Nej i princip inget umgänge.

Nej inte speciellt stort umgänge.
Blir liten skara. Samt kollegor på jobbet. Familjen.

Bara blivit så, speciellt sedan jag fick barn

Jag har en del vänner som jag umgås med . Mina syskon , svägerska , vänner från barndomen som jag umgås med .

Ibland går vi ut o äter , har tjejfest hos varann , Dem 12 Juni är det min tur ! Det ska bi sså kul!!
Är det fint väder tar vi kaffet utomhus.

Det är en ganska liten krets som vi umgås med, känns som vi alla har fullt upp med vårt och inte hinner umgås.

Just nu, aningen mindre än normalt. Jag har en del vänner och familj men jag umgås inte så ofta med alla då jag bor ganska långt ifrån dem och dels för att jag är introvert av mig så känner inget behov av att umgås konstant. Men blir ju att jag träffar min och sambons familj någon gång per år i alla fall. Sedan har jag en vän som jag huvudsakligen träffar, och vissa av sambons vänner ibland. Och mina pluggkamrater, men dem träffar jag just nu bara online.

Sedan pandemin, så har umgänget krympt något. Men det var inte så många vi umgicks tidigare heller. Däremot, i Spanien, där vi bott halvårsvis i 13 år, hade vi stort umgänge. Svenskar som bor i hela Sverige sommartid. Försöker hålla kontakt via mail och mobil, tills det är läge att åka dit igen. Längtar.

Ett par vänner och familjemedlemmar umgås jag med.
Förr umgicks jag med väldigt många, men eftersom åren gått har vissa visat att de inte går att lita på så de har jag tagit avstånd från.

Nej.
Väldigt få nära vänner. Men det är ist långvariga o hållbara vänner.
Ytliga rätt många. Såna man pratar med men inte umgås så mkt med.

Nu i Corona så träffar jag sällan vänner, så man glider isär lite. Har ett kompisgäng på två vänner och deras sambon. De fyra umgås nu i Corona, medan jag bara träffar en av kompisarna då hon är min bästa vän. Men vi ses inte så ofta.
Har respekt för Corona, så jag försöker hålla mig till restriktionerna.

Har alltid haft få vänner och bekanta och det är så jag vill ha det också😊 Är introvert och har inte världens största sociala behov om man säger så. Isoleringsmässigt och socialt så har jag inte lidit nämnvärt av att umgås mindre med vänner. Att ha många vänner och bekanta skulle förmodligen kännas jobbigt för en sån som jag, hålla kontakten med alla, ses ofta osv, det är inte min grej 😁

Väldigt få när man ofta jobbar kvällar och helger har man i stort sett aldrig möjlighet att umgås med så många. Jag skulle vilja ha mer möjligheter att skaffa mig ett större umgänge + kunna åka över till mina föräldrar, och göra mer saker med min man. Tyvärr kommer mina arbetstider att försämras ännu mer så ev. kommer jag säga upp mig vi har inga skulder och min man har hög lön så vi kan klara oss även utan min lön. Jag har sommaren på mig att fundera jag vill ju leva med inte bara jobba

Nej, jag har väldigt litet umgänge.

Inte speciellt många. Ett fåtal. Orsak? Jag behöver inte så många och är inte speciellt social av mig. Behöver vara själv med sambon. Kalla det för "tid för reflektion"?
Vill jag vara social kan jag besöka nån syster eller nån av de fåtaliga.

Nej mitt umgänge är nog väldigt litet. Jag trivs så.

Vuxenlivet är väldigt inrutat. När väl helgen kommer så är jag så pass mätt på allt så jag vill bara vila.