nej då är det något fel på mig. möjligen med undantag för skäggstubben.

resten på listan går fetbort - i allfall om vi ska prata sexigt.

Gunilla!!Jag gillar min tjocka betong gris….

Hehehehe, ja själv har jag aldrig fallit för muskler, tycker att det ser onaturligt ut (precis som väldigt nedbantade tjejer).

Jag har alltid fallit för små och tunna killar, alltså nästan lite spinkiga, vilket ju är långt ifrån idealet.

Sedan finner jag män som inte behöver hävda sig hela tiden som väldigt attraktiva och tvärtom. Finns inget som är så avtändande som buffliga killar som tror att de är supercoola, bläh!

Jag gillar den långa kraftiga sorten med naturliga muskler och utan ett fjun på bröstet. Det får finnas lite hull bara det är fast och inte skvalpar om det.

Sen ska det givetvis vara gott om självförtroende och noll självhävdelse-behov.

oj jag har visst beskrivit min gubbe nu

Det är bra att du är kär i din gubbe!

Min är inte heller smal, och hår i ansiktet har han.

Gammalt och trasigt foto har jag hittat i en kartong.

#5  Är det din särbo?   Isf får jag grattulera! Han ser både bra och snäll ut!

#5

han är jättestilig! 

Han är otroligt snäll, men nu kommer han tyvärr inte ihåg mej.

#8 tror du inte att han gör det innerst inne i sitt hjärta?!

Hoppas på det! Vi har varit sambos/särbos i 39 år. Jag ville att Nadege skulle få utvecklas och som autist gick det inte att få bra hjälp i Spanien så jag åkte ifrån honom. Vi har rest till varandra men de sista åren har det blivit glest med det.

Men det här ska vara en rolig tråd, så nu fortsätter vi med era smaker på män!

Jag kan acceptera det mesta på listan utom nördighet….

Vill tillägga att han får gärna vare en man som jag kan tala med om det mesta.

Han bör gilla att resa ibland.

Han ska vara trogen.

Min särbo har mycket av det där på listan… hahaha.

Hårig bringa. Skäggstubb. (Han rakar sig ca 1 gång i veckan för han är ljus). Sportdåre. Några kg för mkt i midjan men annars mkt atletisk och vältrimmad (han har idrottat i princip hela sitt liv). Nördighet hi hi. Han är ju inbiten skivsamlare.

Faktiskt motsvarar han nästan helt mitt ideal. Alltså skäggstubben tycker jag sådär om, den sticks ju. Män ska vara slätrakade!

Men glad, utåtriktad, gillar att skratta. Social, lätthanterlig. Ingen neurotisk tänkare som inte kan ändra på sig. Bangar inte för nya saker. Inga barn (skönt när jag själv inte har några). Frisk, nyfiken, god aptit på både det ena och det andra.

Visst kan man tycka att en riktigt "modellsnygg" kille med så där lagom muskler är oerhört sexig - men jag tror man väljer bort det som livspartner. Tänk vad jobbigt att ha en kille som alla dreglar över hela tiden!

Min man passar in på en del. Han går upp några kilo på vintern som han gör av med till sommaren - och vem gör inte det..=s. Han kan visa känslor när det väl gäller och ja, han har en hårig bringa. Måste erkänna att jag aldrig hade kunnat tänka mig det innan jag träffade honom, nu tycker jag det bara är sexigt (så länge det inte kryper upp åt halsen och bak på ryggen, huva).

För mig är en kille sexig som känner sig själv och är trygg i sig själv, har humor och kan få mig att känna mig speciell - älskad!

#13 Håller med angående modellsnygga killar! Tilläggas kan att de många gånger är nerviga, ryckiga och lynniga som kapplöpningshästar. Jag orkar inte med ryckighet hos en karl… det går fetbort.

Fast LITE snygg får han va, så att andra tjejer dräglar en smula då och då. Det gör ju att man anstränger sig mer ha ha

Detta är ju min Drömprins!!!!!!!!

okej bortsett från den jag redan har så är detta min drömprins

Det här är en man jag beundrar.

hmm… han ser bekant ut men vem är det????

Journalist för tv4 som reser runt i krigshärjade länder.

Jaaa.. men vad heter han?

Rolf Porseryd

Ja just det så heter han. Han är en mumsing  - fast det finns fler. Bengt Magnusson till exempel.

Inne en kortvända innan jag ska ut och skotta snö så jag inte har så mycket imorgon när jag kommer upp.

Finns egentligen inget specifikt fysiskt jag tittar på hos en man.

Utan den inre biten. Att han ska kunna/våga visa/prata om sina känslor även det som är jobbigt. Och sen måste han vara ärlig och trogen.

Resten spelar ingen roll.

Jag har kommit på att mannens kroppsbyggnad och gestalt är viktig för mig.

Jag kan inte med magra män, med tunna armar, tunna ben och revben och höftkammar som syns.

Inte heller kan jag med feta män med prinskorvsfingrar (Fast jag var faktiskt tokkär i en sådan en gång, så tydligen går sånt bra ibland hihi).

Föredrar en man som är ganska lång och elegant byggd. Lite gänglig med smäckra armar och handleder, men med tydligt manligt utseende, alltså bredare axlar än höfter och muskulösa ben och hyfsat starka armar. Har han ett par extra kg runt midjan gör det inget, men han får inte vara mager! Då springer jag all världens väg.

Min nuvarande ser ut så, och även min exman var byggd på precis samma sätt…

#24 Håller med om prinskorsvfingrar - det ska vara starka manliga händer. En annan sak som jag ryggar för är män med små tänder - jag blir rädd, känns opålitliga *konstigt* =).

Det är klart att de gärna ska vara liite snygga iaf (vilket jag tycker min man är).=) Fast allt sitter ju i betraktrarens ögon… Jag gillar män som är snygga med ett karaktärsdrag - typ ett litet ärr eller något som borstar till ytan lite..=)Inte bara det rena, släta…

Vilken tur att vi har olika smak - så vi inte behöver slåss om dem allihop =)

#15 Sisa, jag blir nästan chockad, i min "bok" är den där killen en av de värsta mulliga mansgrisar jag vet

Annars tycker jag att den här tråden påminner mycket om "rumptråden", att det handlar med om fantasier än verklighet, att man kan gilla Ferrari men ändå köra Volvo

Jag tycker också, om jag nu tillåts yttra synpunkter trots att jag tillhör det utpekade slaget här, att som Hoppfull säger i #3, ett av de i särklass mest osmickrande egenskaperna män uppvisar är "bullrighet" och "bufflighet".