Nästa form av behandling är det som brukar kallas påsdialys. Då utnyttjar man kroppens egen bukhinna som dialysmembran. Det går till så att man får en slang (snok) inopererad in genom bukhinneväggen. Genom denna slang fyller man och tömmer dialysvätska, vanligen 2 liter åt gången.

principen bygger på den naturliga osmoseffekten, dvs utjämningseffekt. Dialysvätskan har samma sammansättning som blod fast den saknar blodkropparna. Kroppen känner av att "blodet", dvs dialysvätskan, innanför bukhinneväggen är renare än blodet och släpper igenom slaggprodukterna för att utjämna.

Genom att byta påse med dialysvätska 4-5 gånger per dag klarar kroppen att hålla undan tillräckligt mycket av slaggprodukterna för att man ska kunna leva bra. Det kräver dock att man har en frisk oskadad bukhinna.

Den tredje behandlingsformen är transplantation. Man får en tredje njure som opereras in i l buken strax ovanför ljumsken, oftast på högersidan där det finns mest tomrum. Så länge man har den främmande njuren i kroppen måste man äta två eller tre högpotenta mediciner för att förhindra att kroppen attackerar den främmande vävnaden.

Avstötningsreaktioner kommer alltid, men täta kontroller gör att dessa oftast kan hejdas innan de blir farliga för transplantatet. Många som njurtransplanterats återgår i dialys efter ett antal år eftersom grundsjukdomen som slog ut de egna njurarna ofta finns kvar.

Det finns dock ett fåtal av dem som transplanterades bland de första på 60-talet som fortfarande har fungerande njurtransplantat.

Nu finns det fritt tillfälle att ställa frågor för den som känner sig manad. jag är medveten om att denna beskrivning är förenklad och att det därför kan finnas "hål" som behöver täppas till.

Tack Peter jag tycker det var utförligt och om jag gissar rätt då så bär du på en graft eftersom du måste åka in varannan dag. Du måste var otroligt stark som bär på sådant tungt livsöde. Efter vad jag förstått så måste du nästan utesluta proteiner, fosfat och kalium i din kost. Då kan du väl inte äta skaldjur heller. Som jag kan se är det en av de mest komplicerade sjukdommar man kan få och det måste kännas tryggt att ha en läkare hemma. 

Jag är nyfiken och vill veta om det mesta.

Min mammas väninna hade en man med njurbroplem. Han levde många år med dessa broplem som tydligen var ärfliga. Sedan till slut så avled han för något år sedan. Han var även med om njurtransplatation.

Viktig och bra information. Tack!

Nu har man också möjlighet att få göra hemodialys hemma. Förut var det endast "påsdialys" som man gjorde själv.

När man gör hemodialys hemma så har man fått lära sig att sticka sig själv och har möjlighet att dialysera oftare än vad man kan få göra på sjukhus.

Vet att en del kör dialys så gott som varje natt. De mår mycket bra av det.

Men allt är ju individuellt så det som passar en passar inte nästa.

Störst chans att ett transplantat håller är om man får det från en så kallad levande givare.

Men jag har sett en patient som fick en så kallad nekronjure, alltså en njure från en avliden. Den fick hon i början av 70-talet och den höll ca. 30 år. Vilket är ovanligt när det är ett organ från en avliden.

När man har påsdialys kan man få använda en maskin som körs nattetid med X antal liter vätska. Då behöver man inte byta så många gånger på dan. Ofta räcker det med ett byte per dag. Men det är ju också individuellt.

Komplikationer vid påsdialys är bukhinneinflammation. Det kan komma snabbt och är livshotande. Då katetern som man har inop. kan ibland leda in bakterier.

När man har hemodialys och har en fistel eller graft inop. får man inte ta blodtryck i den armen och inte ta blodprover där heller. Bara i undantagsfall kan man göra det.

Men ofta planeras det så blodprover kan tas i samband med dialysbehandling.

Det var intressant, så mycket man får veta!

Tack till dej också mongu,arbetar du med detta?

Tack peter o cristine o Mongu.Jag för min del tycker det är så intresant o få reda på av personer som är drabbade o inte på lästa.För i min värd så är inte Teori o praktik samma sak….

#2 Ja du ser, det fanns saker jag utelämnade ändå

Alla som har sjukdomen kronisk njursvikt måste dialysera minste tre gånger per vecka. De som bara har två behandlingar per vecka har en liten restfunktion på sina njurar så att de kan kissa.

Nej jag har inte ett graft, jag har en AV-fistel på höger överarms insida. Jag har tidigare haft många accesser som inte har orkat så länge pga att de varit placerade alltför perifert, dvs för långt från hjärtat.

Det finns möjligheter för en del att ha dialysmaskinen hemma, men det är inte en option för alla eftersom man måste uppfylla vissa givna krav.

Det viktigaste av dessa är en säker vattenförsörjning. Detta brukar per automatik betyda att man ska vara inkopplad på det kommunala vattennätet.

Krav nr två är att man måste ha ett utrymme hemma som inte används till något annat. Det tredje kravet är att man måste ha någon som kan hjälpa en om man exempelvis skulle drabbas av blodtrycksfall.

Ytterligare ett krav är att man har en access som man kan sköta och komma åt själv. Jag kan inte uppfylla något av dessa krav, så för min del är hemhemodialys uteslutet.

En frisk människa har ju dialys dygnet runt genom sin njurfunktion. Det innebär att den optimala dialysbehandlingen är att få dialys så ofta som möjligt. De som kan köra dialys ett par, tre timmar varje kväll eller natt, brukar kunna leva helt normala arbetsliv och klarar sig ofta helt utan annan medicinering.

# 6 Jag har arbetat med det men tyvärr så är jag nu sjuk så jag inte klarar att arbeta mera. Annars var det ett mycket tacksamt arbete gav mig så otroligt mycket.

Jag var så kallad PD-sköterska, vilket innebär att jag hade hand om patienter med "påsdialys".

Vi gjorde mycket hembesök hos dessa patienter.

Men jag var också på avdelning och mottagningen vi varvade mellan.

# 8 Jag var på en konferens där det var en som hade hemhemodialys. Det var en som fick detta tidigt och hade valt att köra dialys nattetid. Den personen arbetade i stort sett som vanligt.

Visst är det många krav som ska passa för att man ska kunna ha hemhemodialys.

Oj va komplicerat detta låter :-/ Får jag fråga om det är större risk att bli ännu sämre med dialys än en ny njure eller tvärtom?

#10 Om man får adekvat behandlingsvolym blir man inte mycket sämre i dialys, men det är klart att det tar på med tiden. Den som har ett fungerande transplantat märker inte mycket av sin njursjukdom. Den enda påminnelsen är de avstötningshämmande mediciner man måste ta regelbundet varje dag.

Jag kan säga att 8-9 av 10 dialyspatienter har för liten behandlingsvolym. Orsakerna kring detta är komplexa. Många är gamla och tycker att de inte behöver sträva efter att leva 20 år i dialys, men det finns också ett stort motstånd hos många patienter att öka på sin behandlingstid.

Många går 4 eller 4,5 timmar per behandling, men jag vill påstå att om man är en fullvuxen person över 70 kg i kroppsvikt så är allt under 5 timmar inget annat än utdraget självmord.

För egen del begärde jag själv 5,5 timmar per behandling redan 1992 och så körde jag fram till i april förra året, då jag bad att få 7 timmar per behandling istället. Orsaken till detta var att jag började känna efter 18 år i dialys att det tog på kroppen och orken. För att möta detta så ökade jag tiden och minskade hastigheten för att åstadkomma en lindrigare behandling och det har fungerat ganska bra.

När det gäller nutritionen, maten, gäller följande. Protein är tufft för njurarna. Det betyder att när njurarna är dåliga måste man äta proteinreducerad kost. När man sedan hamnar i dialys gäller det omvända - så mycket protein som möjligt (då finns inga njurar att skada längre).

Eftersom njurarna sköter en hel rad olika kemiska system i kroppen, måste man avstå från exempelvis sådant som innehåller extremt mycket kalium eftersom kroppen normalt gö sig av med överskottskalium via urinen. Vid kronisk njursvikt brukar urinproduktionen avta för att så småningom upphöra helt.

Avokado är helt uteslutet, jordgubbar, choklad, nötter, banan måste man vara oerhört försiktig med. För mycket kalium kan orsaka hjärtflimmer och död. Det finns ett pulver man kan lösa i någon vätska för att motverka högt kalium, men detta är så äckligt rent ut sagt, att många har svårt att få i sig det.

Fosfat lagras i lederna och måste bindas i tarmen. Detta gör man med kalciumtabletter som tas till varje måltid. Njurarna producerar ett hormon som heter erythropoietin (epo). Detta hormon stimulerar ryggmärgen att tillverka röda blodkroppar. Vid njursvikt måste man därför normalt ge epo för att man inte ska bli anemisk (blodbrist).

Så du är tvungen att ligga där 7 timmar med de två nålarna utan att kunna göra annat?

Japp, det blir tre hela arbetsdagar om man räknar in start och avslutning. Man kan göra något, exempelvis läsa. lösa korsord, ha med sig bärbar dator, läsa böcker eller lyssna på radio och titta på TV.

Du skulle ju kunna vara uppe hela natten så sover du bort dessa timmar när du kommer dit.

Är det mkt kalium i jordgubbar, choklad, nötter och banan?

Inte i nötter väl! Tror jag!

Okej.. Så om jag äter mkt jordgubbar o choklad som jag älskar.. Blir njurarna dåliga av det då?

#15 Nja, det går inte så bra att sova på dialysen. jag brukar klara att sova ett par timmar, men sedan gör det för ont i kroppen att sova i stolen, även om den går att lägga ner helt plant.

#16 Jo, jordgubbar, nötter, choklad och banan innehåller mycket kalium. Jag vågar kanske äta tre-fyra jordgubbar eller en tredjedels banan.

#18 Nej, de som har friska njurar kan inte ta skada av kaliumhaltiga livsmedel, överskottet kissar man ut.

Hur mycket vätska får du dricka mellan dina behandlingar? Det är ju också en sak som är jobbig. I alla fall om man kanske dialyserar tre gånger i veckan.

För fungerar inte njurarna så ska dialysen ta bort vätskan som normalt skulle kissas ut.

Vet att många patienter tyckte detta var jättejobbigt. För törsten finns o tänk då att inte få dricka det du vill.

Det är tur att det finns duktiga dietister som kan vägleda vid njursjukdomar.

Alla klarar ju inte detta själv med vad som är bra eller inte.

Du verkar påläst om din sjukdom Peter men det klart du har haft den länge vad jag förstår av det du skrivit.

#20 I regel brukar man ju säga att kroppen avdunstar 500 ml per dygn och om man inte har någon urinproduktion så är det den mängd man borde hålla sig till. Det är dock inte möjligt eftersom jag måste dricka för att kunna äta.

jag brukar hålla mig till regeln att aldrig dra mer än 0,7 liter per timme under dialysen. I detta avseende är det en fördel att köra långa behandlingar, för det innebär att mitt "tak" är 4,9 liter.

Så mycket har jag inte, för det skulle bli för tungt för lungor och hjärta. Normalt sett brukar jag hålla runt 2,5 till 3 liter. Då känner jag inte av vätskan i kroppen och timdragningen i dialysbehandlingen blir ganska låg.

Många drabbas av vad man skulle kunna kalla "vattenalkoholism", dvs de dricker mer just för att de inte får. Jag har varit med om att dialyspatienter kommit med 8 liter vätska i kroppen mellan två dialystillfällen. Då spricker fötterna och man får andningsproblem.

Ja jag vet att det är så med vissa. Det blir en balansgång och det gäller att kunna läsa sin kropps signaler. Vilket inte är så lätt.

Har också sett skräckexempel där patient ätit mycket chips och med det fått skyhögt kaliumvärde. Så det blev en akutdialys.

Det gick bra den gången men tyvärr var det inte första och inte heller sista gången patienten gjorde så.

Peter du verkar ha kontroll på allt så du klarar nog av din njursjukdom bättre än de flesta. Men jag hoppas att en dag ska det komma en annan lösning så du slipper åka på dina dialyser.

#23 Ja, det handlar i så fall om den ivrigt debatterade stamcellsforskningen

Ja jag tänkte just på den!

Tack för mycket bra och intressant information.

Jag känner stor respekt och beundran för alla som måste genomgå jobbiga behandlingar, att orka och hålla humöret uppe.

Ni är fantastiska.

Kram på er.