den 4:de för två veckor sedan. Hundarna är en stor del av mitt liv. Jag är singel och mina barn är vuxna och har flyttat hemifrån. Jag spenderar all min lediga tid med hundarna, det är kurser, träning och promenader :)
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Den ena sötare än den andra..härliga bilder! 

Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
#1 Trevligt att träffa på dej här. Har gillat bilderna av dina 2 hundar i flera år.
Mina 2 hundar var omhändertagna av djurskyddet. Flippa, schäfer, var misskött och väldigt mager. Roch, svart labbe, kom från hundskolan och första familjen förstörde honom så han kunde aldrig vara ensam.
Numera håller jag mej bara med katt, Vov-Vov som syns i min Avatar.
Far ej fortare fram än din skyddsängel flyger!
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
#18 Tjena Pialinn, tack!;);)

Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
#19 Kilo: Luktar gott!!! Var nog min första favorit.
Far ej fortare fram än din skyddsängel flyger!
Maja vilka fina hundar..Beklagar den fjärde. men så blir det ju i bland. Tråkigt.
Lena.P är jag i verkliga livet.
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
#0 oemotståndligt söt
(grannen har precis fått hem en valp, jag vågar inte gå dit och titta på den ens)
Det är lika kul varje gång att se era goa djur!
Jag hade bestämt mig för att det aldrig mer skulle komma en hund i mitt hus….. man blir så förtvivlad när man mister dem.
Men det blir inte alltid som man tänkt sig.
Den här vovven flyttade in som 8 åring och han betyder ALLT för mig.
En riktig "knähund" 
Nu är han 12 år och en riktigt kardborre… följer matte som en skugga.
Zabelle
Vilka goa djur ni har.
Tänk att man kan bli så fruktansvärt kär i ett djur. Det gör så ont i hjärtat att göra sig av med dem och ändå så utsätter man sig för detta om och om igen….
Det måste ju innebära att man uppenbarligen tycker att djuren medför så stor livskvalitet.
Jag tror också att det är bra för barn att växa upp med djur av något slag. Det ger en slags respekt för livet.
/Maria