Från en stadsbo
/Skrev detta på Hälsa men tycker att det passar även här.)
Jag vet att många älskar landet och naturen och behöver detta för att må bra men här kommer några andra tankar från en inbiten stadsbo och hur staden får mig att må bra.
Jag är Göteborgare och är uppvuxen i miljonprojektens höghus. Har bott i höghus i 36 år.
Numera bor jag i ett litet radhus med en trädgård på 100 kvadrat.
Jag har haft förmånen att tillbringa sommarlov och andra helger på landsbygden vilket ger en bra blandning men får jag välja så vill jag ändå bo i min stad.
Att bo i en stad ger en massa sinnesintryck.
Jag älskar att åka spårvagn och titta på alla människor och allt som rör sig både i vagnen och utanför. Ett gytter av människor och färger. Människor av alla de sorter och åldrar.
Sedan har vi ljuden.
Allt sorl från människor som pratar, skrattar, ropar. Bilar som kör, tutar och spårvagnar som gnisslar. Ibland kan man höra ett dovt ljud av en båt från hamnen. Måsarna som kretsar över hustaken och kajorna som kommer in skränandes som svarta moln på eftermiddgen och sätter sig på hustaken som ser ut att ha fått svart takskiffer.
Man hör hundar skälla och barn som skrattar. Dörrar som slår och musik som strömmar ut från affärer.
Det kommer en vemodig musik från en man som spelar på ett franskt musettedragspel i ett gathörn. Domkyrkan slår sina klockslag varje timme.
Sedan har vi alla dofter.
På spårvagnen kan man känna doften av en rökare som kliver på, unken doft av kroppar som arbetat hela dagen eller som kommer från träning. Parfymer av alla de slag och en och annan dålig andedräkt om man kommer för nära i trängseln.
På gatan så kommer dofter från något gatukök eller en restaurang. Nybakade våfflor doftar snabbt förbi. Avgaser från bilarna och kaffedoft från något kafé.
Jag kan bara gå omkring och njuta. Jag älskar att studera människor och gissa hur de lever, kommer ifrån, bor eller mår.
Att sitta en stund vid "kopparmärra" på Kungsportsplatsen är njutning för mig. Jag tröttnar aldrig.
Någon har myntat uttrycket "Stadens Puls" och jag tycker det är beskriver det hela på ett bra sätt. Staden har en puls, den lever och vi är alla del av den.
Jag älskar verkligen Göteborg.
/Maria
Du behöver inte tala om att du älskar Göteborg..det känns genom skärmen Humlan! Väldigt fin och mysig beskrivning!
Visst kan jag uppleva allt du beskriver några dagar men sedan vill jag till lugnet på landet.
Jag har ju bott i storstaden Madrid och jag måste erkänna att det var roligt medans det varade men väldigt skönt att flytta därifrån.
Cris sajtvärd på Livskvalitet & Utomjordiskt.
Hemsida www.livskvalitet-2.se kliv in!
Varför står mina fötter på jorden när resten av min kropp är ute i rymden.
#1 Tack Cristine.
/Maria
Bumbleboo så bra beskrivet..Wow..Du skriver verkligen så man känner..Tack…
Jag är ju en riktig skogs Mulle…
Är ju föd i Örgryteförsamling i Götlaborg' O mam o pap hade sommar stuga i Gunillse..Men i staden har jag aldrig trivs, kommer i håg hur jag grinade när vi skulle åka hem från landet..Så när pap byggde så vi kunde flytta, ja då var jag nöjd.Att få bara vara i skogen o njuta av tystnaden o alla djur,,så härligt..
Farmor o Farfar hade stuga vid Askim o där var det ett straff o vara ..Så mycket folk o den lukten som blir av saltvatten inte min grej..
Så vist är det intressant att vi är så olika..
Stads människa o lant människa..O det är ju det som gör att livet är så intressant…
Lena.P är jag i verkliga livet.
#3 Tack Chik. Jag vet att de flesta är "skogsmullar" härinne så jag tänkte det var bra med en motvikt
/Maria
Åh, precis i min smak
/Maria
Där slank du i mellan Bumbleboo.
ja helt rätt.Det skall vara jämvikt….
Lena.P är jag i verkliga livet.

God morgon Bumbleboo!
En sån underbar beskrivning av din stad
Själv bor jag i en liten stad sen 32 år och är inte uppvuxen här, växte upp på landet och flyttade sen runt lite några år.
Här finns allt man behöver, vacker natur, lugnt tempo och fördelen med att känna/känna till många människor, finns alltid nån att byta några ord med, "hur mår du idag, hur är det med familjen" osv,osv
Tur att vi alla är olika och tur har vi som kan välja var vi vill bo.
Toya vist är det
Lena.P är jag i verkliga livet.
#0 Vad fint skrivet! Göteborg är en underbar stad! Har också insett med åren att jag aldrig skulle trivas på landet i längden. Trivs att bo centralt och ha nära till allt, enkelt och bekvämt.
Vill åxå skriva att d kändes tryggt och varmt när du beskrev ditt göteborg..mysigt..livsnjutning på hög nivå
Jag trivs mest där d är lugnt och när jag själv känner för d, åka till gamla stan eller söders höjder och strosa runt *L* Och d är inte ofta..:-)
#0 Jättebra skrivet!! Jag älskar också staden, fast jag är uppvuxen på landet. Det är stimulerande med människor runt om. Det ger mig energi.
Aggeelin / medarbetare på Livskvalitet
Tack alla
/Maria
Det är helt underbart att du trivs så bra och det är tur att inte alla vill bo i stan eller att alla vill bo på landet 
Bumblis, vad fint du har formulerat dina känslor för din stad. En del av det kan jag relatera till trots att jag är inbiten skogsmulle. Jag minns när jag var 5-6 år och bodde hos mina morföräldrar på Brommaplan i Stockholms västra förorter.
Med plågoandar till föräldrar och bristande trygghet hemma, förknippar jag ljuden av kvällstrafiken utanför mormor och morfars lägenhetsfönster med tryggheten hos dem.
Annars är jag till min natur din raka motsats i detta avseende. Jag föredrar tystnaden och lugnet, dofterna av gräs, blommor, våta löv och kådiga granar framför ljudet och dofterna av staden.
Som jag kanske har berättat någon gång tidigare, har jag bott utanför Göteborg i några år på 80-talet (Bergsjön) och jag körde bil till vuxenskolan i Kungsladugård varje morgon. Inte en enda gång under åren jag bodde där åkte jag spårvagn. Jag trivdes inte i Gbg, saknade "riktig" skog och jag kunde aldrig förlika mig med att bli tråkad för mina åsikter bara för att det hördes att jag inte var infödd.

Jag säger som min kompis Anders, att det är tur att så många gillar att bo i stan, för då har vi som vill bo på landet mera ytor att röra oss fritt på.

Haha, tack igen.
Fast jag upplever att många som bor i stan väldigt gärna vill flytta till landet men blir kvar av olika anledningar.
Det måste vara svårt att bo i en stad om man inte gillar det.
När vi köpte vårt torp när sonen var liten så var tanken att vinterbona det och flytta dit permanent innan han började skolan.
Men den tanken gick snabbt över
/Maria
Peter..Den meningen köper jag.."""att det är tur att så många gillar att bo i stan, för då har vi som vill bo på landet mera ytor att röra oss fritt på."""
Så har jag inte tänkt..Men helt rätt tänkt..
Lena.P är jag i verkliga livet.
Så fint ni beskriver ställen där ni trivs bäst. 
Jag får klura lite på detta, vad det är som gör att jag trivs precis där jag bor.
Zabelle
Jag är uppvuxen på landet och kunde som tonåring inte förstå hur någon kunde bo i en stad. Under mina år som gått har jag förändrats och trivs nu i stan - jag gillar landet men skulle inte vilja bo där.
I och för sig bor jag jag i utkanten av stan och till häflten med utsikt ut över "landet". Men har nära till stan och det är skönt.
Bilen visar utsikten från vårt vardagsrumsfönster.
Aggeelin / medarbetare på Livskvalitet
Vad är det som gör att vi trivs på så olika platser?
Hur mycket påverkar uppväxten våra val?
Jag är uppväxt i samma kommun som jag bor i nu.
När jag flyttade hemifrån valde jag Malmö. Nära till allt och det går bussar hela tiden åt alla håll. Men jag vande mig aldrig vid stadslivet.
Bilar och bussar hördes dygnet runt, dofterna bestod mest av avgaser och det var ett ständigt köande till allt. När min son skulle börja skolan flyttade vi tillbaka till Lomma.
Hela kommunen har 22000 inv. men i själva byn bor ca 11000. Här finns allt, bra skolor, vårdcentraler, tandläkare och butiker.
Men det som får mig att längta hem är havet och båtarna. Ljuden, dofterna från hav och tång, till och med gäss och måsar, även om de börjar bli lite väl många.
Barfota i sanden på sommaren och väl påpälsad på vintern njuter jag av havet varenda dag och skulle inte vilja vara utan det trots att det nästan alltid blåser här.
Vill jag ha mer "puls" så tar det 15 minuter in till stan.
(både till Malmö och Lund)
Det har sin tjusning det också att ta en fika på stan och titta på folk, shoppa lite, äta en god middag på någon mysig restaurang, men sen är det skönt att komma hem.
Zabelle
zabelle Härligt.*
Lena.P är jag i verkliga livet.
Ja, man undrar hur uppväxten påverkar?
Många jag känner har ju bytt miljö totalt efter att de blev vuxna och trivs med det så det är inte självklart att man vill ha det som när man var liten.
Jag vill också gärna vara nära vatten och det gäller när jag reser också. Vet att jag tyckte det kändes märkligt när vi var i Zagreb och att havet var såpass långt ifrån.
Även när jag var i Italien (Bologna och Florence) så hade jag denna känslan.
/Maria
#20, 22 Visst påverkar uppväxten, men hur, så många ändrar sig senare i livet. Jag som växt upp på landet trivs bra i stan.
Jag tror, att jag vill ha lite av varje, både stad och land och på det viset bor vi perfekt. Vi bor till hälften på landet och har ca 12 minuter till centrum med cykel. Jag tycker om att kunna ta mig fram på cykel och slippa bilen.
Aggeelin / medarbetare på Livskvalitet