Nää, jag ser inga bilder!

Inte jag heller…

Det står att det är privat "tubis" Cristine..  *nyfiken som tusan å vill se* 

Nu då!

Det är dåliga foton för jag hade ingen bra kamera då de gjordes .Allen upp till huset var syrener som jag kapat ner för att de skulle bli yviga och det tog 4 år innan jag fick se dem fina.

 http://www.youtube.com/watch?v=lhPs4TG3HaU

Vad mysigt det såg ut! 

Gillar snickarglädjen oxå..  *så trivsamt*

Förstår att det gjorde ont.

Helmysigt!

Så fint det var, både ute och inne.

Ja, det där med träd är konstigt. Det är så många som tar ner varenda träd på sin tomt. Kalt ska det vara och artificiellt allting. På våran tomt har vi höga vackra björkar och massor med olika buskar som växer och frodas. Skulle aldrig falla mig in att ta bort dem.

När vi köpte våran stuga på landet. fick vi frågan från en granne om vi inte tänkt ta ner några träd. Tittade på deras tomt och insåg att de hade, mitt i skogen, rakat rent från allt vad träd och buskar heter. De ville ha ved och hoppades på att vi skulle börja ta ner våra träd. Absolut inte sa jag. Stugan ligger i skogen och då vill jag nog ha lite träd omkring mig. Där finns gran, tall, asp och björk. Även syrener. Vet inte, de kanske tycker att våra träd skuggar deras tomt .

När jag köpte mitt hus för några år sedan fanns där bara ett par buskar. Mannen som bodde där hade kämpat i flera år för att "kalhygga" bort allt som växte där för det skulle bli lätt att klippa gräsmattorna.

Han brukar komma förbi och hälsa på ibland och för varje gång ruskar han mer och mer på huvudet och undrar vad jag håller på med. Han kan inte fatta varför jag planterar så mycket överallt när han hade ordnat så bra!

*harkel harkel* ja jag hör ju till den sorten… jag har inte hälsa att sköta 15-16 fruktträd och andra träd och buskar och trädgårdsland som vi har i vår nya trädgård. Det är hopplöst, dessutom blir det enorma mängder frukt som ligger och ruttnar och sprider nya skott till nya träd… för att inte tala om löven som någon ska räfsa upp på hösten… suck. Jag är en sådan som har fullt schå med att klara att klippa en gräsmatta.

#9. Ha ha, och det tror du jag gör…….sköter träd och buskar alltså? Nej, där får jag allt  i massor, för jag gör ingenting praktiskt taget. De träd vi har är ju inga planterade sådana utan bara vanliga gamla granar, tallar och björkar. Vi krattar inte ens löv hos oss. De får falla ner på backen och försvinna med snön. När det sen tinar börjar de förmultna och med första gräsklippningen så är de väck. Bra gödning för jorden.

Buskarna växer och frodas i våran trädgård, utan ansning. Någon gång emellanåt tar jag en häcksax och gör lös på någon buske. Bara så där. Klipper lite här och där. Annars ingenting.

 Blommor har vi knappt några, för de skulle bara försvinna bland allt ogräs då ingen av oss bryr oss i det. Föresten, och här får jag  igen, så kan jag knappt skilja på vad som är vad, ogräs eller blomma. Finns så mycket vackra blommar i ogräsvärlden och då blir jag osäker direkt. Det enda som finns här är att det, längs med huset, växer tulpaner i alla dess färger varje vår. Det räcker gott.

Ute i stugan har vi inga blommor alls planterade. Där har varit en gammal fäbovall en gång i tiden så blommorna som kommer är ju ängsblommor och de är det vackraste jag vet i blomväg. Annars är det bara skog.

DET ÄR KLART ATT OM MAN INTE HAR HÄLSA OCH ORK DÅ ÄR DET INTE LÄTT ATT HA EN MASSA BLOMMOR OCH BUSKAR ATT SKÖTA OM.

Cristine!!Jag säger bara det"Vackert"

Jag för står hur du kan känna dig, om han tar bort ditt arbete, så tomten skall passa dom.

Vet mitt föräldra hem.Hur dom lyckades få det till att se ut som en skrot eller något..

Så vackert och fridfullt och hemtrevligt. Alla buskar och träd ramade in allt så fint liksom alla dina rabatter.

Vad hade du dit och göra Cristine för nu har du sorg i ditt hjärta.

Förstår dig helt och jag hade en granne som byggde in sitt hus med växter och träd och nu är allt nästan borta.

Tur att du har din videofilm kvar för att titta och njuta på den idyll du byggde upp kring dig och de dina

/ kram Spanaren

Tack alla! ja det är ett ungt friskt par så man undrar ju. Tur att jag inte ville gå in för de har byggt om alldeles. De har det säkert väldigt snyggt  med allting nytt, det hade ju inte jag råd till, men tycker det är bättre att minnas som det var.

Men trädgården…..

#14 Det var sååå vackert. Förstår om du blev oriven (bondska) av att se ditt verk demoleras…

Vad ska man säga… Smaken är som baken… Den är delad… Sedan kan man ju undra om vissa har någon alls…

Jättemysigt Cris och även jag förstår din frustration!

Var detta ditt föräldrahem som du tog över eller var det ditt från, vad säger man, grunden?

Jag tror att man ska släppa det som varit och gå vidare - har man sålt så har man sålt.

Man kan inte spara en trädgårdhus som ett museum efter någon som bott där tidigare, om inte man själv älskar att ha det på samma sätt, eller för den delen klarar av att sköta det.

När vi tog över vårt hus (min makes farfar byggde det) var trädgården välfylld med massor av blommor och träd i olika rabatter och konstellationer. Vi hade dock ingen som helst aning om hur man skulle skilja på ogräset och perennerna eller hur alla fruktträd och bärbuskar skulle skötas och beskäras. Rabatt efter rabatt lades ner, vi har avverkat mellan 5 och 10 äppelträd (närmare det högre talet än det lägre) och lika många bärbuskar ahr fått stryka på foten. Sedan ahr vi börjat om från början. Inköp av enkla lökväxter, tåliga perenner och för oss överblickbara rabatter. Makens pappa har sett drastiska förändringar både i huset och trädgården, men han har aldrig sagt något om det. Däremot har han varit ovärderlig som hjälp att lära mig om skadedjur och ogräs samt bekämpning på allehanda vis. Jag kan tänka mig att när vi är ännu äldre kommer våra rabatter vara mer prunkande och större - för då kan vi mer och har mer tid. Nu vill vi att trädgården ska vara lättskött så barnen kan härja fritt och gräsmattan enkelt ska kunna klippas.
Jag kan tänka mig att makens farföräldrar skulle få ont i hjärteroten om de hade sett sitt arbete ödeläggas som vi gjort - men de var båda döda när vi gjorde de största förändringarna. Nu är här inte helt kalt, men alldeles annorlunda mot hur de hade det. Vi tycker det är både fint och praktiskt.
nu menar jag inte att jag inte förstår dig, för det gör jag - man samtidigt måste man låta andra leva på det sätt de vill - även om man ösnkar att de hade uppskattat den möda du lagt ner på annat sätt. Själv hade jag lite vånda innan vi började rumstera om totalt i trädgården, för jag förstår allt arbete som legat bakom - alla år som det tar för ett äppelträd att bli så där knotigt och den passion som ligger bakom en välplanerad rabatt. Jag tar farväl av de träd vi sågar ner och tackar för den tid de gett skugga och frukt i vår trädgård. *larvighetsstämpeln bjuder jag på*
Stor kram Cristine, minns din vackra trädgård med glädje.

Mot dumhet kämpar t.o.m gudarna förgäves..

det är som Mavios skriver,när du har flyttat,ska du släppa.

deras dumheter är deras ansvar..

de kanske kommer till insikt en dag(?)

Just idag,har jag (oxå) röjt ganska brutalt ,ett vide-träd,jäms med gräset,´en o en halv syren blev lika låg,den stora syrenen var mest torra pinnar med några blad längst ut,o höll på att välta sönder grannens tvättlinor o hängde ivägen även i min,den lilla syrenen hade några kvistar som det finns hopp i år för *ler*

Damen som vårdade trädgården innan mig,säger alla,att hon ..bodde där :- ),det är lite väl höga anspråk för mig att fortsätta, då jag behöver vara på jobbet,då o då..men,jag är glad för mycket av vad hon startade,en del är borta,en del annorlunda o en del nytt

att bara ha en golfgreen skulle jag avsky..det är väl samma som en del säger om skrivbord

om ett rörigt skrivbord speglar ett rörigt intelekt,..Vad speglar då ett rent o tomt skrivbord ?    *skratt*

*ler* jag brukar oxå säga Tack till "mina" träd,även till ..ogräset när jag ..flyttar dem från landet till gräsmattan med en knick på handen:tack för din tid här,varsågod att ta plats ute på gräsmattan… :- ) (eller som just nu,ber jag den få öppna jordplättar bli gröna)

å Krama träden,det är ingen "larvighet" det är att Leva fullt ut (inte efter andras begränsningar)

tror nog den trädgården minns dig..*ler*

penke

Hm… Jag kan förstå Cristine även om jag håller med om att man ska släppa det gamla och gå vidare…

Minns den stora Häggen som stod i hörnet på vår tomt… Den var så vacker och doftade så gott. Grannen var vansinnig varje år den kom i "spinn" skulle promt ha den nedhuggen. Pappa vägrade.

Nu är den nedhuggen - det står en tragisk stubbe i hörnet… Jag vet att det bara var mitt barndomshem… Men Häggen hörde dit…

Logiken säger en sak och hjärtat en annan…

Ja men så är det, de har all rätt att såga och skövla, det är ju deras nu, men visst gör det ont ändå, man har ju trots all lagt sin själ där i varje träd, buske, och rabatt.