Jag tycker på många sätt det kändes som hjärnan fortfarande tror att den är typ 26.

Fast i själva verket har jag hunnit leva 47 år.

12 år sen jag föddes
Känner mig ung jämfört med er andra 😉

Hur gammal känner jag mig? Öh… 7

Jag är snart 33 år

Ibland känner jag mig äldre, ibland yngre.
Men känner mig inte som 32.

Jag känner mig som 25-30 men jag är 36.

Jag fyller 13 i nov men får väldigt ofta kommentarer om att jag verkar äldre så runt 14-16 gissar folk och känner väl mig runt där igentligen 🙈

Jag är 61 och känner mig kroppsligen mycket äldre.
I mitt huvud är jag fortfarande ung och glad.🙂

Sinnet är kanske 20. Kroppen 78. Jag 40

Runt 30 kanske både i kropp och knopp men jag är 52

Väldigt snart 50 vilket känns hiskeligt gammalt, jag insåg häromdan att jag hade kunnat vara mamma till mina "nästan jämnåriga" kompisar. 😮
Samtidigt känner jag mig betydligt äldre, som att jag lever på övertid liksom.
Kroppen är nog som en (otränad) 50-årings.

Tacksam och glad för alla mina 64 år

Jag fyller 28 i slutet på året. Känner mig som min ålder😊

Mentalt är jag 33 år.
Men kroppsligt 63, fast kroppen låtsas som den är 83 för det mesta… :-(

Är 48 men känner mig nog som 32-33 kanske.

Jag är 63 år och känner mig som en glad och lycklig 40- åring just nu.

Livet leker , , självklart är kroppen inte den piggaste alla dagar .
Efter en Loppis dag med glada och goá människor + surret runt omkring blir jag 90 år, , 😆😯😀😊💕

Vilken tur att jag har vänner och familj som hjälper mig med att lyfta och bära bort sakerna efteråt + städandet.

Det får mig att fundera på hur man "borde" känna sig, med tanke på att många ~30 och uppåt känner sig mentalt. Man kanske helt enkelt "borde" känna sig yngre än folk i allmänhet tror?
En 50-åring "borde" normalt alltså känna sig som 35-40?🤔

Jag hade en period när jag såg så himla ung/barnslig ut. När sonen och jag reste en del när han var i övre tonåren var han noga med att påpeka att vi var just mor och son och inget annat 😃

Det försvann när jag blev sjuk.

Jag är 57 närmar mig sakteliga 58 och tycker jag är vid god vigör både fysiskt och psykiskt jag skulle vilja säga jag känner mig som 30 .

Jag har förmånen att få ha vart frisk visst jag har mött lite hinder på vägen som övervunnits men jag känner mig stark och jag har ett fysiskt krävande yrke och jag älskar fysiskt hårt jobb det är min grej och utan fysisk hård ansträngning då skulle jag känna att jag dör.

Det som är ett problem är väl synen den skadades när jag körde tunneltåg och växlade mellan mörker och ljus det tog på ögonen samt att det finns ett biologiskt synfel i släkten jag ser bra men ögonen sviker i vissa situationer som med text här på dator där kan det bli fel när jag skriver.

Men jag känner mig väldigt ung fortfarande och jag orkar så mycket fysiskt ansträngande fast jag kommit upp i åren och jag har yrket inom räddningstjänsten där jag får ge utlopp för det fysiska det är en räddning.

Jag tänker gå i pension om ett par år eller så det har jag planerat för under hela mitt arbetsliv men än är jag inte där jag vill fortsätta med det jag gör jag vill jobba jag vill slita hårt det är min grej 😎

Snart 65, sinnet är som 25-30 men kroppen tror att den är 95!

#0: Jag känner mig ibland som ett barn, ibland som en äldre dam, men sällan som 34 (ja, jag är 34 år). Men oftast känner jag mig som 25-30, jag tror att det hänger ihop med att jag har svårt att se mig själv i "rollen" jag som yngre tänkte mig att en kvinna på 34 år skulle ha. Så med tanke på vad någon annan funderade över (hur man sällan "känner" sig som åldern man är i)…
När jag var yngre trodde jag att jag skulle hinna resa runt när jag var 20 och "stadga mig" när jag var 30. Och så hinna bygga en karriär förstås. Men sen insåg jag att min resa inte såg ut så och att den inte heller såg ut så för många andra i min generation. Att det finns en massa variationer av vägar man kan gå, stopp på vägen, uppförsbackar och frågor som "Men vad vill jag?". Så… Kanske är det så att åldrandet inte alltid är riktigt som man tänkt sig det, att tiderna förändras och det gör också vi som lever i dem? 😊

Tror att det finns flera anledningar till att vi är många som har annan mental ålder än den som står i passet. Bl a säger man ju numera ofta att 70 är det nya 50 dvs, vi lever längre och många håller sig friska längre och med frisk menar jag inte nödvändigtvis avsaknad av någon sjukdom/ allergi eller något funktionshinder.

För min del tror jag det handlar mycket om att jag inte ändrat värderingar, musiksmak, klädsmak, livsstil särskilt mycket. Jag har visserligen blivit förälder till två barn, det är givetvis en omställning, men det kändes ändå naturligt, så lite som att jag innan var förälder utan barn, och nu med barn.

Jag har också alltid tyckt framtiden är mer spännande än historien, så jag tror jag generellt är bättre på att omfamna ny teknik och inte automatiskt tycka nya trender är idiotiska även om jag inte själv hakar på dom. Tycker ofta att det runt 50 brukar ske något som gör att människor blir bakåtsträvande och tycker att allt borde vara som när dom var 20.

#21 Jag håller med dig! Själv är jag nyfiken på vad den nya tekniken kan ge och har hittills uppskattat innovationerna.

Jag är nyfiken på framtiden. Jag är oerhört tacksam för sonen som hjälper med all ny teknik😉

Jag får ofta höra att jag ser yngre ut än vad jag är.Född i oktober 1959.

Jag funderar på om en del av att man känner sig yngre än man är hänger ihop med att "tiden går fortare" när man är äldre?
Som barn var sommaren och varje skolår långt, man hann uppleva varje dag på ett annat sätt.
Nu skyndar åren iväg mycket snabbare, man lever inte lika mycket i nuet.

Att 70 är det nya 50 kan jag instämma med. Jag är 74, frisk, äter inga mediciner och försöker hålla kroppen i trim med gym och promenader samt bra kosthållning och livsstil. Att jag dessutom har träffat en ny man ( ja, inte så ny egentligen, vi har känt varann i 45 år) och nu är vi förlovade och tokkära. Livet leker. 😍💕