Hur såg den ut när du var barn?
Telefonen!
Jag minns en modell som överlevt till mina dar men som byttes ut till en modärn. Den till vänster var den gamla…
Då vevade man, en telefonist svarade och kopplade dej dit du skulle.
Cris sajtvärd på Livskvalitet & Utomjordiskt.
Hemsida www.livskvalitet-2.se kliv in!
Varför står mina fötter på jorden när resten av min kropp är ute i rymden.
Vi hade en gul cobra. Höjden av elegans tycker jag fortfarande 

Ja de flesta av er hade nog kobror dem lärde jag aldrig känna istället hade vi detta modärna åbäke som var fulare är den första tyckte då jag iaf.
Cris sajtvärd på Livskvalitet & Utomjordiskt.
Hemsida www.livskvalitet-2.se kliv in!
Varför står mina fötter på jorden när resten av min kropp är ute i rymden.
#2 Vi hade också en sådan där svart bakelittelefon när jag var liten.
Jag glömmer aldrig när jag arbetade på mitt första "kontor" och vi fick knapptelefoner. Vilken lyx.
Däremot var knapparna med "stjärna" och någon annan låsta och ingen visste vad dessa skulle användas till i framtiden.
/Maria
Så ont man fick i fingret när man måste ringa upp flera gånger
Snart är de ett minne blott!
Cris sajtvärd på Livskvalitet & Utomjordiskt.
Hemsida www.livskvalitet-2.se kliv in!
Varför står mina fötter på jorden när resten av min kropp är ute i rymden.
Det var väl jobbigt innan du lärde dej?
Cris sajtvärd på Livskvalitet & Utomjordiskt.
Hemsida www.livskvalitet-2.se kliv in!
Varför står mina fötter på jorden när resten av min kropp är ute i rymden.
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
#7 Bra sifferminne, jag lärde mig ganska snabbt. När den byttes ut till en modern växel tyckte vi att den var avancerad och svår.
Det har hänt mycket på "telefonfronten" på 30 år
Zabelle
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
# 6
En sån växel har jag också suttit i..och kopplat samt att man kunde tjuvlyssna på andras samtal. Jag jobbade som receptionist på ett hotell då. Gissa om man fick veta både det ena och det andra om hotellets gäster! 
Vi hade tomma konservburkar med en sytråd emellan….
// Anders...f.d. 890-3 .....och fortfarande batteridriven!
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
# 10 Det där får Du förklara lite bättre, Anders! 
#10 Haha
Du ska då alltid vara värst
/Maria
#11 Har du aldrig pratat i sådana?? 


// Anders...f.d. 890-3 .....och fortfarande batteridriven!
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
# 13 Nej..hur går det till ? 
#14 Man spänner en sytråd, typ björnntråd mellan två tomma konservburkar, och då kan man faktiskt höra aningens vad man säger när man pratar. Gjorde ni inte det när ni lekte??
// Anders...f.d. 890-3 .....och fortfarande batteridriven!
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
# 15
Nej..den leken har jag aldrig lekt! Man måste väl stå rätt nära varandra då, eller..
Våran var lila och hängde på väggen. Mer än så kommer jag inte ihåg :P
#16 Minns inte, 10 - 15 m kanske, men det funkade skapligt!
// Anders...f.d. 890-3 .....och fortfarande batteridriven!
Jodå..sådana telefoner hade vi allt..vi gjorde dem av marabous karamellburkar.
Vi satt också glas mot väggen för att höra vad grannarna pratade om.
Cris sajtvärd på Livskvalitet & Utomjordiskt.
Hemsida www.livskvalitet-2.se kliv in!
Varför står mina fötter på jorden när resten av min kropp är ute i rymden.
#19 Tänk vad vi gamlingar har varit med om Cristine! 
// Anders...f.d. 890-3 .....och fortfarande batteridriven!
#19
ja det där med glas mot väggen har jag också testat 
#20 Ja och kul hade vi, kommer du ihåg pappskivan vi satte på ekrarna för att det skulle låta som en vespa? (lite OT)
Cris sajtvärd på Livskvalitet & Utomjordiskt.
Hemsida www.livskvalitet-2.se kliv in!
Varför står mina fötter på jorden när resten av min kropp är ute i rymden.
Visst!! 
// Anders...f.d. 890-3 .....och fortfarande batteridriven!
Tja..blev dubbelt! Så kul var det ! 
// Anders...f.d. 890-3 .....och fortfarande batteridriven!
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
# 23 Den "leken" känner jag däremot igen! 