Räcker upp handen!

Jag är ganska rebellisk av mej, det beror på vad det gäller.. är det barn eller djurmisshandel kan jag bli riktigt elak.

Jag vågar vara mej själv, och vågar stå för mina åsikter och vågar absolut  genomföra det jag tror på.

Ja jag är en rebell har varit sedan jag föddes sägs det

Jag är en, helt klart. Många gånger har jag ställt mig upp och sagt ifrån, fast hjärtat bultat, men för att driva igenom det som är rätt.

Senast i tisdags!

Och jag känner några till - gillar rebeller! Är så skönt med folk som inte fegar ur och som vågar strunta i att vara mainstream.

Jag är egen och säger till, men jag skulle  inte kalla mig en rebell.

En rebell för mig sätter igång andra också. Ordet är inte för mig enbart positivt - rebell kallas de som kör igång ett uppror och uppror är inte alltid positivt.

Nej, jag vill nog inte kalla mig för rebell, inte på heltid i alla fall!

Men jag känner en riktig rebell, en facklig representant, även invald i styrelsen för ett stort skogsbolag som arbetstagarrepresentant.

Han är alltid sig själv, kunde komma till mötena med kostymnissarna klädd i fiberpäls jeans och trätofflor. En mycket respekterad och kunnig person som alltid kört sitt eget race till stor nytta.

Som tonåring var jag en riktig rebell. Gick på Hvitfeldska gymnasiet i Göteborg där bara "fina, rika pojkar och flickor gick" Jag protesterade genom att vara besvärlig, ha palestinasjal, näbbstövlar och uttalad kommunist fastän jag inte visste vad politik var i så stor utsträckning Allt för att vara tvärtom.

Detta lugnade ner sig och jag blev tämligen normal.

Jag lärde mig i alla fall att det är inte farligt att sticka ut och jag brukar stå för mina åsikter och säga ifrån när det behövs.

Ja så kan jag nog också säga. Att jag som tonåring var rebell. Då demonstrerade jag mot kärnkraft och engagerade mig i olika saker. Protesterar och bråkar fortfarande, men enbart i det lilla och i den enskilda siutationen. Inte i några större sammanhang.

Jagt har varit en lugn rebell ingen som skrikit och uppviglat.

Ja kanske ska tillägga då att jag menar att jag inte uppviglar andra till att bråka på något sätt,det är fritt att tycka olika anser jag,men jag står alltid för det jag sagt och ger mig inte om jag vet att jag har rätt,blir jag överbevisad så har jag heller inte svårt att be om ursäkt,eller helt enkelt acceptera att åsikterna går isär.

Jag är en s k uppviglare, det vill säga, jag kan utan vidare ta strid och väcka opinion om det är något jag vill fajtas för och som jag tror på. Säkert finns det de som tycker jag är jobbig, det gäller väl mest folk som inte gillar protester.

Nopp,nix ikke
  jag är så ovanligt vanlig och diskret att även om
 jag skulle hoppa försvinner jag in i tapetmönstret .. :- )

jag tycker heller inte om att ..fastna med .. i en etikett.

   penke

Ver inte om jag vil kalla det rebell. Men jag har alltid gått mina egna vägar. Är den jag är vad andra än tycker. Stått för mina åsikter och säger i från om jag tycker det behövs.

Nej det är jag inte, ordet rebell har för mig en negativ innebörd.

Jag står upp för det jag tror på ändå

Intressant att se att ni är flera stycken som är mer eller mindre rebeller och jag är nog ganska nära till att var en fulländad rebell men inte till 100 %