Oftast har jag mitt aumsmycke. Det hänger i en läderrem. Ibland mitt ganska nyköpta kors, gjort i cederträ från Egypten. Det köpte jag i Skara domkyrka i somras.

Här en bild på aumsmycket.

Jag bär nästan aldrig smycken runt halsen och det är jag lite ledsen för. Skulle vilja ha ett smycke som känns som "jag" om ni förstår hur jag menar.

Jag har bara ett enda halssmycke och det är en enkel tunn fyrkantlänk med en liten namnbricka som jag fick av min fru min första födelsedag sedan vi flyttat ihop.

Jag bär den bara vid speciella tillfällen som fester, bröllop och sånt, eftersom jag inte kan ha smycken på mig till vardags. De blir repiga och fula av allt jag sysslar med.

Just nu en bergkristall i läderrem

Utomlands bar jag alltid smycken, det var liksom ett måste, när jag flyttade hem så ville jag inte använda dem mer.

Jag älskar smycken och byter ofta. Så att de passar med kläder eller humör eller bara för att det är något jag gillar extra mycket.

Jag har en alruna i en kedja runt halsen.

Alrunan liknar en liten människogestalt, och är förbunden med sin ägare. Den har till uppgift att beskydda, så länge ägaren behöver sin magiska vän. Om någon stjäl en alruna från en person, kommer denne att råka illa ut…

Jag brukar mest ha min lilla skydsängel o även mitt Amu smycke i silverkedjor. Tidigare hade jag min månadsten ametist.

Har en massa guldföremål men jag tycker inte det är jag längre så de ligger bara o skräpar=).Förutom min farmors vigselringar (två tunna är hopsatt som en) som jag gjort om och fått en pärla hängande i mitten av ringen. 

´Jag har lite olika, just nu har jag en tid haft en läderrem med antingen en yin-yang på, en lila stenkula eller en bucklig silversak… har annars lite av varje - det är roligt med smycken

Sisa.Presis nu har jag inget smycke.

Men jag brukar ha.

O då är det tors hammare o så ett kors med en liten grönsten i som ser ut som ett öga.Sen så har jag min pytte lilla läder påse o i den har jag tänder torshamamre.

Fina saker ni har..

Jag har 2 halsband samtidigt i perioder. Vet inte hur jag ska säga. När jag behöver nån sorts närmare kontakt med guide och anhöriga för att få hjälp, beskydd, styrka och stöd på nåt vis.

Det ena är en vanlig silverkedja där jag har mormors förlovningsring och ett kors i vitguld med zirkoner (eller vad dom heter fuskdiamanter). Korset är så litet att det ryms inne i ringens storlek.

Sen är det någon sorts sten. Ingen aning om vad det är för sorts stenmatriel, platt. Den är mörkt mörkt mörkt grön, men ser svart ut. Ca 5 cm i diameter och har nåt sorts mönster inristat. Sitter på ett vaxat snöre.
Den stenen är verkligen speciell för ibland ändrar den i temperatur utan nån kännbar orsak. Ibland blir den varmare ibland svalare. Men inte lärt mig varför den ändrar.

Hoppas det syns på bilden hur den ser ut för den ville absolut inte vara med på bild. Tog massvis innan jag fick någorlunda tydlig en.

Jag har ett silversmycke, en platta, med sonens namn ingraverat. Tänker inte ens på att jag har det på mig..

Alrunan är både fin och mystisk tyckre jag,blev jättesugen att beställa en när jag läste Isfolket

Annars hänger det alltid något av mina fina smycken som jag fått av min sambo runt min hals,jag brukar byta sommartid och vintertid,guld på sommaren och silver på vintern.

Men jag har ett speciellt litet nätt guldhjärta med en liten söt pärla i det fick jag som första present när vi träffades och det ligger mig varmast om hjärtat

Jag tycker det är kul att byta smycken men bär oftast ett kors med blå cubic cirkoniastenar och en liten ametist i silverkedja och änglaörhängen som jag fått av barnbarnen.

Mångudinnan, ett smycke i brons som jag fått av min syster, mammas vigselringar som hon lät sätta ihop till en, dessa är mina käraste smycken.

Min favorit är en skinnpung (ganska liten) med stenar från Grekland som jag slipat i en trumlare.

Hade alltid en halskedja förr med en hästsko och en bowlingkägla på. Men numera använder jag sällan smycken, bara om jag ska på något speciellt.

En alruna skulle jag vilja ha men jag har någon kristall och den jag gillar mest är en pärla i en kedja som jag fått efter min kära svärmor!

Jag bär offtast en smycke som min mans farmor fick av sin man . Jag tror det var när de förlovade sig. Det är som en rak stav med en stenlängst ner.

Jag hade ett fint hänge som jag fick av min man när vi just hade träffats. Det är en pytteliten diamant. Den är infattad i guld på ett sånt sätt att den kan svänga och röra sig i  en infattning som ser ut som en liten båt. Den kallades för en "svävande" diamant.

Tyvärr gick den mycket tunna kedjan av så nu ligger den tillsammans med allt annat "byrålådsguld" i en låda. Jag har tänkt att låta laga den men det blir aldrig av

Spännande att få veta om alla olika

smycken ni har runt halsen…