Kläder är inte en så stor del av mitt liv, jag bryr mig helt enkelt inte så mycket. Men det första jag kom att tänka på var en sak som hände när jag gick i fjärde klass. Jag hade fått en outfit av min mamma som var vita (icke genomskinliga) leggings och en kort, lilablommig klänning/tunika. Jag var glad för kläderna och hade på mig dem på skolavslutningen. Då kom en av de "coola" tjejerna i klassen fram till mig och sa att hon tyckte att jag hade fina kläder. Då var 10-åriga jag väldigt mallig.

Jag minns när jag köpte mina första märkes jeans Jobbade som barn flicka.Byxorna kostade 109 kronor.

#1 Härlig känsla.

Sen minns jag en ljusgul topp som jag fick av min stora syster på en namnsdag.Jag var väl runt 13-14 år.

Då jag började första klass, var min dröm att få ett par snickarbyxor i jeanstyg. Men nehej, mamma skickade dit mig med smårutiga byxor i vitt och grönt. Jag minns ännu hur ful jag kände mig. Dessutom såg jag en annan elev med exakt sådana byxor jag ville ha. Bokstavligen grön(rutig) av avund…

Sen minns jag en vit och blå rutig täckjacka som jag hade i tio års åldern.Det var oregelbundet rutigt och väldigt poppis det året.

När min dotter, som är född 1961, var liten så kunde man inte köpa jeans till små barn, så jag sydde ett par till henne innan hon var ett år gammal. Det var snyggt och roligt att klä henne.

Min mamma hade en förmåga att klä mig knepigt. Följde inget mode alls och när jag blev lite äldre så märkte jag det förstås mer.
Tack och lov så märkte min älskade bror, som är 13 år äldre, detta och köpte en massa kläder till mig som var "moderna"😉

Minns särskilt en jeansskjorta jag fick med en liten ask till som innehöll "nitar" som var stjärnformade som han hjälpte mig att sätta fast i sömmarna på axlar och krage. Så lycklig jag var.

Minns även en midjekort röd jacka med bred resår i midjan. Rött ingick inte i min mammas repertoar. Det var mest brunt. De kallade mig t.om Bruno i lågstadiet😜

Ohh jag har många kläder jag minns då jag fick så mycket fina kläder som jag älskade. En stickad tröja med dragkedja som hade ett fint mönster när jag var fem.
Också ett par senapsgula manchester jeans när jag var 10. Älskade dem.

Sen har jag alltid, mer eller mindre varit intresserad av mode. Och då först och främst inte följt några trender utan alltid gått efter hur min smak har ändrats genom åren.

Ojjojoj, , jag minns en del ,
När jag köpte mina jeans i orange , det va ju mode på 70-talet , skarpa färger och jag bara älskade dem !!

Har väl inte haft nåt speciellt i tonåren eller så ,
sen när jag köpte min första skinnjacka i svart , den bara älskade jag !!

Wrangler då , jeans , när jag va 18 år , dem gillade jag, hade flera par.

Jag arbetade i Italien i 20:års åldern och där var modet före Sverige. Köpte en del snygga mode-kläder och speciellt minns jag hur folk tittade när jag kom hem och promenerade I Stockholm med mina röda platåstövlar. Dom var ursnygga, och fanns inte att köpa i Sverige då.

Minns en del trender som gick på min skola typ när man började välja kläder själv och inte mamma valde outfit längre.

Den där med "jazzbyxor" med kjol över. Gärna som redan satt ihop när man köpte dem, dvs inte en kjol och ett par byxor utan byxor med en kort kjol över.

Buffaloskor/platåskor. Vet inte hur många fotleder jag stukade under den perioden.

Svart stickad polo-tröja. Min vän var "först" och blev skitsur när alla köpte likadan. Var från HM minns jag.

#12: hade helt glömt bort kjolbyxorna!
😆😆😆 Tack för påminnelsen, de var ju supercoola!

Mitt värsta klädminne är när jag var 5-6 år och hade fått en ny stickad tröja i akryl och den stacks och kliade och jag hade ingen tröja under. Det slutade i nässelfeber pga allergisk reaktion. Hemskt var det, det kliade och kliade och febern var hög. Den tröjan åkte i soporna rätt snabbt sen😁

Denna fransjacka köpte jag med min första lön. 700 kronor kostade den 1979. Det var jättemycket pengar då. Den väger ett ton känns det som och jag har aldrig haft hjärta att göra mig av med den.😉
Senare blev det också ett par svindyra cowboystövlar .
Jag hade jackan när jag träffade min man.
Tyckte jag var så "tuff"😃

När min äldsta dotter var i 4-5-årsåldern skulle goda vänner till oss gifta sig och de ville ha min dotter som brudnäbb. Just den sommaren var min far hos oss, så han och jag kom överens om att jag skulle sy en klänning till dottern. Far övervakade arbetet noga och hjälpte till. När så klänningen var färdig, strök far den mycket noga. Jag har aldrig kunnat göra mig av med den klänningen, som faktiskt användes på 2 bröllop till 😊

#16:

Hel läcker 😋 såklart värd varenda öre!!! Kan tänka mig att stövlarna passade till ! Då tyckte väl killen att du va snygg ! 👍😜

#17 Åh så fin😊

#18 Japp, jag var en riktig "pingla" sa han😉