njaääää 26 är väl inte så ungt?

Lagomt tycker jag!

Nä, jag levde i synd i två långa förhållanden innan jag i det tredje förhålalndet gifte mig. Vi gifte oss dessutom bara för att vi planerade barn och vi ville undvika att barnen skulle få dubbelnamn. Både jag och min fru ser äktenskapet som någonting som står på ett papper, det förändrar ingenting för oss, men det innebär sämre ekonomiska förutsättningar för mig som sjukpensionerad.

Jag var 45.

Ja det tycker jag absolut, jag var 22 tror jag, men så höll det inte heller… inte var jag mogen att avgöra vad kärlek var när jag var 18

Ja, jag var 20 och skilde mig när jag var 22… Gifte sedan om mig när jag var 30 och det håller än… Tror man ska ha hunnit bli lite mera klar över vem man är och vad man vill… Det är man inte vid 20…

Jag var 23 år när jag gifte mig, det var på 10-årsdagen från vårt första hångel utanför fritidsgården, vi har hängt ihop sen den dagen och är oförskämt lyckliga än idag, 16 år senare, (alltså från den där första kyssen utanför går´n.),

#6 Oj!!  Du måste vara undantaget som bekräftar regeln.

#6

ja man blir så glad av att höra att det faktiskt funkar för en del

Ja jag är dökär i honom fortfarande och han är fortfarande duktig på att pyssla om mig, uppvaktar med blommor, massage, goda middagar, spa osv.

Han lyfter mig när livet är tungt och tvärtom, antar att det blir så, antingen växer man ifrån varandra eller så växer man ihop med varandra som vi gjorde.

Han vet ALLT om mig och jag är rätt säker på att jag vet allt om honom med.

<3

#8 Verkligen!!! Imponerad också!!!

#9 Jag har varit gift med min man i tretton år om en dryg månad… Är fortfarande lika kär…

Tänker ibland att det nog var meningen att det skulle bli vi.. Vi var bara båda två tvugna att ha en lång relation med någon som inte fungerade först…

Mitt ex. gör nog att vilken man som helst som är skötsam med ett gott hjärta, framstår som rena drömmen.. Tur att min man inte upptäkt detta…

Jag var 21 första gången jag gifte mig.

#11 Och andra, tredje..?

Andra gången var jag nästan 32 (31 år och 362 dagar, tror jag)

Ja, räkna ut det sulle man veta - vet bara att det blir 13 år för mig den sista augusti…

Jag var 22 och han var 20 när vi träffades. Ett år senare förlovade vi oss och nu 26 år senare håller vi på att gå skilda vägar. Ja så kan det oxå gå.

Alltså: Jag har aldrig varit gift men förlovad i 25 år, och det borde väl oxå räknas som ett litet mirakel eller…

#15

25 år är mycket bra jobbat!

Men det är ett sorgligt faktum att man aldrig kan känna sig helt säker ens efter så många år.

Som någon sa - vi växer ifrån varandra eller växer ihop. men eftersom vi aldrig slutar växa så är det tyvärr heller aldrig för sent att växa isär.

jag har varit gift i 24 år - de flesta av dem goda och lyckliga år. Men jag är medveten om att man nu inte bara kan slå sig till ro och förvänta sig att allt ska gå på räls för det. Goda relationer är aldrig gratis

Visst är det sorgligt, jag håller med, men det är nog nån mening med det här med…

Det är ju en tid av sorg men jag tror att det är av godo att bryta upp och starta om när det blir så. Jag kan absolut inte hålla med om det som en del säger när de säger att det är för lätt att skiljas, att folk inte anstränger sig tillräckligt hårt. Älskar man någon så försöker man, man kämpar för som kärlek, och älskar man inte… ja då är ju kampen inte meningsfull i alla fall.

När jag gifte mig andra gången så var det förstås av kärlek men vi hade nog kanske skippat det om det inte varit för krångliga juridiska detaljer och ytterst knepiga släktingar. Nu är vi trygga båda två.

#18 Jag ska ärligt säga att jag mest kände lättnad… Orkade verkligen inget mer med mitt ex. Botten var nådd - och han tittar fortfarande för djupt ner i flaskbotten… Han har avverkat två kvinnor till och bor nu med ännu en… Det är aldrig han som bryter upp…

Det kanske känns annorlunda om det är han som vill gå… Om det hade varit tvärt om… Om han hade lämnat mig. Om jag velat fortsätta men inte han…

jag tror jag började sörja år innan jag lämnade honom. Redan från den dagen när jag insåg att han var alkoholist och tablettmissbrukare… Jag gick när jag gett upp hoppet och sörjt klart…

Jag var 23 år då jag gifte mig. I juli i år har vi varit gifta i 30 år. Det är svårt att tro att det har gått så många år, tiden går snabbt när man har roligt.

Jag gifte mig när jag var 20 år och han var 24. Vi skilde oss efter 16 år.