Jag har en väninna som jag umgåtts med sen andra klass i skolan, med henne delar jag allt och hon är min allra bästa vän, efter min familj förstås…Vi bor numera på samma gata och träffas nästan varje dag. Hon har blivit som en syster, och hon ställer alltid upp.

Visst betyder riktiga vänner mycket…

Mina väninnor och jag från barn/ungdommen har utvecklats åt olika håll så vi har ingenting gemensamt numera. Mina nya vänner är en tjej som körde dottern till skola/arbete och mej när jag behövde åka någonstans. Vi svetsades ihop. De andra2 är exen till äldste sonen som ofta kommer och till sist grannen och hennes dotter.

Jag hade vänninor trodde jag. Men det visade sig senare att dom inte var myket att ha. Den enda människa som är min verkliga vän numera är min man - den enda vän jag behöver och litar på till 100 procent - det räcker för mig, andra kan fara och flyga

Jag har några "omgångar" med kompisar,nära vänner, De betyder mycket för mig. Vänner finns alltid där… Jag har några som jag har haft länge, som jag har bott granne med i "tidigare liv", jaghar några som jag har jobbat med, och några till som jag har jobbat med någonannanstans… vi brukar åka skidor tillsammans och är träffas ganska ofta. Jag har en som jag tidigare bodde granne med och tog långa promenader med och pratade om allt. Nu bor vi en bit ifrån varandra, men träffas ibland. Med vänner kan jag tala om v ad som helst, och just det där, att prata, prata prata… som jag kan göra med kvinnor, är något jag inte jag kan göra med sambon. Det är olika… vi har en annan gemenskap och båda är bra och givande.

Jag är glad att jag har mina vänner, för utan dem skulle livet vara tomt.

Jag är nu visserligen man och har inte någon sån traditionell väninnekontakt, men jag har faktiskt en tjejkompis som jag varit kompis med i drygt 20 år.

Nu har jag tråkigt nog nästan helt tappet kontakten med henne, efter att hon diagnostiserats som manodepressiv. Jag är mycket ledsen för att hon dragit sig undan.

Hon var ett viktigt stöd för mig under ett par av mina svåraste perioder i livet och för det är jag henne evigt tacksam. Jag önskar att jag visste hur jag ska gå tillväga för att inte tappa kontakten helt, men hon verkar inte vilja ha tätare kontakt.

Jag har 3 väninnor som jag känt i över 20 år. Som du säger Bergspuma så är det sant att vi är olika varianter av ett kvinnoliv.

Vi är i varierande ålder och lever rätt olika liv men har utvecklats till stor del åt samma håll och litar på varandra till 100 %

Mina väninnor betyder jättemycket för mig och jag är glad att dom finns i mitt liv och vill inte mista dom.

Mina väninnor är alla yngre än mej utom grannen som är 71 fast egentligen är det med dottern jag har den verkliga väskapen.

Det livar upp mej att de vill ha med mej ut på allt möjligt och vi har verkligen roligt tillsammans.Den här vintern har det inte blivit mycket av den varan då jag suttit här med mina febrar och skador.

Jag har en bekant som jag har umgåsmed sen jag var 12år o vi har hängt ihopp.Men nu mera så blir det bara telefonsamtal lite då o då…

Men Bästa väninnan or har jag inte..

Min fam är min bästa vänner..

Tycker inte jag kan lita på människor.Munnen säger en sak o kroppen en annan.Nä människan är inte min grej…

#8 Jag är lite som du.

Jag har en väninna och det räcker för mig. Jag umgås mest med familjen. En social eremit

Däremot är jag oerhört social i mitt arbeta och jag arbetar ju med nya möten varje dag så jag tycker det räcker gott och väl.

Jag har egentligen bara en riktig väninna kvar. Min allra käraste dog i cancer för 4 år sedan . Tomrummet efter henne är enormt, då vi kände varandra utan och innan. Bara förstod varandra intuitivt… Ingen gick så bra att prata med som henne.

Nu har jag en kvar och jag upplever att den vänskapen fördjupas. Kanske för att jag låtit den göra det… Att jag öppnat dörren för henne sedan jag miste förstnämnda…

Att få ha tjej/kvinnoprat/snack betyder enormt mycket. Även om jag kan prata med min man om allt så…

Jag har en vän, som jag träffade på discogympa när jag var 14 år. Vi är jätte-tighta. Delar allt !!

Våra familjer umgås nu, likaså våra föräldrar.

Annars har jag en massa bekanta/vänner som jag umgås med, när tiden finns.

Sen är vi ett stort kompisgäng som umgås på storhelger, med familjer.

Jag har inga väninnor,… råkade ut för samma sak som Maggan och sedan dess är det mannen som gäller här med. Det kan ju ändra sig, man vet ju aldrig, men som det är nu har jag inga alls!

Det är ju också olika hur människor är…vissa blir man väninna med på fem minuter…och vissa blir man aldrig väninna med…

Så mycket roligare man har tillsammans om personkemin stämmer…både privat, på jobbet och t om härinne på LK kanske…

Har nu varit ute på lunch plus en promenad med två vänner som jag känt i över 20 år… vi har så trevligt tillsammans, det är så att tiden flyger iväg när vi är tillsammans.

# 14

Härligt agge!

Tillsammans med riktiga vänner vill man stanna tiden…

Ni allihopa här på LK, verkar vara "varma" & härliga människor

# 16

Tänk att så känner jag med. Det är just därför jag trivs så himla bra här…och jag är så glad att ni finns.

Kanske det är så att vi lär känna varandra bättre, ända in i själen då vi skriver…vet inte om jag skulle prata på riktigt med någon, om allt detta jag skriver här…dessutom får jag alltid svar…

….jag svarade inte på #0

Men mina vänner/bekanta betyder mycket.

Min allra bästatste vän, delar nästan plats med min familj. Hon är ett oerhört stöd i mitt liv. Eftersom hon känner mej, nästan mer än vad jag känner mig själv, så engagerar hon sej i mitt liv av godhet.

Sen har vi skitkul ihop. Åker på husmoderssemester .

Vi har alltid hittat på roligheter med våra barn.

Familjevis, så gör vi resor/upplevelser ihop.

Utan henne är jag halv

#18 ja det är viktigt med vänner och jag är så glad att jag har dem! Vi har alltid så mycket att prata om… prata prata prata och jag  vet att jag kan alltid höra av mig till dem.

Jag har haft väninnor som kommit - och gått när ngt annat roligare dykt upp..
Min man är oxå min allra bästa vän men jag har faktiskt fått en riktig väninna sedan 1 1/2 år tillbaka. Jag är mycket tacksam för henne

Jag tycker oxå att jag har mycket kraft och stöd här från LK. Det är så härligt med alla åldrar och erfarenheter som vi utbyter. Och som ngn skrev innan, här får man respons"

Stor kram på er!

Jag har väninnor, men tyvärr har vi spritts över landet och jag har inga där jag bor. Jag träffar dem när det går. Jag hade väldigt gärna haft alla i min närhet för det ger så mycket varje gång jag träffar någon av dem. Jag har väninnor från olika perioder i livet.