![[strutter]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
En liten stund av lycka
Låg i sängen och var på god väg att gräva ner mig i självömkan. Kände mig som den ensammaste i världen, ingen ringer ju nånsin eller kommer och hälsar på.
Bestämde mig för att ta en promenad i stället. Lyssnade på Guldkanalen 60-tal och dom spelade "I´m alive" med The Hollies, en av mina gamla älsklingslåtar.🎧 (Tack Bertil, för TuneIn!).
Började må bättre på en gång och sjöng med för full hals. Fick lov att kolla om nån mer kanske var ute och gick…😉
Som grädde på moset kom två bilar vars förare tydligen kände mig, för dom tutade och vinkade och jag vinkade tillbaka. Jag var tydligen inte helt bortglömd,då…
Så lätt var det att få känna en stunds glädje, välmående, lycka. Det är nog inte så tokigt ändå, det här livet, tänkte jag.
Tyvärr har jag lätt för att gräva ner mig och kämpar ganska ofta med det.
Vad gör ni andra när ni vill bryta det där deppandet som kommer ibland?
Jag spelar gärna musik på hög volym och skuttar runt lite 🙂. Jag gillar up-tempolåtar, det gör mig glad. Jag blir också glad av att träna och träffa människor. Om jag är på deppigt humör mår jag bra av att träffa andra eller gå ut på stan bland folk. Att sitta ensam gör bara att jag ältar
Aggeelin / medarbetare på Livskvalitet
Tack och lov så är det ytterst sällan jag är deppig eller "låg" men jag vet att i så fall varar det inte särskilt länge så jag kan stå ut😉
En god bok är ju aldrig fel för att skingra tankarna.
/Maria
Jag är sällan deppig men är jag det går det över här med er
Cris sajtvärd på Livskvalitet & Utomjordiskt.
Hemsida www.livskvalitet-2.se kliv in!
Varför står mina fötter på jorden när resten av min kropp är ute i rymden.
Jag är också sällan deppig
Aggeelin / medarbetare på Livskvalitet
#1 Ja, att träffa människor gör att negativa tankar skingras och man mår bättre. Det är inte bra att vara för sig själv för mycket. Men ett visst mått av ensamhet behöver jag ändå. Orkar inte med för många intryck.
#2 Så skönt det måste vara att slippa deppighet!
Ja, jag älskar att läsa böcker. Då är man egentligen aldrig ensam.
#3 och #4 Lyckans ostar!
Jag är en äkta grubblare och när jag väl börjat tänka så har jag nog 50 tankar i huvudet som snurrar på och det är lätt att, som du säger, gräva ner sig totalt. Tyvärr. 😐
Jag brukar teckna.. det gjorde jag mycket för cirka 10 år sedan men slutade av någon anledning (jag antar livets bravader var roligare än harmoniska stunder med musik, papper och pennor) men började igen för någon vecka sedan. Och att teckna och lyssna på musik och dricka te gör mig harmonisk och lugn. Att en teckning tar mig 2-4 timmar att göra är perfekt också, alla tankar hinner försvinna och jag blir lugn och harmonisk. 🙂
Starta ny diskussion