Det låter som om ni menar två olika delar av begreppet vuxen. Du menar mer en person färdig för det ansvar som följer med vuxenslivet. Din man verkar mer syfta på mental mognad. Båda är delar av vuxenbegreppet.

Rent biologiskt är man vuxen när man inte växer längre, men det finns ju 18-åriga gubbar likväl som det finns 30-åriga pojkvaskrar och förstås kvinnliga motsvarigheter.

#1 Där har du en poäng! Vi blir mer och mer vuxna ju mer tiden går och den mentala mognaden ökar. Och visst är det så att vi betraktas som färdigväxta och räknas som mogna någon gång vid 18-års ålder.

Fråga inte mej för jag är vid 71 års ålder ännu inte vuxen

#3…Cristine…va go DU är…kram på DIG!

Haaa.

Tycker Peters förklaring är bra.

För när jag såg rubriken så tänkte jag med en gång..Ja det kan jag ju inte svara på..jag är ju bara 56…

Men klart.Jag har ju åsikter o ett tänk när jag väl behöver det..Men för det mesta så tänker jag o lever lite ♫.'♫

#4 Kram tillbaka

Jo, jag kan också tycka att jag på något vis inte känner mig vuxen. Men jag tror att det kanske är så att jag har barnasinnet kvar.

Är det inte så att samhället betraktar en person som vuxen från 18-års ålder?

Begreppet vuxen tycker jag personligen handlar om mognad och lärande… Eftersom jag inte lärt mig allt och inte kan allt, tycker jag inte heller jag kan kalla mig vuxen.

Men sen har ju samhället sina bestämmelser så i deras ögon är jag vuxen…

..förr var det väl efter konfirmationen,då Man bytte från kortbyx till långbyxor
nu går väl "den" gränsen vid ca. 20år,efter skolor,då föräldrar inte längre har försörjningsplikt.

lite mer filosofiskt, barn vill ju ses som stora/vuxna
så man är väl vuxen,när man vill vara som barn..igen(?)

:  penke

Ja ni, jag tror jag slutat att fundera på det. NI har rätt det Ni skriver. om olika sätt. Och de är ju rätt  beroende på hur man ser det

Jag säger som Christine. Jag är inte heller vuxen. Trodde jag skulle  bli det i min ungdom , men har insett att jag är som jag är vid mina  snart 55.  Åh  andra sidan så kan man känna sig som 100 i ibland

Kroppsligen känner jag mig som 100 emellanåt men i sinnet ibland som en liten tös

När är man vuxen…bra fråga…jag kan bara svara så här…

för mig är det stor kropp o liten mäniska innenåntig sånt.Int tycks jag bli nån mer vuxen nånsin…o ärligt sakt..DET VILL JAG INT HELLER.. int just mer än va jag ärom jag växer lite dit o lite hit o lite där mellan o så..då är jag väl vuxen ändåhoppas bara,att man kan vinna många år….till

De är svårt för när jag var 18 år tyckte jag att jag var vuxen, men idag vid - 50 år tycker jag att jag är inte vuxen ännu,,

Men biologiskt så är det omkring 18 års ålder när man är myndig kan gifta sig flytta hemifrån osv, utom när man ska till systemet, Då är man inte vuxen,

Jag tror inte man blir vuxen. För man är alltid ett barn för sina föräldar

Det är svårt att veta just när man är vuxen. Och det varierar nog från person till person.

Ibland känner jag mej så gammal, mogen och vuxen när man tänker på hur annat folk berter sej som snorungar. Men endå så känner jag mej låååånt ifrån vuxen ibland.. :P