Att framhålla sig själv
Idag var författarna Jan Guillou och Ranelid (har glömt förnamnet) hos Malou Sivers i Efter tio på Tv4. De har alltid framhållit sig själva och pratade om just det idag.
Är det fel att framhålla sig själv och tycka att man är duktig som de gör?
Jag tycker ju att åtminstone J‘an Guillou är ungefär lika ödmjuk som ett vanligt kylskåp. Han har gjort en del bra saker, men ännu fler dåliga tycker jag.
Björn Ranelid har jag ingen uppfattning om.
#1 Björn heter han ja. Guillou har nog svårt med känslor men han är en duktig författare tycker jag!
#2 Nja, han kommer tillkorta språkligt tycker jag. Han använder sig av ett lika "lågt" språk som i vanlig billig kiosklitteratur.
När det gäller människor i offentligheten är jag mer intresserad av dom gör och vad dom säger än vilka dom är som mäniskor.
Jag gillar Guillou för att han säger det han har lust att säga och han räds inte att bli dömd för det. Han är journalist och beskriver verkligheten genom sina glasögon - ja - vad skulle han annars göra? jag har aldrig uppfattat att han vill framhäva sig själv som person.
Ranelid har jag ingen uppfattning om - men jag minns att han (liksom många andra) blev smädad av hoppan Linda Skugge på Expressen - ett praktexmepel på ett kräkmedel med (för) stort utrymme i media, som hon - i motsats till Guillou - använde till att framhäva sig själv - på den goda smakens bekostnad. 
#4 Min uppfattning skiljer sig något från din när det gäller Jan Guillou, kanske pga en mer direkt kontrovers vi hamnade i efter programmet "Grabbarna på Fagerhult".
Guillou var då oerhört manipulativ, han lurade TV-tittarna både i ord och bild flera gånger och när hans kompisar Per Lorentzon och Leif GW Persson protesterade, drev han igenom sin icke sanningsenliga version ändå.
Varför framhåller man sej själv
och tycker att man är duktig på det man gör, undrar jag!
Sisa 

Det beror väl på vad man menar med att framhålla sig själv. Om det handlar om att tala om vad man kan och är bra på så borde vi vara bättre på det i vårt land och även uppskatta när andra är det. För alla är ju bra på något och det skulle bli mycket bättre om vi sysslade med det vi är bra på!
Men det ska väl göras vid rätt tillfälle med och inte när det inte behövs så att säga.
När det gäller Guillou så kan jag bara utgå från det man ser och inte vad som händer bakom, precis som med alla människor, och jag gillar oxå hans raka och öppna sätt att kommentera och kritisera saker som andra inte vågar säga något om. Sedan har han gjort bort sig rejält när det gällt jämställdhetsdebatter, där har han tidigare haft en pinsamt förlegad syn men den kanske har ändrats idag.
Behöver du en medmänniska att prata med? Känner du dig ensam?
Titta in här medmanniska.net och se om det är något för dig.
Håller med #7 - tycker absolut att man kan få framhålla sig själv. Tycker man att man är duktigt så tycker jag inte det är fel att få skryta lite. Det som är fel är om man säger att "jag är bra, men den där är en sopa".
Vi är lite FÖR präglade av Jantalagen här i Sverige enligt min åsikt. Det finns så många duktiga människor som gömmer sig därför att de har blivit uppfostrade med att man inte får skryta med sig själv. Jag är en ganska kreativ person och jag visar gärna upp det jag gör, vare sig det är så bra eller inte. Och det jag har märkt är att när jag är beredd att skryta lite med mig själv så vågar andra också göra det. Och då får man ofta reda på massor av dolda talanger.
Vad gäller Jan Guillou så får man väl tycka vad man vill om honom, men han har varit väldigt framgångsrik, han har disciplin som få, han sätter upp mål och han uppnår dem. Det tycker jag är starkt.

#8 Ja, jag gillar att han inte skäms för sig själv…
han ville bli känd och synas och höras och det har han uppnått med!
Behöver du en medmänniska att prata med? Känner du dig ensam?
Titta in här medmanniska.net och se om det är något för dig.
Man får framhäva sig själv om man inte gör det på någon annans bekostnad.
Tyvärr så tror en del att man bara kan vara bra om nån annan samtidigt är sämre och försöker därför att trycka ner andra. Det är inte okej.
Att säga att jag är bra och du också är däremot helt okej. 
Hmm, jag känner att uttrycket "framhålla sig själv" får en väl negativ klang i mina öron, det lutar åt hybris.
Jag håller med om att man ska ha självrespekt och våga stå för det man är bra på, men för mig är inte det riktigt samma sak som att framhålla sig själv.
Det är en fin linje mellan det svarta och det vita här, man måste förmå att bejaka sina kvaliteter på ett ödmjukt sätt, utan att få en "sätta-sig-på-höga-hästar"-prägel.

#11 Håller helt med dig! Sedan är det nog lite så med att det ligger i lyssnarens öra… en del tycker att människor skryter som jag inte alls upplever gör det, så det är som du säger en fin eller smal linje mellan bra och dåligt.
Behöver du en medmänniska att prata med? Känner du dig ensam?
Titta in här medmanniska.net och se om det är något för dig.
Det är intressant att läsa vad ni tycker och jag tycker att man ska kunna tala om vad man är bra på och ta emot beröm av andra men aldrig på någon annans bekostnad. Man ska aldrig göra ner någon för att framhålla sig själv!
Vi är alla bra på någonting! 