.

Något liknande har jag också gjort.. Dock inte lika hemligt då min sambo var i hallen med mig.. Jag pratade i min mobil med en vän och vi var på väg ut i bilen letade rätt på väska, nycklar, inköpslista och ja.. Vart fan var mobilen? Frågade ju självklart det högt så både min vän på andra sidan luren och Rasmus fick ett gott skratt..

Snacka om virrig..

En till sak jag kom på.. Jag är lite av IQ - fiskmås ibland..

Vi diskuterade gps halsband till katterna för att alltid ha koll på vart de befinner sig. Då kläcker jag ur mig att:

Men det är aldelles för dyrt! Vi kan ju inte köpa halsband för 500kr när katterna kommer tappa dem på två sekunder i trädgården. Det är ju som att slänga pengarna i sjön..

Rasmus tittade på mig lååååång stund.. Tills det gick upp för mig vad jag sagt..

Hahaha jadå här är dom många,även det du gjorde nu Sisa.

Innan vi flyttade ihop så kunde sambon få mess på jobbet som lät så här….kom in och ät! eller… du ska vara hemma nio senast! osv osv….

Min syster skulle ringa mig klockan 20.oo en kväll. Telefonen ringde kl. 20  och jag svarade:

-"Norra krematoriet"! Jag skulle vara rolig, tänkte jag.

En man bad stammande om ursäkt, han måste ha kommit fel, sa han  och lade på luren.

En minut senare så ringde telefonen igen. Jag tänkte att nu är det syrran!

-"Prinsessans badrum, borstavdelningen", svarade jag! och skulle vara rolig igen….

-"Det måste vara nått fel på telefonen i kväll", sa samma man som nyss ringt, och la på luren.

Tredje gången det ringde, gav jag sjutton i att svara och ringde upp min syster själv.

Ha ha ha!

Jag och två kompisar var hemma hos en av dem. När den väninnans man var borta, brukade nästan alltid en av hans polare ringa till henne och babbla om allt möjligt, orera i det oändliga. Inte för att stöta på henne, bara för att babbla. Hon tröttnade på det.

Medan vi var där, ringde han. Då gjorde vi så att först svarade jag, med min värsta basröst, JA DET ÄR HOS JOHANSSONS.

Jaa, jag har nog ringt fel, stammade hennes mans polare.

JAA JAG TROR DET, mullrade jag. Och så ringde han av.

Senare försökte han igen.

Då svarade den andra tjejen (med gnällkäringsröst)

- Det är hos Mär-ta!

Samma procedur.

Sedan ringde det inte mer den kvällen .

Hahahaha

Ja just ja en rolig grej var också när jag var sjukskriven och kassan ringde mig utan förvarning och jag svarade Lenas zoologiska med tydlig röst…..och då säger damen oj förlåt det här är från f-kassan jag måste kommit fel,och jag som fick hornen i pannan direkt sa…nejdå du har kommit alldeles rätt det var jag som svarade fel,helt allvarlig i rösten,och hon talade om vad hon ville och lade sedan på…undrar vad hon tänkte sen jag hehehehe

Maken och jag var skogen och plockade svamp. Vi gick var för sig i skogen. Vi pratar i telefon och kommer fram till att han förmodligen är i backen ovanför mig och att han är på väg ner.

Efter en stund hör jag hur det rör sig i buskarna och hojtar hallå. Ser ett vildsvin springa iväg.

Jag plockar upp telefonen och ringer till maken.

"Finns det vildsvin här?"
"Varför undrar du det?"
"Jag såg just ett?"
"Ja - då finns det."

Dum!

En av våra gamla bilar krånglade och min man berättade om det i telefonen.

"vad gjorde du då"? frågade jag helt i onödan eftersom jag inte kan något om bilar.

"Det räckte med att blåsa lite" sa han

"Blåste du i avgasröret då"?

Då blev han jättesur och skrek i telefonen…

"Om en patient blir dålig inte fan blåser du honom i röven då?

Typiskt mig att fråga något som jag ändå inte kommer att förstå förklaringen till.

Haha.. Jag har nog förträngt tokigheterna. Fast skall erkännas… visst har jag varit nära på att ringa makens mobil för att säga att han glömt mobilen. Och ofta står man och letar efter något som man redan håller i handen.

Dubbla glasögon har jag ofta. Ett par uppe på huvudet och ett par på näsan.

Sisa jag har gjort samma sak

Men när man inte kan hitta glasögonen, för att man ser så nedrans dåligt utan dem, då är det panschisvarning!!!

Satt och pratade i telefon och skulle ta fram mobilen för att leta upp ett nummer som jag skulle ge vidare,,

Sprang runt som en yr höna och letade,, bara det att det var mobilen som jag pratade i

*urbota dumt*

Men vi fick oss en rejäl skrattstund tillsammans

en gng såg min mamma en äldre dam på coop nysa och något flög ut, en "gentleman" råkade gå förbi och såg att damen tappat något och sa; vänta ska jag hjälpa damen! och böjde sig ner för att plocka upp föremålet, när han böjer sig ser han vad det är och tar et STORT kliv över det…

stackars damen fick plocka upp sina löständer själv