Jag hoppas att jag kan det..

Tycker att humor skrattet är viktigt..

Det kan jag, är lite tankspridd ibland så det blir en del tokigheter,mina arbetskamrater tycker det är väldigt roligt, kul att kunna glädja sina medmänniskor

Absolut! skrattar ofta åt mig själv :)

Ibland kan det vara svårt i stunden… Men med lite perspektiv kan jag oftast se det komiska i knaserier jag gör!

Nej, jag är en riktig torris. Skrattar gott åt andras skämt men kan inte komma på något roligt själv. Sen har jag väldigt svårt för "lyteshumor"

#5 åh, uppslag till en ny tråd…

Jag kan skratta gott åt mig själv och har inga problem med att bjuda på det.

Däremot har jag en ganska rå humor. Lyteskomi säger vissa men jag försöker att skärpa mig och hålla mig till rätt sällskap.

I efterhand kan ju sånt man hittat på vara kul men när man är mitt uppe i det.. Phuu, vet inte.

En av de pinsammaste jag hittat på var på bussen, ganska länge sen gick i skolan då.

Jag hade köpt en läsk och busschaufören hade väl en dålig dag och började bråka med mig när jag skulle betala om att man fick inte ha med sig läsk på bussen och att jag fick kasta den, för på bussen fick jag då inte dricka den.

Själv var jag SUR, trött och en aning PMS:ig så jag fick nog och tog i från tårna. "JAG ÄR FAKTISKT EN VUXEN MÄNNISKA! JAG KAN HÅLLA I MIN DRICKA OCH DRICKA DEN UTAN ATT KLADDA! JAG HAR KÖPT DEN HÄR LÄSKEN OCH JAG TÄNKER DRICKA DEN NÄR JAG VILL.

Tror jag chockade honom för han sa inte ett ord till. Jag gick och satte mig ganska långt fram för jag blir åksjuk lätt och börjar dricka min dricka, bara för att, måste ju vara rebell liksom.. Vad händer då? Jo SJÄLVKLART, smiter den ur handen och flyger ner på golvet.. Skor, golv, min väska, killen bredvid.. LÄSK överallt. Jag höll på att dö och i mitt huvud spelas "JAG ÄR FAKTISKT EN VUXEN MÄNNISKA" om och om igen.. Herre gud. Ville sjunka genom stolen.

Killen bredvid som sett hela min show jobbar sååå hårt på att inte dö av skratt. Han kan dock inte hålla det inne. Han sitter och skrattar så han nästan är dubbelvikt. Busschaufören ser i ca. 2 sekunder ut som han ska läxa upp mig ordentlig men börjar sedan skratta han med.

Kan ju tala om att allt detta hände typ i början på resan. HAde 40 minuters resa kvar att göra.. Med folk som försökte låta bli att titta på mig för gjorde dom de så skrattade de så dom höll på att gå sönder.

#8 Haha, den historien var ju helt underbar

Ha ha ha Lucy ..riktigt bra!

ouch!

Jag kollade alltid sen när jag skulle till skolan vem som körde bussen om det var säkert att gå på och läsk gömdes i väskan ;)

#12 Min mamma gjorde en liknande sak en gång.

Hon stod i en lång kö till kassan på ICA med en massa varor och så kommer en liten tant med en vara och frågar snällt om hon får gå före.

Min mamma säger ganska bryskt nej (av någon anledning, jag vet inte varför) men när mamma ska packa upp sina varor så tappar hon en burk lingon i golvet och de får komma och hjälpa till att städa upp medan den lilla tanten och de andra fick gå före i kön.

Somliga straffar Gud genast… som man säger.

Well.. Jag kan skratta åt mig själv, gör det ganska ofta faktiskt.  Men jag är klumåig som tusan, så det medför många skratt.

När jag lästa #8 kom jag och tänka på (av nån anledning, då den enda gemensamma nämnaren är buss) i vintras då jag höll på att bli sen till bussen (gick skola i Örebro vid tillfället, och det gick 2 bussar in dit på morgonen, så detta var sista bussen jag kunde ta för att inte komma sent). Jag kutar, ser att bussen står inne, och..
Well, glider på is, så jag faceplantar in i bussdörren.. Gjorde ont som tusan, och skrämmde upp chauffören lite, trotts att hon såg mig komma. Jag skrattade bara efter att jag insåg att jag inte blödde eller så, OCH jag fick åka gratis. Samt att jag lämnade ett fint litet märke på bussdörren också

Vet att jag, chik och bumbleboo lider av samma sjuka humor, och övrig också!

#14 ha ha, jag får en sån TYDLIG bild av detta när jag läser, som på film! :-D

Absolut kan jag skratta åt egna knasigheter. Jag har lätt till skämt och skratt. Jag har en gång gjort ett rullskridskoprov som skulle göra självaste Papphammar avundsjuk. Skillnaden är att jag absolut inte kan stå på ett par rullskridskor, vilket faktiskt Gösta Ekman kan.

Jag öppnade och stängde alla garderobsdörrar och överskåpsdörrar minst tio gånger vardera på 40 sekunder i kampen för att hitta balans och kunna stå upp, men jag lyckades aldrig och jag kunde knappt röra mig på en hel vecka efteråt, ont precis överallt.

#17 Hahahaha, det hade jag velat sett

#18 Min bror, som ägde rullskridskorna, var oerhört imponerad över mina halvspagat och högsparkar, jag som annars är bra nog stel.

#16 Det roligaste var minerna på personerna som klev på efteråt, haha. med tanke åp märket som jag lämnade på dörren