Jag kan inte sådant här.Men mycket vacker bild.

Kan inte heller, men vad det var många tanter och farbröder här.

/kram Spanaren

Jag ska "känna" på bilden senare idag!

Jag ser en prydlig och omtänksam äldre herre med pipan i mungipan och en vit, lurvig hund bredvid sig.

Bokstaven A dyker upp. Algot?!

Det här är ett hus där människor alltid känner sig välkomna.

Hej. Kan inte låta bli att ta en paus och kika in.

Herre. Ja (kanske flera :-) )

Omtänksam, prydlig( ja som de flesta) ingen pipa  men snus

en hund men inte vit. (fast i och för sig vet jag inte hur det var innan jag lärde känna herren , får kolla).

Algot blev fullträff direkt

Man är alltid välkommen där.

Vad duktig du är.

NU skrev jag kanske lite luddiga svar jag kan pm:a dig om du vill Gunilla. Hej så länge

#5 Va roligt! Pm:a du. Det går bra!

Hunden är grå/svart. Algot bär alltid skjorta - inte T-shirt, aldrig Jeans. Han har många som besöker honom för att han är en man som är en bra lyssnare och han dömer ingen. Ett varmt hjärta.

Jag känner även av en speciell underfundig humor. Han har glimten i ögat…

Hej. Nu är jag hemma. Det stämmer bra Evrekaw med färgen på hunden, och skjorta också. och ett varmt hjärta

Fortsätt Ni

Pingstvän? Eller annat frikyrkligt görande…

#9 nej inte vad jag vet

#10 Men han trodde, han hade en stark tro…

Han har det bra nu och han har åter träffat de som han längtade så efter. Han tittar till er ibland och ler lite snett och fnyser förnöjt när han ser att det är bra.

Han var en man som tyckte om att jobba med händerna och det var noga det han gjorde. Inget fuskjobb där inte. Fuskade man så blev det bara jobbigare sedan.

En liten "rackare" kunde man ta ibland.

Barn brukade tycka om att vara i hans närhet då han hade så mycket att berätta och lära dem. Han behandlade alla som sina jämlikar. Barn som vuxna.

Vet väl inte så väl. Inget han visade. Men kan mycket väl ha varit så.

#13 Vad var det han inte visade? Allt det jag skrev?

#13 Han påminner om min farfar… skratt… luktar lika… Använde tabbac åsså snuset - det var Grovsnus… Han hade ett rungande skratt.

Hmm.. Jag är inte så öppen o pigg på att läsa bilder, men vet inte heller varför jag får upp skugga.. Jag ser framför mig en stor plätt där det är skugga, typ..

jag behöver/vill öva mer:

det första jag får,är ett .."hest,kraxande"..he-he-he, (glatt)

känner mig tjock i halsen,inte ..obehagligt(?),mer som om  hela halsen vore svullen

är det ett hem..eller en ..samlingslokal,har det varit nå´n "kyrka" eller annan ,,agitationslokal (?)

nå´n som inte vill lyssna på det :- ) ,det slår lock för mina öron …

trumpet-fanfar..

(äh,nu blir det bara ..stressat o rörigt för mig,pausar)

penke

#17 Han skrattar som min farfar… Hest och lite bullrigt ända nere i magen… Det var stämbanden…

Gomorron på Er.

HUset som synspå bilden bodde min morfar i. Precis som Du Gunilla skriver så var han en omtänksam äldre herre. Men han rökte inte pipa utan snusade Han hade schäferhund, jättefin sådan. Namnet stämnde precis han hette Algot. Du Evrekaw skrev att han alltid bar skjorta det stämmer. Det stämmer också att han alltid hade tid att lyssna och som du skrev ett varmt hjärta. Men Pingstvän var han inte. Gick väl inte i kyrkan så speciellt ofta.  Nu diskuterade vi väl aldrig direkt hans tro och hur stark den var, men det känns som han hade en tro.

Sen skriver Du Gunilla att han träffat de han längtat efter så. Det kan stämma bra. Min mormor dog endast drygt 50 år gammal och morfar blev nästan 90.  Kan mycket väl tänka mig att han tittar till oss ibland och ler. Han var mån om oss barnbarn. Vi hade nog ett speciellt förhållande eftersom  jag var det 1:a. Och han behandlade oss barn som både barn och vuxna.

Det stämmer att han tyckte om att jobba med händerna . Och en rackare kunde han mycket väl tänka sig att ta. PÅ hans 85 års kalas, då bodde han på ett hem, så bjuds på ett gammaldags kaffekalas med konjak och likör. Då skall jag säja det var fart på avdelningen.

Soffe Du ser en skugga, , kan du beskriva mer av den, det kan på ett vis också hänga samman med de som bodde där och vad som hänt..

Du penke, Morfar kunde skratta , men också ha humör ( tror jag) det var nog inget som drabbade andra. och halsen. Han hade kärlkramp  som han ibland fick ta medecin för.. Samlingslokal , nej det tror jag inte, ,utan ett riktigt hem.  Fast jag blev nyfiken.. Det är ingen samlingslokal, men jag får ta reda på mer om vilka som levde där innan, kanske de hade mycket folk där. ( om det nu går det är snart 70 år sen det kom i släkten). Skulle kunna tänka mig att  övriga i familjen tyckte att morfar skulle lyssna mer på dem, . Oss barnbarn lyssnade han alltid på, men jag är inte säker på hur det var med de egna barnen och hustrun.

Tack snälla för att Ni övat. det fanns fler i huset så vill NI får ni gärna öva mera.

Vad kul att jag fick in så pass mycket.