Halvfullt.
Är väldigt positiv

Beror på område.

Jag tycker jag generellt är bra på att se långsamma små gradvisa förbättringar och känna mig positivt inställd trots att saker kan kännas mörkt för stunden. T ex sådant som Hans Rosling var så bra på att förmedla. Minskad fattigdom. Minska barndödlighet. Ökad utbildning. Färre som dör i naturkatastrofer. Etc. Se att vår tid vore nästan magiskt gudomligt bra, om man levt för 100 år sedan.

Jag tycker jag är bra på att minnas både det bra och det dåliga historiskt, och därmed inte lurar mig själv med förr-i-tiden-nostalgi och tro att om man bara backar tillbaka blir allt bättre.

Jag är relativt bra på att matcha förväntningar och verkligheten. Att det är för stort glapp mellan förväntan och utfall, brukar vara största källan till besvikelse och negativitet.

Baksidan av de två sista sakerna är dock att jag heller aldrig känner att världen eller vardagen är särskilt rosig och fantastisk.

Jag är en obotlig optimist med fötterna på jorden. Åtminstone den ena.

Jag är positiv - eller för det mesta positiv. Visst händer det att den där negativa saken sätter sig på axeln.
Jag försöker tänka - allt löser sig.

Beror på vad handlar om :P
Men för det mesta positiv

Envis pessimist här så glaset är helt klart halvtomt. 😁

#6: Ditt glas är inte bara halvtomt, mjölken i det har blivit sur också 😆

#7: Precis som jag vill ha den! 😁😂

Jag vill helst se mitt glas som halvfullt

Ganska så pessimistisk.

För det mesta positiv Men lite nu och då deppar jag ihop-Det håller i sig i en dag eller två.

Bryt ihop och kom igen liksom

Jag är en obotlig optimist hittills.

Rätt så pessimistisk, så mitt glas är halvtomt 🙈

Är oftast positiv. Min man är inte lika positiv vilket kan störa mig lite😄