Hahaha, nej så känner jag mig i alla fall…

Vad gör man när "fodral" åldras snabbare än innehållet.

Hahaha Jag har fyllt 28 så många gånger att jag numera är yngre än min son…

#2 Sällar sig till alla oss andra…

Då är jag snäppet värre för jag är jämngammal med mina barnbarn

#5 Jag kanske kommer dit jag också  Men än så länge är barnbarnen små (2år, 1år, och lilla minstingen 9 mån)

Ha ha ha så långt tillbaka vill man inte gå..man kommer väl dit när man blir alldeles dement.

Jodå, instämmer med alla ovan.

Jag träffade en gång en man ca 90 år. Han berättade att han inuti var som en ung pojke som nu var fångad i en gammal mans kropp. Det var en nyttig lärdom … tror att många av oss upplever det så. Att tiden går fort ohc att inuti är vi alla våra åldrar. Tror också att de som upplever det så ändå är med sin tid mycket mer än de som redan tidigt börjar säga att "jag är så gammal" "jag är för gammal för allt" (t ex min fd svärmor började vad jag förstår säga så när hon var 40 år. när hon fyllde 60 konstaterade hon att hon var hundra och inte behövde göra något mer… )

Då var hon nog bara lat.

 Jag tror det är själen som lyser igenom för den blir ju aldrig gammal eftersom den är evig.

#9 Jo , det ligger något i det där med lat och att vara gammal är något att skylla på… men tråkigt att höra… ofta…

Och det låter riktigt att själen är ung…

Jag tycker oxå att det är otroligt viktigt i vårt ungdomsfixerade samhälle, att tillåta sig att bli äldre och faktiskt inte orka allt som man orkade när man var 18. Idag är det lite fult att inte orka och att bli äldre, man ska ha samma tempo när man är pensionär som när man är 20 och kroppen klarar ju faktiskt inte riktigt det, åtminstone inte på alla.

Däremot behöver man ju inte tappa livsglädjen för att man blir äldre utan kan göra roliga saker i ett annat tempo som är anpassat till den egna kapaciteten.

Jag känner mig verkligen inte som en liten flicka i min trasiga kropp som gör 5knop istället för 150 numer, men det betyder inte att jag inte har livsglädje och vill göra roliga saker, bara att får göra dem i ett annat tempo, på ett annat sätt och inte lika ofta.

Ja det är olika. Vi känner en tjej som jag inför min fru brukar benämna "världens yngsta tant". Hon passade som hand i handske in på tanteptitetet så sart hon vuxit färdigt på längden.

Det är inte en fördom, för det har inte enbart med hur hon styr ut sig att göra, utan hur hon är som person. Helt enkelt född tant.

Det är också enormt stor skillnad kulturellt hur gammal man är vid en viss ålder. Min svåger är ungrare och hans pappa är yngre än jag, men det både ser ut som och känns som att han skulle kunna vara min pappa också.

Ja det är sant. I södra Spanien ser männen som är 55 år ut som 75

Nä samma här :-)