Älskar åska! Står gärna och titta på det :D
Sover bättre med när det åskar :)

Som du,så älskar jag ett riktigt oväder…saknar nästan åska,varit lite här i år men inte sådär så rutorna nästan skakar o marken vibrerar. Men hade nog inte vågat ge mig ut så de är modigt av dig för jag kan tänka mig att den känslan är rätt häftig o schysst sätt o få kontakt med naturen på. Att bara ligga o lyssna på regn som faller ner är avslappnande för mig. Ovädret som kom efter den 30gradiga sommaren,det var fantastiskt o se alla blixtarna på himlen

#1: Välkommen i Åskklubben Frida ⛈️👍helt underbart att höra det är fler än mig som njuter av den och jag sover också bättre när det åskar 😎

#2: Gud så roligt jag trodde mig vara ganska så själv om det här 😄men så härligt att fler uppskattar åskan den är fantastisk.

Jag vet inte om det är så modigt av mig jag har alltid utmanat och älskar adrenalinkickar oavsett det är högt eller lågt men också som du skriver kontakten med naturen den känslan jag kan inte ens förklara den för den betyder så oerhört mycket ⛈️😎

JA - fruktansvärt! Men det beror på att blixten slog ner ett par meter från huset och hela elcentralen slogs ut för några år sedan. Och hela ön blev strömlös. Detta skedde alltså på Öland där jag bor sommartid.

Inte direkt åskrädd, men jag har respekt för åskan, och drar ur alla "känsliga" sladdar när det börjar mullra.
Vi har mist 2 datorer pga åska, så här finns en "historik" att ta lärdom av…

#5: Det har jag full förståelse för en del är verkligen rädda och det är jättesynd. Jag har också vart med om händelser där åskan slagit ner där hus börjat brinna och som jag skrev jag har blivit träffad av blixten då var jag väldigt ung men jag minns det som om det var igår men för mig som alltid älskat dom här ovädren på något sätt kärleken till oväder stärktes jag vill bara ha mer och jag hoppas faktiskt att det händer igen. Det här kan jag inte förklara men jag önskar verkligen att jag åter igen får träffas av blixten.

#6 Respekt är en sak den ska vi alla ha att dra ur sladdar inte för dom där två datorerna dom kan vi vara utan och ersätta men för att rädda och skydda människoliv där ska vår respekt ligga inte i materiella ting men också komma ihåg att det är oerhört ovanligt att åskan slår ner så illa så det händer .

#0: Jag ska ärligt erkänna att jag avundas din oräddhet 🤗.
Själv har jag någon inlärd form av rädsla för just åskan. Överförd från de äldre till mig från barnsben.
Det har blivit bättre med åren. Men till att gå ut och än mindre ta mig ut på sjö eller hav…..😱 Det törs jag inte 🙃
Men jag kan ibland njuta av att vara inomhus när det mullrar. 🙂

Jag är inte rädd för åskoväder men jag har stor respekt.

Minns som barn när morsan och jag satt på köksbordet i vårt sommartorp för det gick blixtar ur vägguttagen på golvet. Till slut flög kylskåpsdörren upp och kylen var kaputt.

När sonen var liten och vi hade ett annat torp så var det ett riktigt oväder. Vårt hus låg granne med en stor hage där det gick hästar.

Dagen efter på morgonen kom en stor bil med nån slags lyftkran och tog hand om en häst som hade dödats av blixten. Kändes lite makabert.

Så länge jag inte är ute med segelbåten älskar jag åskoväder

Åskade rätt häftigt här idag!
600 hushåll blev utan el när det slog ner.

#7: Jag har blivit träffad av blixten som ung och man kan tycka det skulle ha skrämt mig men det blev istället tvärtom jag njuter av åska jag dras till den än mer och den får mig att må bra både fysiskt och mentalt. …som jag skrev jag har blivit träffad av blixten då var jag väldigt ung men jag minns det som om det var igår men för mig som alltid älskat dom här ovädren på något sätt kärleken till oväder stärktes jag vill bara ha mer och jag hoppas faktiskt att det händer igen. Det här kan jag inte förklara men jag önskar verkligen att jag åter igen får träffas av blixten.

Vi ska nog särskilja på själva åsk- och blixtupplevelsen och befinna sig i blixtnedslagets centrum. Att du skulle ha blivit drabbad av en direktträff dvs ett direkt blixtnedslag ser jag som otroligt osannolikt.

En vanlig blixt kan innehålla 30 miljoner volt och 20 000 ampere. Blixtar varierar i styrka, och kan ha mellan 10 miljoner och 100 miljoner volt och 5000-100 000 ampere.

Farmor och farfar och deras 8 barn drabbades av att hela deras fastighet fick en direktträff och detta skedde runt ca 1910 och de hade en av de större fastigheterna på Öland på ca 700 kvm. Hela fastigheten brann ner, inga försäkringar fanns på den tiden och 10 personer blev bostadslösa och allt de ägde brann upp. Och på den tiden fanns ingen socialhjälp.

Däremot ser jag fram emot att vi kan "samla upp" all energi som frigörs vid ett årsväder. Det löser naturligtvis inte all elförbrukning globalt men en kombo med solenergi har vi nått en bit på vägen. Batteribilar kan vi skrota!

Jag är inte rädd men tänker mig för. Jag undviker tex att vara ute på vattnet om det går. Vi har stuga på en ö och om det verkar vara åska på väg blir det ingen båtresa. På höstkvällar, om det inte regnar, är det fint att sitta ute och titta på blixtarna över vattnet.

Jag tycker också om åska - det är så fascinerande och vackert. Jag tycker om att känna mig liten och förundrad över naturen.
Både mamma, mormor och syster blir sjuka av åskan, mår illa, får huvudvärk och går och lägger sig med kudde över huvudet.
Att mamma var åskrädd fick jag inte veta förrän i vuxen ålder. Varje sommar tillbringade hon flera veckor ensam med tre barn i en stuga på landet utan el eller vatten. Hämtade vatten i brunn, lagade mat på vedspis, maten förvarades i en jordkällare.
Och när det åskade hade vi picknick i stora rummet. Drog ner alla gardiner, satt på golvet och fick saft och kex och lekte att vi var på stranden. Så tufft av henne, inte ens 30 år och råddade allt själv, pappa kom lördag-söndag.
Just igår satt jag faktiskt och letade efter fin bilder på blixtar. Tyvärr har inte åskan hittat hit än i år. Väntar på den stora urladdningen och ett riktigt skyfall.

Men ut på sjön skulle jag inte åka, inte heller ställa mig under ett stort träd. Nån måtta får det vara……😊

Gillar inte åskan - på avstånd kanske men hualigen vilka dåliga erfarenheter jag haft med just åskan

Nej, jag tycker att det är ett fantastiskt och vackert skådespel, med undantag för om jag befinner mig på en segelbåt i havet.

Jag är fruktansvärt åskrädd.

Jag är väldigt åskrädd. Hoppar till vid varje knall. Det som är mest skrämmande är att vi inte kan påverka det alls, utan bara vara försiktig, inte stå under ett träd m.m. Numera finns det ju åskledare lite varstans, men det fanns ju inte när jag var barn.

#18: Det fanns åskledare på huset jag bodde i och det byggdes i slutet av 1800-talet. Vet dock inte när åskledarna kom dit, men de fanns där åtminstone på 1960-talet.

Ni som är åskrädda vad gör ni när det blir åska Blir det att sitta i en bil eller hur gör ni ?

Jag tycker synd om er som är åskrädda det måste vara jäkligt jobbigt med tanke på hur dom vädren kan ta i så enormt och jag har några vänner som är riktigt rädda som jag ser tydligt på hur illa dom far när åskan går.

Min mormor var väldigt åskrädd och mor berättade när hon levde hur mormor snabbt tog med henne lite hårt så där i panik och dom gömde sig i en garderob det där skrämde så klar mor som också blev åskrädd men hon kom över det på äldre dar.

En granne här hon kommer gärna över till mig när det åskar och tycker det känns tryggare eftersom jag inte är rädd men jag är inte alltid hemma ger mig ut snabbt men hon kan vara snabb vid minsta lilla tecken kan hon stå utanför och ringa på så jag inte ska hinna gå ut då går jag ut i trädgården och hon sitter inne hos mig knäppgökar båda två 🤣

Även på det här huset ska det finnas åskledare har sagts till mig men när dom kom till och vart dom sitter har jag inte riktigt klurat ut huset byggdes 1912-13 vete sjutton om det ens fanns för så längesedan så hur funktionella och bra dom där är och jag tror jag kan lura lite ungefär vart dom är men jag är osäker och det var bara förra veckan jag var upp på taket och bytte en takpanna då försökte jag se vart dom där möjligen kan tänkas vara men jag är osäker och får inte helt stil på det där 🤔 så vem vet dom kanske inte ens finns det är bara som några sagt och trott.

På 90 talet hade jag en kollega han dog av blixten i Rålambshovsparken där han var med sin systerson som var kanske en så där 5 år han var liten i alla fall. Dom hade badat och åskan drog in ställde sig under ett träd systersonen klarade sig men min kollega for rakt ut i vattnet en brandman som var där på sin fritid försökte rädda honom där ute i vattnet men det var försent.

En klasskompis far han blev träffad av blixten men och överlevde och efter det kände han många timmar innan åskan ens fanns i närheten att nu blir det åska han fick stickningar i hela kroppen som han förklarade att dom kändes som elektriska impulser och han var rädd så bums han kände det där hämtade han min kompis hon fick inte vara ute när åskan var på gång fast det kunde vara timmar innan vädret kom hon skulle hem han skulle ha koll och uppsikt på henne.

Åskan kan göra stor skada eller rättare sagt blixten dundret är ofarligt men ändå jag har alltid älskat den alltid dragits till den samtidigt som jag också har respekt för vädrets makter ⛈️

Av psykiska skäl är jag jätterädd för åska. Det går inte att beskriva hur rädd och panikslagen jag är. Vill inte gå in på varför men jag klarar inte av det.

När jag var liten var jag panikslagen för mullret, sprang och gömde mig och skrek som en galning varje gång den dånade.

Sen en gång var det ett rejält åskoväder ute på landet och blixtrar sköt ur kontakter, spisfläkten, kylskåpet, blomster krukor ramlade ner från fönsterbrädena och då tänkte jag "att dör vi inte nu så lär det inte vara åskan som dödar oss", efter det släppte min skräck, numera är jag bara försiktig när det åskar och håller mig inne.

#20: Försöker hålla mig lugn och sitta med familjen, men jag brukar kramphålla fast i maken. Jag gråter av rädsla, även fast jag vet att det inte kan skada mig när jag är hemma.

Var med om en traumatisk händelse när jag var 14-15 år, efter det har jag varit livrädd för åskoväder.