Era lyckligaste dagar
Vissa dagar sticker ut under livets gång. Vissa dagar glömmer man aldrig.
Jag har många sådana dagar och det är bla. när sonen föddes och när hans son föddes🥰
En annan sådan dag är när sonen flyttade hemifrån. Det kanske låter hemskt men jag var så lycklig över att ha uppfostrat en fin pojke som jag visste skulle klara sig utmärkt 🙂
Berätta gärna om era lyckodagar.
/Maria
När sonen föddes.
Nu när jag äntligen fått fast jobb (är 31 och mitt första fasta jobb)
När jag träffade min bästa vän (Flocken).
När jag tog studenten
När jag träffade sambon.
Är några av mina lyckligaste dagar
Medarbetare: Sällskapskaniner, Support.
Jag var lycklig när jag träffade min man och dagen vi flyttade ihop.
Jag var lycklig på Amorgos när jag stod med min familj uppe i det lilla klostret panagia Chosoviotisa. Klostret är som en marängklick på bergsväggen och utsikten över "det stora blå" hissnande. Då kände jag ett enormt lyckorus.
Vi hade längtat så efter denna resa.
/Maria
Några jag kom att tänka på direkt är…
…en het sommardag 2003 när jag och min moster (RIP Sussa! 🖤) var inne i Stockholm. Vi köpte en stor påse körsbär på Hötorget och sen gick vi på bio och såg Pirates of the Caribbean: The Curse of the Black Pearl. Vi är båda Depp-fans och det var bara vi i salongen som var så otroligt sval och skön.
…när jag och ex-maken såg Iron Maiden i Globen 2005. 🤘 Köade i många timmar ute i kylan men hårdrockare (speciellt Maiden-fans) har man sällan tråkigt med så tiden gick snabbt. Inne i arenan fick vi plats längst fram. Jag har varit på fler Maiden-spelningar sen dess men det var något visst med just den.
…fler än vad jag kan räkna av dagarna när jag jobbat med djur. Att börja sin arbetsdag med att gå en lång promenad i skogen med en bunt lyckliga jyckar eller öppna stalldörren och hälsas på av nyvakna hästar är svårslaget. 🥰
// Harley
Oj så svårt.
Jag kan tyvärr inte säga dagen då mina barn föddes. Då det varit väldigt traumatiskt
Utan det har tagit några dagar tills allt lugnat sig.
Vårat bröllop var helt underbart och en av de bästa dagarna.
När jag fått hem mina hundar.
När jag träffar min bästa kompis.
Men har nog inga speciella dagar så. Utan jag lever nog mycket för stunden.
Igår på bryggan med goda vänner, solnedgång över havet. Vilken lycka - just då.
Nu i skuggan, fågelkvitter, en bok - lycka
…………………………………..
Sajtvärd sällskapskaniner och häst och ridsport(Rexkanin inaktiv)Medarbetare fibromyalgi och diabetes
Driver Djurflockens hunddagis och Djurflockens kaninomplacering
Har flera sådana tillfällen, t.ex när jag flyttade hemifrån, när jag blev ihop med min första kille, när jag träffade min man och när vi blev ett par, när vi flyttade ihop och när vi gifte oss.
Sen kan riktigt lyckliga stunder vara det enkla, som att sitta ute en ljummen sommardag och bara ha det gott 😊
/Christina
Detta kommer nog låta konstigt. Men det var dagen innan mamma gick bort. Hon hade cancer och när jag hann dit vid 22 på kvällen var hon på extremt tunga droger för att hon skulle slippa smärta. Först satt jag bara och höll henne i handen en stund, sen innan vi var tvungna att åka hem (min lillebror hade jobb dagen efter och det tog 2 timmar från sjukhuset till hemstaden) så la jag handen på mammas kind. Jag lutade mig fram, och sa "jag älskar dig mamma".
Direkt försökte hon vakna, hennes ögonlock flimrade och hon rörde på armarna. Jag strök henne mer över kinden och sa nej sov du, vila du. Jag är här, alla barnen är här, du kan ta det lugnt nog. Då hade hon ett leende från öra till öra.
Sen sa jag (som har en stark historik av självskadebeteende och suicidförsök) "mamma, jag lovar att jag kommer vara okej. Det är okej mamma, jag är okej. Allt kommer vara okej."
Då nickade hon stort, och slappnade direkt av.
Det låter kanske inte som något bra, men jag vet att när mamma blev sjuk var jag hennes största oro. Hon var så sjukt rädd att jag inte skulle orka utan henne. Så att se henne le och nicka och sen slappna av var verkligen något av det finaste jag kunde få uppleva. Hon kunde gå bort utan oro och ångest, med sin familj där, och att veta att vi skulle alla klara oss så gott vi kunde men att vi inte skulle ge upp. Det gjorde stort att mamma kunde lämna oss i lugn och ro, utan rädsla och panik över hur vi skulle klara oss.
"Creature of the Night, The One Many Children Talk About-"
#6. Tycker det låter som en underbar gåva att kunna ge den till din mamma så hon fick lugn sin sista dag.🧡
Det är svårt men dessa dagar då jag fick mina djur är väl de som sticker ut mest.
Igår gjorde jag ingenting och blev inte klar, så jag fortsätter idag!
#7: Ja just att kunna ge mamma lugn på slutet, att hon kunde somna in utan stress eller ångest, det var en enorm gåva att ge. Mina andra syskon och styvfar har erkänt att mammas största rädsla efter hennes diagnos av cancer var mig och hur jag skulle klara mig. Att kunna ärligt säga till henne att jag är okej, att det är okej, att hon kan släppa taget, är mer positivt än jag ens kan beskriva.
"Creature of the Night, The One Many Children Talk About-"
#8: Va moget gjort av dig! Du fattade direkt vad hon behövde höra. All heder.
För mig känns det lite löjligt, men den dagen jag minns att mitt hjärta smält mest var när min dåvarande daghund trampade på en tagg, lyfte tassen mot mig och verkligen bad mig om hjälp med den hjälplösaste blicken jag nånsin sett ett djur uppbringa. Att han verkligen vände sig till mig och visade sig sårbar. Så klok han var som förstod att be om hjälp.
Lyckligaste dagen? Det var 7e dagen efter den stora hjärnoperationen jag genomgick 2011. Tidigt på morgonen insåg att det gjorde inte lika ont längre och jag sovit sammanhängande minst 2 timmar. Den morgonen kom alla sinnen tillbaka. Allt det gråa lyftes av mig. Minnen kom tillbaka. Känslor också. Jag var superglad att jag överlevt och dessutom kunde röra armar och ben och synen på högeröga hade jag återfått. Ingen händelse klår den morgonen om vi pratar lycka. Om vi diskuterar känslosammaste, då är barnen med i topp där.