examyna, du är absolut inte ensam om detta, jag är en riktig lipsill, skall du veta, och har som dig levt ett mycket jobbigt liv ända från barndomen….men idag är jag hur nöjd som helst..(förutom mina sjukdomar)…

Men detta med att gråta mycket och lätt, har inte varit så för mig…när jag var barn o långt in i livet, så gömde jag mig om jag inte kunde hålla undan tårarna….jag kände det som den värsta och lägsta beviset på att jag var en ynkrygg…så jag blev bra på att hålla tillbaka alla tårar…

Blev inslagen detta av min pappa….jag t o  m, knep ihop, och vägra gråta när pappa slog mig en gång med sopkvasten tills skaftet gick av…det var som att…"Nä du din jäkel, du skall inte få se mig gråta"…och då var jag 12 år…

Och senare när jag blev äldre, så skämdes jag för det…men idag så skäms jag inte ett dugg….förutom då när jag är arg, för jag gråter nämligen då med, och just det gör mig argare…då kommer den där känslan, att vara en svag person, och det är ju det minsta jag vill vara i det läget….

Så nu idag, så vet jag att jag känner mig bättre om jag har fått gråta ut, det liksom lättar på trycket så att säga….

Så gråt ut när du känner för det, och du behöver aldrig skämmas för det, för idag är det faktiskt starkt att visa sina känslor…ocm mycket hälsosammare med..

Det finns ju skrattkurser, varför inte införa gråtkurser med då…

Jag har haft perioder i mitt liv då jag gråtit otroligt mycket och utan hejd och utan anledning. Jag låter det komma och gråter tills det inte vill komma något mera gråt, då går jag ut och antingen springer eller på annat sätt arbetar kroppsligt, helst ute. Känner jag att det kommer en period med mkt gråt och mkt ångest så försöker jag att få till lätt kravfylda rutiner som gör att jag kommer ut ordentligt. Att vara ute är uppiggande och gör att man mår bättre.

ja d eär inte lätt de där med gråt.. som sagt jag gråter vare sig jag blir glad över något.. eller ledsen eller arg.. jag å killen bråkade mycket tidivagre i vårt förhållande å jag bölar å bölar å bölar å om han intevill lyssna på mig för att han är arg då bölar jag ännu mer..å säger han nåt så bölar jag för de.. ibland känns de som att de inte vill ta slut..gråter lätt till filmer å tv-program.. jadu jag kan tom gråta på komando om de är så:-O tycker personligen de är lite jobbigt tt ha så jättenära till gråten.. men ja.. de är väl sån jag är helt enkelt..

men undrar om de är en typisk "kvinnogrej" att gråta mycket eller finns de karlar som har de på samma sätt fast dom kanske håller sig undan lite mer? hmm..

Examynia"""" Vet Du??? Vi människor är så olika..Vissa skrattar åt Allt o vissa gråter o Vissa gör inget av det.

Hur du skall komma till rätta med detta??

Ja det vet jag inte…Du får kanske bara accseptera  att du lätt börjar Gråta…

Ja du""här fick du då inget bra svar..Tjing på dig.

Lena.

#0 Jag vet inte vad jag skulle göra om det hände mig. Jag antar att jag bara skulle ryta i åt mig själv att ta mig i kragen, men jag har tur på det sättet att det händer mig inte.

Jag har lätt att gråta, men mest av empatiska skäl när jag exempelvis ser hur eländigt barnen har det på Afrikas horn eller något sånt.

Jag gråter inte för min egen skull, utom möjligen när mina fantomsmärtor blir så jävliga att tårarna inte går att hålla tillbaka, men jag avskyr att bli ömkad för de eländen jag gått igenom och fortfarande lever i om man ser med andras ögon.

Själv tycker jag att jag har valt ett fantastiskt och underbart liv och att jag absolut inte har anledning att gråta över något i det.

Jag gråter nog själv sällan för min egen skull utan mer när andra far illa och man läser något sorgligt eller ser på TV.

När barn och djur far illa är det allra värsta.

Jag har gråtit några gånger när jag haft som mest ont men det är nog inte för situationen utan för själva smärtan.

När jag blev sjuk så hade jag några "gråtardagar" emellanåt men de var inte så många och jag lät dem bara komma. Sedan var det bra igen.

Jag försöker att fokusera på det positiva. Vända negativa saker till något bra.

När jag trodde att jag skulle dö så tänkte jag att jag ändå var lyckligt lottad som hade haft ett bra liv, fått en son som hunnit bli vuxen, en go man osv.

Alla är vi olika men för mig fungerar det bra att tänka på det goda.