*Fniss* ska bli roligt att höra vad Peter säger.

Himmel det därmed hårfärg

Föddes mörk, för att i tonåren få en mörktbrun rödaktig färg, för att senare få en mycket märklig nyans.

Nu börjarde de grå stråna titta fram,

så fram med toning och färgningar

allt funkar utom grått eller den blonda looken

Jag är väldigt cendre färgad så det gråa syns inte så väl ännu,färgar aldrig håret

Jag är inte mycket för att pynta mig.

Men jag har under mitt liv färgat håret några gånger.För att det har varit skoj.

Halloen-svart.

o Midsommar-ljust.

Cristine!!Önska dig linser med färg..Av barna.

Min dotter köpte bruna linser o det var så himla häftigt.Man såg att något inte stämde.Men inte var det var.Fins för er som inte behöver….

Frissan brukar göra slingor åt mig när hon klipper mig.

Var vit tills skolåldern, cendré sedan riktigt mörkt. Nu med grå slingor. Har inte gjort dom, utan de är naturliga.

Jag är mörk, och eftersom jag började med en grå "tuss" mitt uppe på huvudet redan tidigt, har jag provat med olika färgningar. Nu färgar jag tillbaka min egen mörka färg. Jag känner mig inte alls grå ännu … köper min färg av min frisör numera. Det blir bra och jag färgar bara i botten, fyller på med färg sas…

Är mörk hårig,,, tonar det ibland,, framför allt när det sticker fram något grått

och nej,, jag är inte fåfäng

Vill åtminstonde inte vara det

Övning även här. Tränar på acceptansen

9,man behöver inte vara fåfäng för att vilja förändra sig det är uppfrisknde ibland,jag färgar inte mitt för jag tror jag kommer få farmors otroligt vackra vita hår sen….

Tack spikes

Jag har också gått och önskat mej vitt hår väldigt länge men eftersom det aldrig kommer så föredrar jag det mörkblont.

11

12,ja det ska bli kul att se om det stämmer…men enligt frissan så blir det troligtvis den färgen

Har haft det färgat svart några gånger och rött några gånger, men nu är det min naturliga färg, lite mörkblond.

Jag är väldigt mörkhårig men när jag blev sjuk så blev jag plötslgit väldigt gråhårig! Gick från några går strån till 75% grått på minder än ett år, då var jag strax över 30 och tyckte inte alls att det var kul utan tonade över!

Nu nästan tio år senare har jag slutat färga, min frissa tyckte att jag skulle ta fram det fina silvret och det tog tid men nu har jag vant mig, eller accepterat som du säger rore. Får faktiskt en hel del komplimanger både över håret men även över modet att strunta i att färga!

Färgar mitt, gillar inte det där "naturligt blonda" som kommer med åren.

Det tråkiga för min del vara att jag började bli gråhårig redan vid 23 års ålder.

Jag tycker det är snyggt med vitt hår. Det är synd att många tanter tonar det i blått eller lila.

#17 Jag tror att de färgerna inte är menade, men grått hår reagerar inte likadant med färgen som vanligt hår och just blått och lila är vanliga missfärgningar när man färgat grått hår felaktigt (eller med billig dålig färg).

Tycker också att riktigt silverfärgat hår är riktigt snyggt,.

Problemet är väl att det är så få som verkligen får silverfärgat hår. Mitt hår tex ser allmänt smutsigt ut om jag låter det gråa få som det vill. Min mamma har nästan enbart grått hår, men det är också smutsfärgat, ingen trevlig färg alls.

Det finns speciella schampon för att ta bort den där dassiga tonen på grått hår har jag för mig. Man kan fråga sin frissa om det.

Fast du får inte silverfärg ändå. Mamma har testat. Själv har jag fortfarande mycket egen hårfärg kvar blandat med grått. Det är det som gör att det blir väldigt fult om man inte färgar det lite.

Ok, mitt är silverfärgat men precis som ditt mixat med mitt eget. Själv tycker jag att silvret får det andra håret all lyfta lite och se ganska coolt ut. Men det måste man nog bestämma sig för att tycka tror jag

Liksom många andra kämpar jag mot de grå och färgar håret i min ursprungliga färg.

Jag är cendre färgad, men dom grå börjar lysa igenom väldigt mycket tycker jag. Funderar faktiskt på att börja färga mitt lite.

Förr färgade jag det ofta rödbrunt. Men skulle jag färga nu blir det så nära min egen hårfärg som möjligt.

#22 Mitt gråa är alltså inte alls silverfärgat. Det är grått. Riktigt grått. Tyvärr.

Det beror på hur det gråa kommer också. Jag har en kompis som slutade färga sitt hår för några år sedan. Hon har supertjockt hår och hennes ser faktiskt slingat ut. Snyggt slingat. Fast ska jag vara ärlig så blev hon tio år äldre i ett nafs när hon slutade färga håret. Hon har inte tillräcklig mycket färg i ansiktet för att liva upp utseendet.

#24 - precis som jag. Jag har cendrefärgat och jag färgar det så nära min egen färg som möjligt. Plus några ljusa slingor som ska göra att man inte ser utväxten direkt.

Ja det skiljer i gråton, kanske beroende på vilken hårfärg man har från början?

Jag blev nog rätt mycket äldre med, men jag är ju äldre så det är helt okej. Jag har däremot väldigt mycket färg i mig själv så det är inte mitt problem

jag har alltid varit mörk. När det grå började visade sig vid tinnigarna tyckte jag inte att det var roligt. Då blev det toning några gånger. Men eftersom det är så trist och luktar så illa med den hanteringen så har jag slutat med det. Nu får håret se ut som det vill

Jag har inte blivit grå än…

Har alltid gjort vita slingor, massor, och kommer att fortsätta med det. Annars säger jag som Chik, jag är inte så mycket för att pynta mej. Men jag tycker detta är en rolig tråd…

På sommaren blir mitt hår ljusare, av solens strålar & mörknar lite på vintern.

De sista åren har jag färgat med lite rött & svart, samt behållt lite av det ljusa. Nu har jag färgat det ljusa brunt…har inte riktigt vant mig ……

#29

Jättefina färger, tycker jag.

Vill berätta, min dotter blev uttagen som hårmodell av ett känt hårproduktsföretag. Hon blev en helt annan människa, jättefin i håret.

Jag är helt "ute". Färgar fortfarande ljusa slingor. Fast numera är många av slingorna faktiskt mitt gråa hår…