Sopar ihop smulorna efter brödet jag just ätit, på bordet!

Det gjorde jag nyss! Och kom på att det var en automatiserad handling.

Eller sträcker ut handen efter särbon när han går förbi för att ge honom en klapp eller kram eller smekning.

Åratals ingrodd vana sedan den tiden jag var gift, och jag och exmaken jämt gjorde så. Jag fortsätter att göra så, fastän det är en annan man jag lever med nu!

plocka, plockar, plockar…. det har förvisso minskat i samma takt som barnen har lämnat hemmet, men jag har tydligen själv en viss förmåga att drälla grejer omkring mig.

#1

ja jag också svårt att hålla händerna i styr när läckerbiten är inom räckhåll

#1 kom på något roligt när jag läste ditt inlägg. Min man gör så när jag går förbi. Alltså ger mig en klapp, eller rör bara vid mig. Det är en reflex nästan. En gång när vi var borta så gjorde han det på en kompis som gick förbi honom. På en av sina killkompisar. Det blev lite pinsamt. Killar kan ju ha lite problem med sådant. Men vi skrattade ändå glatt.

Sopar brödsmulor, även på finare ställen tills jag kommer på mig själv eller kan röra i kaffekoppen i 10 min. om jag samtalar med någon.

#3 Jag kom på en komisk och pinsam grej när jag läste DITT inlägg.

Min f d make har en yngre bror som är väldigt lik honom från sidan. De har identiska profiler, byggda i kroppen på samma sätt.

Min exman hade för vana att ligga i sin soffa och knappa på sin dator rätt så ofta. Många gånger när jag gick förbi där böjde jag mig ner och gav honom en kram.

Vid ett tillfälle kom hans bror och hälsade på. Soffan var tom så han lade sig där istället. Jag vet inte var exmaken var just då.

Jag kom gåendes förbi, ser någon som jag tror är exet, böjer mig ner och ska just ge honom en kram - då ser jag att det INTE är min man! Hjälp! Jag hann dra mig tillbaks i sista momangen.

Men min svåger bara flinade, för han begrep att jag sett fel. Det var tydligen inte första gången någon hade tagit fel på dem.

Jag tog ett steg tillbaks och tittade igen. Utan glasögon, kunde de vara tvillingar sett från sidan! Kusligt!

Jag gör som Maggan! Plockar, plockar och plockar..tänk vad man hinner mycket, då man går från sovrummet och hela vägen till vardagsrummet

Undrar hur jag kommer att göra, den dag jag får vara barnvakt till mina blivande barnbarn

Hon är så söt, lilla Nova

ja hon är söt, den lilla stjärnan

Rättar till mattor!

Har en stor best som ligger och oredar mattor och två små bestar som gör rivstarter så mattorna ligger som dragspel! 

Jag kliar mig på ryggen när jag är sömnig, även om jag inte behöver

Söt baby..

Bergspuman..Vilken grej…

Jag plockar.. o smulor som jag har en liten borste o skyffel som jag soppar av bord o bänkar…

Efter att ha gjort 100-tals telefonintervjuer med anhöriga till våra studiepatienter genom åren med 1000 frågor så antecknar jag alltid när jag pratar med någon i telefonen. Det ligger alltid block och penna på köksbordet.

Jag antecknar t.om när jag pratar med vänner av bara farten…

Jag har blivit en "hejare" på att få ner snabba stödord.

#11det där känner jag igen mig i , jag skriver och skriver, för då lyssnar jag bättre också!

Det är mycket som går av bara farten!

När dagen är slut, kryssar jag alltid över dagens datum i almanackan..

#11-12 Så gör jag också men det har jag fått lov att sluta med …

Det är nämligen så att mina tankar blandar sig i och på något magiskt vis fortplantar sig in i pennan så att det som skrivs ner kan bli lite … eh …

Exempel: Var på jobbintervju nere i Småland. Det var en mastodontintervju som varade hela dagen. Då frågan kom upp om mina referenspersoner, ombads jag berätta lite om dem och hur de stod i relation till mig. De råkade heta Holmberg bägge två (dock inte släkt). Jag kastade en blick ner i mitt anteckningsblock och såg att jag råkat klottra ner HOLMGÅNG. Rätt träffande med tanke på den dagens alla samtal, tester, osv.

Uppenbarligen gör min hjärna vad den behagar!!!

Pa vag hem i tunnelbanan ar jag som en hast pa vag hem till stallet efter en stressig dag. Jag aker ner for rulltrappan och "vaknar till" nar jag satter nyckeln i laset. Ibland aker jag fel om jag ska traffa nagon och aker hem istallet.

Hande med en taxichauffor en gang. Han borjade kora fel vag sa jag fragade vart han var pa vag. Da visade det sig att han var sa distra med mycket pa gang i huvudet att han var pa vag hem till sig med mig i baksatet.

Jag är helt värdelös på att använda almanacka, när jag har en måste jag fylla i den i efterhand för att den som givit mig almanackan ska se att den används.

Om detta räknas, så fyller jag i min väder-almanacka varje morgon!

(på tal om almanackor)

#17 DET är gubbvarning

När jag är stressad river jag mig på ryggen eller i ansiktet utan att tänka på det. Ibland så det blöder. Maken skäller på mig.

Ha..ha vad roligt att läsa era inlägg….vad söt lilla Nova var då..

Ja jag gör rent handfatet på toan varje gång nästan, plockar av från rumsbordet alla tidningar och skit som ligger där.

Jag blir vansinnig på min dotters städmani, det jag plockar fram för att använda är borta när jag kommer tillbaka, hon har plockat undan det. Både inne och ute.

#21 Ha..ha ja så kan det också bli…när vi är på semester och mamma ska sköta om huset då är mkt omplockat, hon har satt för skydd i fönstret för blommorna så inte solen ska skina på dom.

Hon vill ju bara gott, men ibland blir man lite irriterad. För man vill ju ha som man har det.