Ja, jag älskar det. Men vågar inte sova ensam hemma riktigt, det är läskigt, men annars är det så skönt. Liksom få vara ensam en stund och glömma bort allt, vara med hundarna :-)

Ja, det är helt underbart. Jag brukar se till så allt är städat och det som ska göras är gjort sen äter jag god mat och myser framför teven. Helt underbart! Dessutom är det så härligt att träffa sambon igen efter att jag har saknat honom lite.

Jag har inga problem med att vara hemma själv, finns alltid något att hitta på. Men det är inget jag saknar. "Egentid" kan jag få även när maken är hemma.

Jag älskar det, för det var flera år sedan det hände.

Jag har inga problem med att vara ensam men jag föredrar att min man är hemma.

Även om vi inte precis pratar och gör samma saker så är det mysigt med sällskap.

Jag tycker om att vara ensam, men jag är det så ofta numera att det blir långtråkigt. Jag försöker ha saker att göra, men det blir mindre och mindre projekt.

#6 Om det är ofta finns inte samma känsla, det förstår jag.

Bor ju ensam så…. Men vissa stunder uppskattar jag ensamheten. Fast utan djuren så vore det tråkigt.

Jag trivs ensam och har bott ensam många år när sonen flyttat hemifrån. Kan ha lite svårt att ha någon inpå mig alltid.
När maken och jag flyttade ihop jobbade han skift, det var perfekt.
Han var hemma den ena veckan och jobbade kväll den andra veckan.

Nu är han alltid hemma på kvällarna efter jobb så jag har vant mig och vi gör ju olika saker även om båda är hemma.

Jag uppskattar att vara ensam med ojämna mellanrum! Ser gärna film (kanske då nån film som maken inte vill se), tar ett bad eller läser. Mysigt att vara ensam ibland!