Giraffspråket
Jag skulle vilja tipsa om "Giraffspråket" eller "NVC", det kanske har skrivits om det tidigare här på iFokus, men är värt att ta upp lite då och då.
Kort om giraffsrpåket
1.) Observera rent konkret vad som händer utan att tolka, bedöma eller ställa diagnos.
2.) Uttryck hur jag känner
3.) Kolla av mina behov
4.) Tala om vad jag vill ha för att må bra utan att för den skull kräva
Mitt enkla sätt att tillämpa giraffspråket är att försöka börja med ordet jag! och uttrycka det jag tycker, tänker och känner.. Det blir uppfattat som mer ödmjukt.
Om du istället ofta använder ordet du/ni! i början på meningar, kommer troligtvis "den andre" personen troligtvis instinktivt att gå i försvar "Vargspråket" och uttrycka sig på samma sätt "Ja, men du då" osv. och konflikten är ett faktum.
Det finns en förening här i Sverige, fnvc.se
Jag upplever också det skrivna ordet som "hårdare", och även kanske andra med mig, även om jag ser glada smileys i texter. En större del (har läst upp emot 70 %) av vad vi uppfattar i en kommunikation med andra, uttrycks med anisktsuttryck o kroppsspråk och det ser ju inte den andre, tex på ett sådant här forum.
För övrigt, påmminner JAG
…ofta mig själv om att skilja "skilja på sak och person" i en dialog, bara för att en person uttryckt sig lite tokigt, vid något tillfälle i en sakfråga, behöver det inte betyda att personen i all evighet är "en dum en" Vi kan bara ha olika uppfattningar i sakfrågan, oftast har jag kommit fram till att det handlar om missförstånd, beroende på missmatch i kommunikationen.
Jag tycker det har hjälpt mig mycket, att ha en förlåtande, ödmjuk inställning till andra och deras sätt att uttrycka sig.
Hälsn. /Hans
Jag brukar försöka att säga "jag" istället för "man" -- för att ta ansvar för mina känslor och det jag säger.
Det är konstigt att se en intervju där den intervjuade säger "man tyckte det var jobbigt… man kunde inte ha gjort på annat sätt… man skyndade sig så mycket man kunde… " osv
Aggeelin / medarbetare på Livskvalitet
Giraffspråket 
Intressant. Har aldrig hört om det….
O inte vet jag ju hur jag förmedlar mig heller..
Nu känns det som jag får press på mig.Lite av över kurs..
Men"""Intressant med nya-gamla saker..
Så jag tackar för att du Hans tog fram Giraffspråket…

Lena.P är jag i verkliga livet.
Jag brukar skriva vad jag tycker. Försöker att vara korrekt och inte bryta mot några Skrivregler men många upplever mig nog som bitsk.
Jag har skrivförbud på en sida (är det väl bara nu?)
Jag upplever att många tar det välddigt personligt när man säger emot och inte har samma åsikt. Många skriker personangrepp med en gång.
Det är skillnad på att skriva:
Jag tycker du är dum (personangrepp)
Jag tycker dina åsikter är dumma (ett argument som man gärna får utveckla)
/Maria
Tack, Hans, jätteintressant! Måste läsa mer.
#1 aggelin, jag håller med om att "man" använder "man" väldigt ofta, även jag använder man, för att det är ju så jobbigt att behöva stå till svars, med hållbara argument och exempel, i fall någon annan har en annan uppfattning och jag ska behöva motivera…
#2 chik, inte då ! …ska du behöva känna press, ni är alla så ödmjuka och trevliga på det här forumet tycker jag, här trivs man, oops ! menar jag !.. och jag känner mig så välkommen ! 




#3 bumbleboo, intressant inlägg. just det här med att skilja på sak o person, e så viktigt, tycker jag…jag brukade säga till min dotter när hon var liten och bråkade med sin storebror (och han sa att hon var dum) "Det är du själv som bestämmer om du är dum, ingen annan. " och det hade hon ofta som motargument. Det är det ju det här med att ha låg självkänsla och värdera andras uppfattningar för högt (ta åt sig), om man inte själv har Ok:at sig själv på riktigt!
#4 Tack cherstin, positiv respons från andra kan vara ett av de bästa drivmedlen i livet 
Då jag skriver om människor i allmänhet, skriver jag
" Man tänder ett ljus vid första advent. "
Då jag skriver om mej själv skriver jag
" Jag tänder ett ljus vid första advent. "
Giraffspråket..har heller aldrig hört tidigare!
Men jag försöker alltid visa respekt och vara lyhörd för andra människors känslor och förväntningar, då jag skriver härinne på LK.
Det där med att skriva "man" istället för "jag" är oerhört vanligt nuförtiden och likadant är det i det talade språket. Många säger som svar på en fråga till exempel -"man gjorde så gott man kunde".
Det är som att prata om sig själv i tredje person och för mig verkar det mest som en slags osäkerhetsgrej, att den som uttrycker sig så inte vågar ta personligt ansvar för det h*n säger. Är det mig jag pratar om så skriver jag, alternativt säger jag just, "jag".
Uttrycket "man" borde bara användas när det, som redan påpekats här, skrivs/talas i allmänna ordalag som inte handlar om mig eller någon annan specifikt.
#2 Jag får lov att erkänna att jag inte heller hört talas om vare sig giraffspråket eller föreningen, trots att jag jobbat med språkhantering i 20 år, så du har inget att oroa dig för Chik.

#3 Jag känner också att jag uppfattas så ibland, trots att jag alls inte menar något på det viset. Ibland är det riktigt svårt att uttrycka avvikande uppfattningar i skrift utan att uppfattas som aggressiv, även om jag försöker lägga orden så att den jag diskuterar med inte ska känna sig angripen.
Jag tror att det har att göra med i vilket sinnestillstånd eller vilket humör den andre är när h*n läser det jag skrivit och i vissa lägen spelar det nog ingen som helst roll hur jag uttrycker mig, det blir negativt uppfattat i alla fall.
Har aldrig hört talas om "Giraffspråket!…men intressant att läsa…..jag själv däremot försöker skriva, så att man inte börjar meningarna med upprepning….det är det enda som jag brukar tänka på i något sammanhang….
Men däremot när man pratar, så vet jag faktisk inte hur jag säger…hmmmm…skall försöka att tänka på det, eller helt enkelt ha en bandspelare i fickan och lyssna på den efteråt…
#8 Haha, inte behöver du någon bandspelare, jag ser direkt hur du pratar. På två ställen har du skrivit "man" fast du menar "jag" 

Jag tror faktiskt att jag hört om giraffspråket men jag minns inte mer än så 
Jag tycker att både Peter och Bumbleboo skriver bra inlägg, så har jag uppfattat er och inte alls som "burdusa".
Aggeelin / medarbetare på Livskvalitet
bumbleboo..Jag tycker du skriver bra. Du talar tydligt om vad Du tycker..Jag förstår vad du menar.".fasten jag kanske inte håller med"
Tycker att jag som läsare också får tänka lite….Eller vad jag nu menar..
Lena.P är jag i verkliga livet.
Kul att ni reflekterar lite runt det här med giraffspråket, tycker jag,
jag tycker också, inte man behöver ändra sig, eller börja känna sig hämmad utifrån hur man är och uttrycker sig, det räcker att okeja sig själv bara, så kan man fortsätta va som man är om man inte själv vill ändra på sig, förstås.
En stor anledning till att jag skriver är för att det gör att jag själv lättare förstår :-)
För att krångla till det ytterligare, så kommer här ytterligare en "teori" om kommunikation:
TA (transaktionsanalys)
En psykologisk förklaringsmodell och en systematisk metodik för utveckling av människor
Mycket kort, helt fritt tolkat och uttryckt av mig själv
Det handlar i min tolkning om hur vi uttrycker oss (i tal och skrift) och vad det ger oss för respons från mottagaren. Kan ge svar på frågan "varför reagerar jag så här”? när han/hon säger så eller på ”vilket sätt ska jag svara nu då”? Modellen innehåller tre jag-tillstånd som vi hela tiden växlar emellan, medvetet eller omedvetet, oftast befinner vi oss huvudsakligen i ett av dem ”i normalläge”.
Roller/”jag-tillstånd”
Förälder (den gamla stammen)
Auktoritär, kritisk, moraliserande, värderande
Vuxen
Objektiv, realistisk, logisk, rationell, kan skilja på ”sak och person”
Barn
Känslofull, spontan, rädd, ledsen, självisk, tjurig, självömkande (lite överdrivet)
Alla dessa lika ”jag-tillstånd” kan relativt smärtfritt prata med varann, (se bild) man förstår liksom varann
Förälder-Förälder
Vuxen-Vuxen
Barn-Barn
Övriga transaktioner som förälder-vuxen, barn-vuxen kan bli lite knackigare, ett barn kan däremot acceptera en förälder och tvärtom, förstås.
Om jag går in i min bestämmande förälderroll och börjar prata som till ett barn med ”en vuxen”, så är konflikten ett faktum, för den vuxna accepterar inte att ha någon som bestämmer över sig,” jag är vuxen och vill bli behandlad som en vuxen”. Det fungerar inte så bra i kommunikationen heller om jag inte anser att den jag pratar med ”är vuxen”, utan ett barn, fast personen själv i fråga anser sig vara i vuxenrollen. Ett barn kan däremot (mer eller mindre motvilligt) acceptera en ”förälders ”kommunikationssätt”
Nu till det smarta, om du i en kommunikation uppmärksammar vilken roll den personen, just nu befinner sig så får du antingen anpassa dig och ”bli en likadan” (en stund). Om man blir tvungen att bli barn en stund, så får man räkna med att det blir lite på ”sandlådenivå” eller så kan man försöka få den andre att komma in din vuxenroll. Huvudsaken är att du förstår varför ni har svårt att kommunicera, vilket gör att du kan respektera och känna mer ödmjukhet inför personen i fråga.
”Vi är som vi är” Jag är ok! Du är ok! Det är ok att vara vuxen det är ok att vara barn, men vi har lite svårt att kommunicera, eftersom vi inte är på ”samma våglängd” just nu. Som sagt så växlar vi alla, mer eller mindre, hela tiden mellan dessa ”jag-tillstånd”
Det finns en förening för den här teorin, om intresse finns
http://www.transaktionsanalys.se/vad-ar-ta
Alltså detta är min tolkning av TA, jag jobbar som teknisk ingenjör 
Hälsn. /Hans
Haha, märkte att jag har skrivförbud på 3 sajter. Varav två jag aldrig skrivit någonting i.
Jag kan inte riktigt förstå hur man kan ge skrivförbud på sin egen sajt bara för att man har diskuterat på en helt annan sajt och inte haft samma uppfattning.
Då handlar det ju om person och inte sakfrågor.
/Maria
Hans
,,,,
Bumbleboo""""""""""""""Skojar du????
Vet du???.
I min värd så är det Många som Inte skulle vara sajt värdar"""
Håller på dig..
Du skriver bra. o säger vad du menar o vad du tycker o ser på saken.
O det är väl oftast det som är grejen..
Lena som känner hur Pms stiger"""
Lena.P är jag i verkliga livet.
#14 Akta dig för PMS
Jag bryr mig inte jag tycker mest det är fånigt och förvånande.
/Maria
Fånigt"" Inte Vuxet..
Lena.P är jag i verkliga livet.
Mäj har hört talas om giraffspråket tidigare
men att det mer var en karaktär på personlig utvecklingskurser
..några som stilla överblickade..nå´t
Mäj tycker det är svårare att vara så himla ödmjuk
när det är JAG som säger/skriver alla dessa kloka o nuftia sakerna :- )
IRL *pratar* jag mycket med hela kroppen
det under/överstryker nyanser och tonen i samtalet
jag tycker det skrivna ordet kan vara ..hårt
jag har kvar en släng av dysläxi ,
så det är en del av mitt skrivna språk
gramatik o likn. har jag ..släppt
så jag skriver mycket i ..mitt talspråk
och vill..försöker få in mitt kroppsspråk i det skrivna ordet
Det blir i ..slarviga drivor,buller om huller
med luckor o punkter
det är mitt sätt att få fram *min* ton i orden
det är mitt sätt att tackla komunikationen på nätet
med (skatte(myndigheter med likar)
kan ett stramt korrelt språk vara.
inform ation sutbyte.
men i ett samtal/dialog vill jag både ge och lyssna till den andres samtalston/röst
är bägge med öppet hjärta,finner man väldigt snart hur den andra *pratar*
då sam-talar man oxå för att binda samman
( inte bara,stapel 4 är xx hög.)
penke
#12 Oeyaow, att du bara pallar all den där analysen. Jag fixar inte en minut av det där, tar för mycket energi ur mig tycker jag, så jag hoppar över all analys.

#15 PMS, vad var det det var nu igen? "Penis med skruv? 

#9..Peter…där var du uppmärksam, jag märkte det inte ens, fast jag läste igenom
#19 Yrkesskada
Jag har jobbat med textredigering i 20 år.
#18 Hahaha, jag det får man akta sig för.
/Maria
Intressant om giraffspråket. Har inte hör om just ordet giraffspråket.

Puttar denna..
Lena.P är jag i verkliga livet.