Hahaha….förlåt men jag fick bilder av ditt äventyr.

Jag tror inte att kvinnor är klumpigare än män.

 Det kan ju vara så att om man gör en grej bara en gång och inte tänker efter före så kan det bli lite tokigt/fel.

Det var ju synd på soffan men å andra sidan så fick du nu lite (mer) ved till kaffekokningen!

Hur gick det för dig då?

Jag hoppas att du inte gjorde dig illa (mer än i själen kanske)!

Nää.. Det tror jag mer är individuellt..

Cristine!

Här kommer blommor som tröst!

Ja, jag har ju nyss krashat ett handfat med en hudkrämsburk så…

#3 Tack snälla rara!

Ja det är skönt att jag inte är ensam*Heeehehehehe'*

#0. Ha ha Christine, jag ser det framför mig……kan inte hjälpa att jag skrattar för det måste sett förfärligt konstigt ut. Sen gör det nog inte så mycket att just jag skrattar för något mer virrigt och klumpigt än mig får man nog leta efter………min sambo brukar ruska på huvudet när jag klantat mig, och se på mig med stora ögon och fråga……hur tänkte du nu? Varpå min replik blir något i stil med……vadå tänkte .

Dessutom har han rätt kul åt att jag alltid lyckas ta sönder allting. Får jag inte upp en sak så tar jag i av bara den och vips och krasch så är det sönder…..ja, så kommer det då…….hur tänkte du nu och min replik blir då…….ja vadå, varför gör de såna här skitsaker som bara går sönder bara man tar på dem. Ja men, säger han då, du behöver ju inte ta i så hårt, det går faktiskt att vara liiiiiiite försiktig. Vid det här laget börjar jag då känna en viss irritation och brukar fräsande säga att JAG TOG INTE I…..jag skulle ju bara få upp…..osv osv.

Föresten lyckades jag att få av hela kofångaren på Volvon genom att backa ut från garaget. Hur?????? Jo, det var så enkelt så, jag svängde helt sonika bilen inne i garaget istället för att backa rakt ut……..och så kom det……..hur tänkte du nu?……………..vadå tänkte .

Jag är definitivt jätteklumpig.

När jag ska till jobbet och ta min moped ut från trädgården som har ett högt staket med port som jag låser utifrån så blir det en massa strul VARJE MORGON.

Nyckeln på fel sida staketet… Hjälmen glömd… Ryggsäcken kvar inne… Matlådan i kylskåpet… Uterummet låst så jag måste gå runt…Katterna kvar ute…och en massa mer.

Detta tar både kraft och på humöret. Jag försöker lägga upp en plan men det blir fel varje dag

Kan tillägga att min man "ler" varje morgon för att se hur det går…

Jag är övertygad om att klumpighet eller vad man nu ska kalla det (min idé om det hela är att det snarare handlar om att man inte tänkt igenom saken ordentligt innan), definitivt är kopplat till individen, som det mesta annat och inte till könet.

I ditt exempel Cristine, tycker jag, om jag nu har tillåtelse att tycka, att det var just så - inte helt genomtänkt. Du skulle bara ha flyttat kärran tillräckligt mycket för att komma till med draget på fyrhjulingen och inte försökt flytta kärran hela vägen i ett band.

Metallen i de där sofforna är gjuten och tål ingenting av slag och stötar.

#6 Du är då för rolig Blombuketten, din sambo måste ha väldigt mycket att skratta åt mellan varven.

"7 Gymnastik för hela slanten om du får springa runt så där varje morgon he he.

#8 Javisst skulle jag gjort såå Peter..jag tänkte ju på det…..efteråt!

Ja ja..nu har jag ett par dagars värme där.

Jag tror inte att klumpighet är könsbestämd, men en regel är väl när man har mera muskler än hjärna . Jag skulle kunna ge mängder av exempel på när min gubbe varit klumpig.. men nu handlade det ju om kvinnor.

Det klumpigaste jag gjort mig skylidig till är nog av det verbala slaget. Dels är jag rättfram och hymlar inte och dessutom ganska naiv och godtrogen. Vaddå finns det saker man inte borde prata om typ… Jag har nog blurpat ur mig en del ogenomtänkt och mindre lämpligt i mina dar, när det hade varit bättre att hålla näbben stängd - eller tänk några varv extra på formuleringarna

#8 Jo det ligger nog en del i det du säger… Men vissa saker kan man inte förutse eller planera…

#9. . I början av vårt förhållande höll min stackars sambo på att bryta ihop. Han är en långsam, tänkande och försiktig människa som har koll på det mesta………så träffar han mig, en virrig, impulsiv, snabb och något oförsiktig människa……inte lätt inte. Han kan bara inte fatta hur saker och ting "bara händer" där jag drar fram.

Tänk bara (och här är jag och bumbleboo lika) alla gånger jag glömmer hälften av det som ska med. Ja jösses vad sur han kan bli när vi måste vända med bilen för att åka hem igen för att jag glömt plånbok, postavier eller vad det nu kan vara. Han kan fråga mig om jag har allt med mig och jag svarar…..jaaa då, allt är med. Jaha, efter några km eller så kommer jag då på att…..jäklar, jag glömde pengarna hemma………då kan jag lova att det muttras i bilen .

Tänk bara när vi var in i en secondhand affär och de hade en ställning full med kläder på. Jag sträcker fram händerna för att kolla lite och vad händer……..jo, hela ställningen ramlar ihop. Sambon (stackaren) bara tittar, vänder på klacken och låtsas inte känna mig vidare. Själv står jag där och försöker tafatt pussla ihop ställningen för att kunna hänga upp kläderna igen, vilket självklart inte går utan en framilande personal tar över det hela.

Kan tala om att sambon är livrädd när vi går in i en affär där det finns porslin.

*hehehehehe* Jag tror jag liknar dej lite..till och med taxigubbarna brukar fråga..är allting med nu?

När jag ska ut med dottern frågar hon jämt efter kort, mobil, glasögon och nyckel.

#13. Tror ibland att det där beror på att man tänker för fort, alltså att man ligger före i tanken. När man går hemifrån så har man redan tankarna på nästa anhalt och då virrar det till sig en aning.

Japp

Här i huset är det hussen som är mest klantig… men det där med att ha tankarna på väg det känner jag igen…  men hussen gör lika han också.

Jag däremot brukar beskriva mig med att jag har huvudet fullt med popcorn - det hoppar runt tankar som i en gryta m popcorn - det ena ger det andra. Jag är mycket kreativ på jobbet t ex och kommer på lösningar, idag t ex. Och sambon hänger inte med alls, det är bäst med en annan med popcorn i huvvet.

Jag  har väldigt mycket ideer jämt och vill börja med alla på samma gång och det går ju inte , jag vet det men ändå påbörjar jag mina planer och hoppar från det ena till det andra, till och med mina barn blir förvirrrade.

tänkte svara men det är svårm m charliekatt i knät,,,

Cristine!! O Blombuketten!!

Jag tackar för att ni bjuder på er själva…..Det är som att läsa ett koseri o jag tycker det är så himlaroligt o läsa om andras fadäser…

………..Så kan man få mer av era dagar?????????

Bloman Tag väl hand om din Sambo! Han är guld värd för dig….

Ett litet citat..-tag hand om din man.Han är trots allt ett vist sälskap.

Vad jag elaker nu?

O ni pojkar!!Ni skriver Fru!!!!

Damer!Klumpiga… Då har ni inte träffat min Killkompis! Han kan inte ta i något utan att demolera det……….

He he du har väl en hel del att skriva om själv Chik.

ja men det är alltid roligare o läsa om andras faddäser. 

Min pinsammaste fadäs är att jag inte kan stava när jag har genomgång för eleverna. När jag ska skriva på white-borden och pratar sammtidig kan det bli vad tok som helst…

Detta älskar eleverna… En språklärare som inte kan stava… Gissa om de gottar sig när de får påpeka att jag ska vara tyst när jag skriver…

Suck…när jag läser tråden…ser jag.. att jag inte är ensam. Jag är klantig, inte bara klumpig, om de nu är olika saker. Mina barn kallar mig.. Amatör. Det gäller alla praktiska saker. Jag gör jätte mycket, har alltid gjort, men resultat är helt annan femma. Teorier kan jag, men praktik….