Ibland kan de göra de beror kanske mer på vad som har hänt, Ibland går det inte att bara skaka av sig de. Men oftast så är jobb jobb sen min fritid är min fritid.

Mitt yrke påverkar min fritid pga att jag jobbar natt och jobbar helger. Om jag tex skulle vilja gå en kurs så kanske jag bara kan gå någon gång men inte alla gånger. Har tidigare varit aktiv i en förening men valde att lämna för det var så mycket helgaktiviteter som jag sällan kunde delta på.

Tankemässigt kan jobbet följa med hem ibland, jobbar med svårt sjuka människor och det är klart det påverkar. Men jag har lärt mig att stänga av och lämna jobbet på jobbet eller innanför falugränsen. Är glad att jag inte jobbar i min hemkommun det hjälper mig att koppla bort jobbet. Hemma är jag privat och men när jag äntrar falugränsen eller sjukhuset blir jag sköterska. Den dagen jag slutar att beröras av mitt jobb är det dock dax att sluta, för att den dagen då man inte berörs så blir man farlig och kall.

Något positivt med mitt jobb som påverkat mig på ett bra sätt är att jag försöker vara i nuet och glädjas över det jag har här och nu. För det är det enda som är viktigt, livet kan så snabbt vända.

Ja!!! Klart.Jag har ju varit innom städ sen 78. o städning gör jag ju hemma med..

Jo, det gör det ibland.

Ibland kan jag, i ett samtal, upptäcka att jag pratar "som på jobbet" (och Flisan, vi pratade ju jobb en stund när vi sågs… jag gav lite ergonomiska råd… ).

Tankar på jobbet följer också med hem ibland och andra gånger sysslar jag med  problemlösning utan att jag vet om det.

Ibland, med andra likasinnade, kan det vara roligt att prata generella "jobbfrågor"

Samtidigt är det, såhär på semestern, skönt att glömma bort jobbet så mycket som möjligt

Absolut.

Förr när jag jobbade på avdelning så tog jag mycket med mig hem. Det finns vissa patienter jag tänker på än idag och som aldrig "försvinner"

Den unge pojken (20-års åldern) som låg nedpinkad på en brits på akuten och dog ifrån oss. Överdos.

Mannnen som dog innan hans barnbarn skulle födas.

Den unga svårt sjuka kvinnan som inte mindes att hon hade en 5-årig dotter.

Den gamla 100-åriga kvinnan som överlevt alla sina 3 barn.

Jag kan rabbla länge men jag minns dem med respekt  och försöker att inte ta åt mig men man vore ju omänsklig om man helt kunde slå ifrån sig.

#5 Jag har också massor av såna minnen. Jag har också funderat mycket över pedagogiska frågor i förhållande till händelser

#6 Det får du gärna utveckla. Låter spännande.

Det påverkar fritiden då det är mycket helg o nu under sommaren är det väldigt mycket jobb. Jobbade 12dagar i sträck var ledig en helg o nu verkar det bli 12dagar igen. Det är synd då det har blivit mer jobb än vad de sade när bag sökte jobbet, även fler helger. Men har ju sagt upp mig nu för att plugga. Dock är det lite synd att det ska vara så mycket nu på slutet innan jag börjar studera då jag gärna hade velat umgås lite mer med min fru o djuren innan jag flyttar ifrån dem o bara kommer träffa dem under helgerna.

#7 återkommer till det senare, blir lite långt att skriva tror jag

Det är väl klart..
jag har gillat "alla" mina jobb,engagerat mig med dem.. 
både tex. när jag jobbade inom vården..delade av mig,glädjor o sorg
liksom nu,som min egen ..här har jag andra .utmaningar
och,då jag inte alltid kan styra över mn tid,kryper jobb ibland över ,den s.k fria tiden

jag tycker det vore förfärligt om enda komentaren efter en dags jobb var:
jaha.. .

(Jag,skulle byta jobb då)

;  penke

#4 När jag kom tillbaka till mitt jobb i måndags så tänkte jag på det vi pratade om så, TACK för råden.