Jag tror att ljuset påverkar mycket när det går mot höst.

Kan du gå på en promenad på lunch så är det bra eller bara vara ute en stund.

Det kan i inte skada i allafall.

Problemet med groparna är ju att man inte ser hur grunda de är när man väl trillat i.

De som står utanför har bättre koll även om de inte alltid inser att de kan hjälpa till.

Prata med någon om hur du känner det och hur du mår. Det är skönt att få ventilera även om det bara blir prat.

Sen är det viktigt att du vet och känner att det bara är en normal grundstötning - att du snart är tillbaka.

Du är inte ensam!

#1 Jag går ute ett par timmar varje dag.

Bra! Skuta inte med det även om det kan ta emot.

Ut måste jag annars blir jag ännu mer galen.

Nu tog jag mig i kragen och bar in mina pelagoner.

Något som jag borde ha gjort för länge sen.Men bara inte orkat med.

Ja, det händer ibland. För mig har det hjälpt att se över vitaminintaget. Jag blev exempelvis alltid väldigt nere under tidig vår innan jag började äta D3-vitamin. Järnbrist har också påverkar mycket periodvis.

Sen gör jag tydliga listor på saker jag faktiskt behöver göra. Att se det svart på vitt och när jag är klar kunna pricka av det hjälper mig. Är jag riktigt energilös bryter jag ner det i små steg så jag ofta får känna att jag blev klar med något (så om man tar städning som exempel skriver jag inte "städa" som en punkt, utan "plocka upp saker från golvet", "sortera tvätten", "bädda sängen", "dammsuga" osv). Det blir tydligt att jag i alla fall gjort något, så att jag inte fastnar i deppiga tankar för att jag inte får något gjort, vilket leder till mer deppighet som gör att jag får ännu mindre gjort osv. Jag ser till att bara skriva upp viktigare saker som det är rimligt att jag hinner/orkar med, och resten får helt enkelt vänta. En lista med så många saker att man aldrig hinner klart hjälper ju inte humöret direkt. Sen kan det ju ibland kännas rätt ansträngande att skriva den där listan också, men jag brukar kunna ta mig över det

I övrigt tar jag det lugnt. Jag vet ju att det går över och ser det som naturligt att man ibland har mindre energi. Så jag försöker lyssna på kroppen men samtidigt göra lite nyttiga saker, som tex gå ut och gå eller liknande.

Hejsan !
Va jobbigt för dig , förstår att du mår dåligt och är orkeslös .

Det är klart att "jag ramlat ner i gropen" och blir som en Zombie , , men nu är det många år sen . Jag jobbade för mycket och ramlade ihop bara , kom inte upp . Åkte till Dr:n i taxi och fick en massa piller , sen fick man själv ta kontakt med en teraupeut .
Idag är jag sjuk , förkyld , feber och har ont i kroppen.

Jag är mycket sjuk nu , förstår inte varför , , men dr:n sa att min kropp har "lagt av" för jag pressar mig för mycket , trots att jag behöver vila .
Det är precis som en bil , bensinen är slut och allt vatten borta.

Jag måste börja tänka annorlunda , men OM man inte orkar tänka alls då, , som säkert du inte heller vill göra .

Jag går oxå ut och tar en promenad i skogen , det är bra tycker jag.
Hoppas du mår bättre nu .

I detta paradis satt jag med en vän och känner att livsandarna åter vaknar till liv.
Massor med varma kramar // Soligajag1

Usch så jobbigt för dig Monika, hoppas du piggnar till snart och får ny kraft och ny energi. Ta hand om dig ❤️

Ja jag hamnar så vissa dagar. Är hopplöst när man gör det
Men helt naturligt att man gör det ibland, speciellt på hösten och nu i coronatider

Om man kan kalla att ramla ner i en grop när jag ser / stöter på "min personliga energitjuv" så ramlar jag djupt ner i gropen. 😠
Jag mår både fysiskt och psykiskt illa i flera dagar innan jag kan kättra upp ur hålet och sakta försöka ta mig tillbaka till det nu s. k. normala livet. Det är inte ens i närheten av vad det var innan jag gick in i väggen.

Känner igen mig i allt ni skriver…

Kämpa på Monica!

En tanke. Har förstått att du ser dåligt. Jag hör dåligt och har fel på balansen. När inte alla sinnen fungerar som de ska så måste hjärnan hela tiden arbeta extra och kompensera för de intryck som fattas (enligt min "balansdoktor").

Jag tappar lätt orken, får ingenting gjort, blir nästan lite dimmig i huvudet. Bara vila som hjälper.

Hjärnans sätt att säga att nu har det blivit lite för mycket?

#11
Jo ,min synnedsättning är nog en del i det hela.
Vet med mig att om jag gjort något utöver det vanliga så behöver jag en dag för återhämtning.

#12: Vad ger dig extra energi förutom vila då?

#6: ja var är bilden tagen? Det ser ut som Ängelsberg?