Varför Farmor?
Hittade en text på facebook som jag var tvungen att läsa flera gånger innan jag förstod vem farmor var. Min fundering blir "varför skriver hon inte "jag" istället? Det är, för mig, ett mer naturligt sätt att uttrycka sig i skrift. Här kommer hennes text.
"Farmor är så glad :) fick besök av mina Älskade prinsar och deras pappa & mamma…"
Att en mamma eller en pappa säger, "kom till pappa" till sitt barn, är naturligt och kan inte missförstås. Inte heller om jag skulle säga till mitt barnbarn, "ge den till farmor". Då är det riktat till barnet och det går att förstå vem farmor är.
OM det är någon av er som vet - förklara för mig varför flera väljer att skriva på det här sättet?
Aggeelin / medarbetare på Livskvalitet
Kanske är hennes barnbarn inne och läser, Kanske är hon stolt att vara farmor. Då vill hon använda ordet lite mer än vanligt
Nej, vad jag vet är hennes barnbarn små.
Aggeelin / medarbetare på Livskvalitet
kan vara därför Hon vill smaka på ordet hur det låter när man skriver kanske. Farmor är lycklig..
Ja, jag vet inte.
Tycker att det ser konstigt ut.
Det blir som om hon skriver om någon annan och inte sig själv och då blir det ju inte alls så häftigt att vara farmor… om hon skriver om någon annan?
Aggeelin / medarbetare på Livskvalitet
Farmor är ju hennes titel. Något hon är stolt över att vara, som bevisar att det är hennes barnbarn och eget barn med svärson/svärdotter det handlar om.
Suicide doesn't take away the pain, it gives it to someone else
#5 Jovisst, men även om hon är det så om hon startar meningen med "Farmor är så glad", så syftar hon på någon annan.
Jag är också farmor men skulle aldrig skriva så…
Aggeelin / medarbetare på Livskvalitet
Min mamma skulle nog göra det om hon pratade om mina systerdöttrar. Hon säger Mormor om sig hela tiden när hon pratar om sig till mig, hunden, systrerna eller systerdöttrarna.
Om hon pratar gott om mina systerdöttrar för att visa hur stolt hon är skulle hon definitivt kalla sig för mormor.
Suicide doesn't take away the pain, it gives it to someone else
Jag kanske är udda. Visst är jag mamma och farmor men jag skulle inte gå omkring/skriva mig så. Jag är jag när jag skriver. Jag skriver inte heller "man" om det gäller mig själv, jag vill inte heller prata så om mig själv. Om jag vill veta om jag kan ta en kaka så frågar jag inte "får man ta en kaka", utan säger, "får JAG ta en kaka".
Om vi ser på texten i #0 så blir det som om hon skrev om någon annan. Om jag just varit och hälsat på min mormor så skulle jag kunna skriva
"Mormor är så glad. Hon har haft flera av sina barnbarn på besök idag"
Aggeelin / medarbetare på Livskvalitet
#8 Jag försår vad du menar.
Farmor är så glad…skulle jag tolka som att jag skulle berätta att min egen farmor var glad.
/Maria
#9 ja så ser jag det också, som om texten handlar om hennes farmor.
Är det bara du och jag som tänker så, skriver alla andra om sig själv på sättet som i #0? Varför då då? Undrar ständigt nyfiken 
Aggeelin / medarbetare på Livskvalitet
O tycka till om..
Starta ny diskussion