Är i samma situation som ni. Det känns tomt att veta att jag troligtvis inte kommer att kunna skaffa en ny katt när de jag har nu inte finns längre. De är ju 12 år bägge två, och jag tror inte att de kommer att bli så gamla som 20 år faktiskt.

Åh nej vad trist . Trösta er med att katterna som ni haft har haft ett bra liv ❤️

Man vet aldrig… Plötsligt sitter det en liten behövande varelse nere på gården, och så har familjen blivit större igen… (eftersom allt annat vore sämre för varelsen…). 😊

#3 Jo men sedan då…om varelsen blir ensam igen. Det skulle jag inte ha hjärta till.

Ni kanske kan vara jourhem?

Förstår att det känns sorgligt! Jag kunde inte ha katt åren jag pluggade på universitet och det kändes väldigt tomt. Om jag får välja vill jag aldrig leva utan djur, och särskilt katter, igen. Men samtidigt är det klart att djurets behov går först

Men jourhem lät ju som en bra idé tycker jag!

#5 Jag har funderat på det men samtidigt så skulle jag själv må dåligt vid separationer.

#4 Nej, man får förstås göra en plan för varelsen om den flyttar in. Många katthem tar ju t.ex. emot katter när ägaren inte längre klarar av att ta hand om dem, t.ex. pga hög ålder.

Jag hoppas Lakritz lever länge så jag slipper fundera på dessa frågor ännu.

#7: Aa, förstår 😐

Jag vet inte hur det ser ut i kattvärlden men hos hästar och hundar kan man ha något som heter fodervärd. Hade något sådant kanske fungerat?

Jag skulle inte tveka på att skaffa katt i din ålder. Ta hand om en vuxen katt från ett katthem, så gör du både dej och katten en tjänst. Själv reser jag en hel del och bor i lägenhet, så tyvärr kan jag inte skaffa någon. Har haft katt i hela mitt liv. Och hund. Saknar bägge.

#11 Jag känner att jag tagit hand om flera katter och rest har vi inte gjort på snart 10 år så det är också något att tänka på.

Allt har sin tid har i livet

Jag har troligtvis min sista katt nu och han har precis fyllt 12 år.
Jag har "blivit förbjuden" av min familj/släkt att skaffa flera djur efter jag fick diabetes. Det finns ingen som kan hjälpa mig längre om det skulle hända mig något säger de och det stämmer rätt bra.
Ev. kanske jag kan skaffa fåglar igen, för jag har en bekant som säger att hon kan ta dem om jag skulle trilla av pinn. Tyvärr kan hon bara tänka sig 2 stycken och jag vill ha 4 - 6 stycken.

Jag förstår känslan men … en svår frågeställning. Vi kanske tänker fel när vi planerar att ha två nya katter snart.

#15 Ja det är jättesvårt.

#16: jag hoppas att katterna kan bli till glädje för oss och fylla huset med lov igen

#17 Ja det är tomt utan katter. Vi har ju bara en katt nu och det känns ovanligt men Lakritz har tydligt visat att han är en ensamkatt.

#18: synd annars hade ni kunnat ta hand om någon hittekatt

#19 Tanken var ju att ganska snabbt hitta en vän till Lakritz. Han förlorade ju Moritz och sedan hittekatten Greta .

Men Lakrirz har liksom levt upp. Han tar för sig, är modigare och fjäskigare så jag upplever att han mår riktigt bra när han är egen herre på täppan.

#20: han kanske skulle gilla en kompis?

#21 Jag tror inte det med tanke på hur förändrad han är nu när han är ensam. Jag skulle faktiskt inte våga chansa.

För första gången på alla år kommer han upp i våra sängar. Han testar sovplatser. Vågar visa att han vill ha mat. Ligger i våra knä. Har skaffat sig en massa egna rutiner osv.

#20:

Okej , du ser . Alla kissar är annorlunda .

Här saknar kissarna varandra om den andra försvinner , jag brukar ju gå ut med Knatte , ibland går han själv.
Då ser jag att brorsan sitter i köksfönstret och tittar efter oss .

Sen hämtar jag Tjatte och går ut med honom.
Dem mår / trivs bäst ihop .