Älskar åska! Bland det häftigaste jag vet

Jag är rätt neutral. Inte rädd men jag har respekt.
Som barn satt mamma och jag på köksbordet när det gick blixtbågar mellan kontakterna i sommarstugan vid ett åskoväder. Kylskåpsdörren flög upp och så var den kylen kaputt.

Vid ett annat tillfälle när sonen var liten dog en häst av blixten alldeles bredvid vår lilla stuga . De kom med traktor och hämtade hästen dagen efter.

Jag är inte rädd för åska men har respekt.

Tycker om åska, men upptakten till mullret brukar ge mig spänningshuvudvärk.

Tycker att åska är mäktigt om jag är på ett plats.
Ute i segelbåten avstår jag gärna skoväder

Det är så mäktigt i stugan en - ö - på kvällen då det är mörkt och blixten syns långt över vattnet. Helt öppen horisont. Nästa land är Finland.

Mullret är inget problem det är blixten som man se upp med så man inte står under träd eller på hög höjd

När jag var liten var jag hysteriskt rädd för mullret, jag skrek i panik varje gång det mullrade och försökte gömma mig någonstans det var mörkt.
Sen någon gång i yngre ålder var mamma och jag ensamma hemma när det drog in ett åskoväder som jag aldrig sen varit med om.
Det blixtrade ur alla kontakter, kylskåp, fläkt och spisen, blomkrukorna i fönstren hoppade och några ramlade ner på golvet och då tänkte jag " att dör vi inte nu så dör vi aldrig", sen var den åskrädslan borta.
Numera tycker jag det är lite obehagligt men också spännande, fast det är en stor skillnad med att uppleva åska inne i en stad och ute på landet.

Äskar åska!

Kluvet numera! Jag har alltid älskat åska och gärna satt mig så att jag kan betrakta skådespelet på himlen. Svarta moln som rullar över himlen och blixtar som lyser upp, så häftigt!
MEN där vi bor nu får vi väldigt ofta strömavbrott i samband med åska och inte sällan går saker sönder. Eftersom vi också har verksamhet som kräver kyla så blir det ett stressmoment om det tar lång tid att laga. I vissa fall har vi fått flytta om kylvaror för att en kyl har pajat helt.
Dessutom var vår tik redan åskrädd när hon flyttade till oss som treåring, tyvärr så har hon "smittat" hanhunden så nu är han också åskrädd. Det är jobbigt att se!

Avskyr åskan, jag är livrädd för den.

Det man inte kan styra över, skrämmer mej.

Jag är fascinerad av åska och bara jag inte är en segelbåt på sjön känns det fantastiskt att beskåda hela förloppet.