Det där tycker jag man gör som man vill. Vill man inte ha besök och/eller bli ihågkommen då kan man "säga ifrån sig all uppvaktning"!

Vill man ha besök av bara nära och kära, så meddelar man det eller så kan man ha stor mottagning den dag man tycker att det passar en själv.

Om man tycker att det bara är besvärligt och det ligger som ett tungt ok allt som har med födelsedagen att göra, då tycker jag att man låter bli att fira den. Det kan ju inte vara kul för de som kommer heller om den som fyller ser ut att misstycka.

Under de senast åren har jag börjat tänka som följer om födelsedagar: att det är ett tillfälle att fira att "så trevligt att du finns och att det var just idag du föddes". Ett tillfälle att samlas och fira, inte alls fokus på hur många år det är utan att det är härligt att finnas till.

Jag fyllde nyss jämna år Barn och barnbarn med respektive kom och vi hade en trevlig eftermiddag med färdigköpta smörgåstårtor och färdiga tårtor till kaffet senare. Roligt att träffa dem den dagen. Roligt för kusinerna att träffas och för oss att lära känna senaste sambon. Även yngsta barnbarnet har nu flyttat ihop med en trevlig flicka. En underbar födelsedag för mig.

Allting var så lagom och bättre kan det inte vara.

Hoppas du blir nöjd med din.

allternativet är ju att sluta fylla år..

eller som GunillaF skriver
 säg nej tack till kalas o stök

eller,be att de ger dig uppvaktningen/kalaset som present
 allt plock/pill/inbjud/duk/disk
du kan sitta på din ..tron,bara mingla *ler*

   penke

#0 Jag firar att jag klarat av att lägga ytterligare ett år bakom mig utan att trilla av pinn

Det är trots allt värt precis allt att klara det istället för att allt bara tar slut

Fylla år har jag slutat med och mina vänner respekterar att jag inte alls är intresserad av att fira medans min vän och granne älskar att fira födelsedagar.

Förstår mig inte på dom som inte lyssnar om någon säger nej,vill man inte då ska man slippa och vill man ja då ska dom firas 

Vi firade aldrig i utlandet och jag har nämnt flera gånger till släkten att jag helst skulle vilja glömma bort hur gammal jag är. Jag blir bara generad av att vara mittpunkten och skulle festen vara t.ex en kräftfest då skulle jag tycka det var rolig. Sedan springer alla runt med kameror så man får leta servetten stup i kvarten.Tack och lov ska nu sonen fira sina 50 med mej så nu tar de hand om det mesta, jag behöver bara göra paellorna och det hjälper min bror mej med. Kanske blir det bättre i år, när jag fyllde 60 hann jag inte prata med någon.

Jag är nog extra grinig i år på grund av mina ben.

ja du!!Fylla år är jobbigt…Det skall tydligen kännas..

De är okej tycker jag att fylla år. Men då ska man bli uppvaktad och inte hålla på att passa upp andra under tiden man har gäster. För man ska känna att man fyller år…

Tycker det är kul att fylla år. Enda gången som vi syskon och syskonbarn träffas alla samtidigt här hemma.

Visst gillar jag också att träffa alla men då ska man ha tid att sitta ner och prata med dem. I Spanien t.ex går man på restaurang när ,man firar något.

Ytterligare ett år med fler minnen i bagaget

Ett år orkade jag bara inte & sa nej tack, vilket respekterades.

Ett år så firade vi med att grilla korv, samt kaffe/kaka. Var då hemma hos min kompis som bor i skogen. Solen värmde gott (31 mars).

Jag har slutat fira min födelsedag. Jag tycker att det är jobbigt att städa, baka och fixa för att kunna fylla upp lägenheten med människor och jag känner mig besvärad när jag får presenter. Allt känns så otroligt påtvingat och obekvämt. Men det var inte lätt att få firandet att sluta, men förra året lyckades jag äntligen och det blir inget firande i år heller :)

Jag har blivit en riktig fegis, jag vet att det är viktigt för släkten att få samlas vid sådana fester men jag tänker säga ifrån till 80 års dagen redan nu, jag kanske inte lever då heller

Psst…be dem överraska dej istället. Cristine ….eftersom det tar på energin.