Namngivning. För alla dem som inte är "kyrliga"

Varför en kyrklig ceremoni bara för att det är vackert? Och sen för övrigt dissa kyrkan

Vet faktiskt inte.
Jag är inte komfimerad, inte min pojkvän heller, så skulle vi skaffa barn måste vi ha namngivelse eller då dop hemma :)

Namngivning, eftersom vi inte är religiösa. Jag är inte döpt och varken min fru eller jag ville döpa barnen. Vi tycker inte att vi vill använda religiösa ritualer när vi inte är religiösa själva och inte ens är med i svenska kyrkan.

Jag tycker att dop är något man själv ska ta ställning till och inte påtvingas spädbarnet. Om våra barn vill döpa sig så kan de göra det när de är myndiga.

För mej spelar det ingen roll alls, För de är vackort oavsätt om de blir via kyrkan eller inte.

När jag fick mina barn var det lixom inget jag reflekterade över, utan det var dop som gällde. Skulle det vara i dagsläge, så skulle det bli namngivningsceremoni, både för att jag inte är religiös, men även för att jag nu har en väninna som håller i namngivningar, och hon är fantastisk. Efter att vår präst nu erkänt att han varit spion åt Stasi och gjort så  många människor illa, så rök väl en stor del av respekten för det kyrkliga också

Vad som är bäst går inte att svara på för det handlar ju om vad man tror och vilka traditioner man känner sig bunden till.

Jag tror att många som döps i kyrkan idag gör det enbart på grund av traditioner.

Vår son är döpt i kyrkan och jag kan inte minnas att det var något annat alternativ då. Antingen döpte man barnet eller inte.

Numera så har det ju blivit populärt med namngivningsceremoni.

#3 Jag resonerar lite tvärtom. När han blir myndig så kan han själv bestämma om han vill vara kvar som medlem eller inte

Kanske ett försvar för att han blev döpt utan att vara tillfrågad…jag vet inte

#6 Ja så kan man se det också, men man kan ju inte "avdöpa" sig

Haha, nej man kan inte avdöpa sig men samtidigt så är man inte troende så har ju inte själva dopet "tagit" så att säga.

Jag vet inte ärligt talat hur jag skulle gjort idag.

Då var det mer en press på att det skulle vara så. Jag har ju troende från båda sidor i släkten. Bland annat Smyrnakyrkan vilket jag tar absolut avstånd ifrån.

Dessutom var vi ganska sena med att döpa. Han var närmre 7 månader och fick inte plats i släktens dopklänning vilket jag tyckte var lite kul.

Namngivning helt klart. För mig och maken känns det fel att blanda
in religion när ingen av oss är troende.

Men förstår att andra fortfarande väljer dop, 
precis som folk väljer att gifta sig i kyrka

Spelar ingen roll..viktigast att man kan välja!

Dop, tycker det är en fin cermoni.

Namngivningsceremoni helt klart, det kristna och Gud-aktiga är inte min grej 

Jag bara undrar..

Är Ni alla döpta härinne..vart döptes ni ?  Jag är döpt hemma!  

#13 Japp döpt i kyrka precis som mina syskon
Jag kommer dock inte döpa mina ev barn i kyrka :)

#13 Jag är döpt i kyrkan. Är konfirmerad också (när det var konfirmationsdags så trodde jag att det var lag på att konfirmera sig, så det var därför jag gjorde det! Och för att få presenter kanske! )

Då fortsätter jag att undra..

Är Era barn döpta..vart döptes dom ?  Jag har två barn, båda är döpta i kyrkan!  

Jag är döpt i kyrkan och min man också. Även vår son.

jag bryr mig inte vad andra gör.. jag kan gå på båda.. men mina barn ska bara få namngivning då verken jag eller min sambo är kyrkliga eller troende.. (trots att kyrkor ofta är väldigt vackra.)

Jag är inte döpt och inte konfirmerad, men jag tror att min fru är det. Vi är dock inte medlemmar i svenska kyrkan nu. Jag går förstås om jag blir bjuden på dop eller vad det kan vara i kyrkan. Att inte gå vore att inte respektera de som bjudit mig.

När min svåger och svägerska skulle döpa sitt andra barn ville de att jag och min fru skulle bli barnets faddrar, men jag fick inte bli det för att jag inte är döpt, konfirmerad och dessutom inte medlem i kyrkan.

#19 Ja, det finns lite regler kring detta. Du måste t.ex vara döpt innan konfirmation.

Däremot tror jag ett par får fifta sig i kyrkan bara om den ene är medlem.

För att få en kyrklig begravning utan att betala så behöver den döde ha varit medlem.

Vår son har inga faddrar alls trots kyrkligt dop.

Är inte frågan litet märkligt formulerad? Eftersom jag är kristen, vore det självklart att jag skulle låta döpa eventuella barn. Det är "bäst" i den situationen. Det betyder däremot inte att det objektivt sett skulle vara bäst.

Jag skulle naturligtvis inte rekommendera vare sig en muslim eller en ateist att låta döpa sina barn. Det vore inte det bästa för dem.

För några dagar sedan hjälpte jag en muslimsk kollega att ta ut riktningen mot Mekka, så att han skulle kunna be. Det betyder heller inte att jag tycker att det skulle vara det bästa, men det är självklart för mig att hjälpa en människa att gå sin väg.

Det rätta är att vara trogen mot sig själv och sin tro. (Här använder jag "tro" också om ateism.)

#21 jag kan absolut acceptera ditt resonemang och jag tycker som icke troende ungefär likadant.

Men jag vet samtidigt att det finns ganska många icke troende som ändå väljer att döpa sina barn, precis som de väljer att gifta sig i kyrkan. Jag tror att de gör det av traditionella skäl.

Personligen skulle jag aldrig välja att nyttja kyrkans traditioner när jag inte är kristen, men jag tror de flesta resonerar annorlunda än vad jag gör i den frågan.

Jag är döpt på sjukhuset..

Mina två första barn är döpta i kyrkan..Vilket jag försökt avstyra..En vacker ceremoni, Ja.. Men orden som prästen säger är inget som jag står för..O Om Det Nu skulle finnas en Gud..Då har jag stått o ljugit han rätt upp i Ansiktet..Efter som jag inte är religiös o sen många år inte med i Kyrkan..

Sen mina tre andra barn är inte döpta..För då hade jag vuxit som människa o kunde stå i mot..Den vackra ceremonin,,

Så de har fått ett namn..inskrivit i skatteverkets böcker..