Blir man klokare..
av att ha haft en svår sjukdom eller olycka?
Cris sajtvärd på Livskvalitet & Utomjordiskt.
Hemsida www.livskvalitet-2.se kliv in!
Varför står mina fötter på jorden när resten av min kropp är ute i rymden.
Jag tror att man blir mer eftertänksam och kanske tacksam över det man har.
Jag tror inte att man tar allt så för givet efter en svår sjukdom eller olycka.
Jag är ju lite i den situationen faktiskt när jag tänker efter.
Det beror nog kanske på hurdan människa man varit innan och vilken typ av liv man levt. Jag har alltid varit ganska ödmjuk inför livet och försökt att leva så mycket som möjligt här och nu och vara tacksam. Detta är säkert drag som förstärks ännu mer vid sjukdom.
Men klok….?
Jag är fortfarande inte riktigt klok
och vem vet vad som händer när de har varit inne och rotat i huvudet
/Maria
Klokare tror jag inte man blir, däremot tror jag att man börjar tänka på ett annat sätt…sätta värde på saker på ett annat sätt som man inte gjort tidigare i livet.
Men har man varit med om en olycka och vet varför det hände, så blir ju de flesta så pass klokare att vi försöker undvika att hamna i samma situation igen! 
// Anders...f.d. 890-3 .....och fortfarande batteridriven!
Tycker man blir klokare med åren..just därför att man skaffar sej mer och mer erfarenhet, om vad livet går ut på..
Så visst..negativt eller positivt, klokare blir man..
Jodå. Jag har blivit luttrad av mina depressioner som plågat mig senaste 7 åren. Vet numera hur jag ska leva och sköta mig för att må så bra som möjligt. Och vet verkligen skillnaden mellan livsglädje och nedstämdhet.
Det har gjort att jag har en annan sorts inre resning och inte är så "snäll" längre, säger ifrån på ett tidigare stadium om jag känner mig pressad.
Bara bra o tänkvärda svar här.
På denna fråga."Blir man klokare?
Nu ut går jag från mig.O jag tycker att jag kan vara en envis j…l..Vi pratade i Morse, ja o svärsonen. Han Gillar sin GPS o jag memorerar eller har med mig gula kartan..Så det bidde en liten stor diskussion där.Ingen fick rätt.Var o en gör som den känner.Med o hitta fram..
Sen med sjukdom!!! Är det nog upp till var o en…
Är man i sjukdommen så vils det nog gjärna pratas o ältas fram o till baka.
Har du haft en sjukdom o blivit frisk.Då tror jag att du ser på livet på ett annat sätt..
Lena.P är jag i verkliga livet.
Nej,inte nödvändigtvis..
det är nog lite hur man är ..navlad innan
några gläds att sköterskor o vänner tar hand om dem
andra
blir rasande att DE,ser dem så svaga
en del kan som ni skriver om
bli mer ödmjuka och kan glädjas åt alla *små detaljer*
andra,inser oxå att detta livet är ändligt
men ..tar vara på tillfället
NU SKA JAG MINSAN BARA,SATTSA PÅ MIG SJÄLV ..
Sic transit gloriam mundi
penke