Om jag har.
har bott 2,5 år i ett hus där det varit rejäl aktivitet. Skulle ta oerhört lång tid att skriva allting, men kan ju säga en sak som hände i början.

Vi hade bott där i ca 3 veckor.
En fredagkväll, mamma satt uppe och såg på tv. Jag och min lillebror sov, klockan var väl vid 01.00
Min storebror var på fest och kom hem, han hade fått skjuts av en kompis. På vägen hem hade dom plockat upp en jämnårig tjej som skulle hem från en annan fest.

När hon såg vart Christian (min bror) bodde så gick hon ut med honom och trängde sig före honom och stormade in i lägenheten, stod bara i hallen och tittade på min mamma.
Mamma trodde väl hon inte var riktigt i ordning och blev lite paff. Christian sprang direkt uppför trappan till sitt rum.
Tjejen fortsatte att stirra mot mamma då hon plötsligt säger
"Du vet väl om att det spökar här?"
Mamma visste inte vad hon skulle säga.
"Varför har du persienerna nerdragna i tvrummet? Vill du inte se kvällssolen?… Nej du har dom nerdragna för att slippa känna dig iakttagen."
Mamma försökte samla sig och sa bara "du, är det inte bäst att du går hem nu?" men hon gav sig inte.
"Och varför använder ni inte toaletten här nere?"
"jaa, det är ju fel på vattenledningen här nere och.."
"Det är det inte! Ni använder den inte för att det står en man och tittar på er!"
vid det här tillfället så reagerar mamma, hon går med snabba steg emot tjejen och ställer sig några cm ifrån och säger bestämt
"Nu är det såhär att jag har två barn däruppe som ligger och sover. Du har ingen rätt att komma in till mitt hus mitt i natten, och jag ber dig nu vänligt att gå hem!"
Tjejen ler emot mamma och säger skarpt
"Säg inte att jag inte har varnat er. Jag önskar att någon hade varnat oss såhär innan vi bodde här innan er så slapp hela min familjs liv gå i spillror.", vänder på klacken och smäller igen dörren.

Mamma sätter sig vid köksbordet och gråter.
Den här tjejen bodde då i vårat hus (sista radhuset i en länga på 5 lägenheter) innan oss, det hade stått tomt i 4 år innan mamma köpte det för en otrolig billig summa.
Och allting som tjejen nämnde stämde, allt det hade både jag och mamma känt av på dom tre veckorna vi bott där.

Första gången jag skulle duscha på nedervåningen var väll efter bara nån dag vi flyttat in.
Får inte direkt igång vattnet och tänkte att dom där skruvarna var tröga, men så går det igång. Det är kallt och jag försöker justera till varmvattnet. Så när varmvattnet kommer igång så hör jag hur någongång går alldeles intill mig, bakom draperiet.
Man hör steg i vatten, för det plaskar. Jag blir alldeles stel och känner mig mer iakttagen än vad jag någonsin känt min innan. Det går knappt en sekund förrän HELA draperiet slits ner. Inte ring för ring, utan hela på en gång.
I samma sekund försvinner varmvattnet och det känns som om hela badrummet skriker på mig. Konstig förklaring men det var så det kändes.
Var ensam hemma med min lillebror då så kunde inte säga någonting.

Och när jag och mamma var på visning innan vi flyttade in, så gick jag in i rummet som skulle bli mitt sovrum. Det var fyra garderober längs väggen.
Jag minns att jag går in i rummet och får jätteont i hjärtat och andningssvårigheter. Nästa sak jag minns är att mamma öppnar garderobsdörren och hittar mig gråtandes därinne.

Någon som vill höra något mer är det bara att säga, men vill ju inte skrämma upp er allt för mycket :)

Detta hände i Västerbotten.

O,O, vad häftigt…

ja. Övernaturligt…Är ju något som inte är Naturligt..

Jaa, det har jag gjort ända sedan jag var liten.

Numera ännu oftare eftersom jag har utbildat mig och har sittningar emellanåt och får kontakt med andevärlden åt olika människor.

Även när jag healar kan det komma andevänner och vill framföra något till den jag healar.

Så klart man har, när man har en trevlig gammal tant som finns i huset!

 Det vad kallas övernaturligt är helt naturligt för mig. Att sak det samma vad jag upplever, allting tillhör i mitt liv ändå.

Hos mej har det blivit en naturlig del utav vardagen!

#1 Tack för din historia, inte roligt att bo i sådant hus.

Eftersom jag inte tror ett dugg på övernaturliga ting så har jag förstås inte upplevt något övernaturligt.

Däremot har jag upplevt ett och annat som jag inte kan förklara och som de människor som tror på det övernaturliga förstås skulle tolka som övernaturligt, men jag tror fullt och fast på att de är naturliga händelser även om jag inte har kunskap att förklara dem.