Har ännu inte lyckats lära kaninen att laga mat så jag är tyvärr ensam om att laga mat här hemma.

Fördelen är att man kan laga precis vad man vill när man vill men det är sjukt tråkigt att laga mat bara åt sig själv och extra jobbigt när man är sjuk eller supertrött (men brukar laga mycket mat en gång i veckan så jag har matlådor för resten av veckan).

Sommartid när vi är i sommarstugan och vi är flera tillsammans (5 vuxna) brukar vi köra på köksdagar där en är ansvarig för att fixa lunch och hålla köket fint efter rullande schema.

Jag. Sambon lagar väldigt sällan mat.
Jag gillar inte att laga mat men blir jag som gör det mest

Jag.
Har ett sånt kontroll behov så har jätte svårt att låta någon annan vara i köket. Men så älskar jag laga mat

99 % är det jag.Sen delar sonen och mannen på 1% av gångerna.

Jag, eftersom jag bor ensam. Jag gillar att laga mat och lägger gärna tid och energi på att göra mat som både är god och vacker fast det bara är jag som ska äta. Jag gör aldrig storkok utan lagar middag varje dag, delvis för att jag inte gillar återuppvärmd mat men också för att jag tycker det är trevligt. Min huvudregel är att jag börjar med middagen när jag är klar med dagens måsten så middagen är gränsen mellan arbetstid och fritid för mig. En stund att varva ner och släppa studierna helt enkelt.

Men ända sedan jag började laga mat har jag främst lagat mat åt mig själv så det har alltid varit det normala för mig. Det är absolut kul att laga mat åt andra också men jag tycker varken bättre eller sämre om det jämfört med att laga mat åt mig själv. Är det bara jag som ska äta kan jag dessutom experimentera mer utan att riskera att förstöra måltiden för någon annan.
När jag är hos mamma lagar vi ofta mat tillsammans vilket också är trevligt.

Jag lagar mat åt mej : ) Jag äter vad jag vill och när jag vill och det passar mej perfekt.

Jag har samma problem som #1. Marsvinen vägrar laga mat.

Jag lever ensam nu så det så är givetvis jag som lagar mat. Vanligtvis tycker jag om att laga mat, men lite trist att bara göra åt sig själv. Så när jag väl lagar mat gör jag mycket och fryser in små portioner. Perfekt att inte behöva laga mat varje dag.

När jag var gift så var det bara jag som lagade maten. Exmaken påstod att han inte kunde. Han erkände dock till slut att det inte intresserade honom. Det var inga problem i och med att jag tyckte det var kul.

Den som är hemma först. Oftast är det jag eftersom jag inte jobbar heltid nu så länge barnen är ssmå.är min man hemma innan mig, eller ledig är det han som lagar mat. Planerar gör vi oftast ihop, och har vi bjudit hem folk och lagar misstag lagar vi alltid tillsammans.

Säger som #1 eftersom inte katterna får vara på spisen, så är det jag som fixar maten för oss allihopa! 😉

Jag och sambon delar på den uppgiften. Oftast lagar vi maten till våra egna matlådor på helgen och sedan hjälps vi åt med resten. Ibland turas vi om men oftast lagar vi mat tillsammans.

Här hemma är det mest jag som lagar maten men min man är alltid delaktig på ett eller annat sätt. Skalar Potatis, hackar grönsaker eller liknande.
Han har några rätter som alltid bara han gör som potatisgratäng t.ex.
När sonen bodde hemma lagade han mat också.

Förr när min bror och svägerska bodde i Göteborg och vi umgicks varje helg så lagade vi alla jättemycket mat ihop. Det var så himla roligt.
Den tiden kan jag sakna mycket.

Vi lagar sällan ihop sambon och jag. Jag gör till mig och han till sig. Vi gillar olika saker och så kan jag bara äta sådant som jag är sugen på. Jag lagar på måndagar med boendestödet/mobila teamet. Sen räcker det ett tag. Gillar inte att värma upp mat från frysen. Så jag äter samma minst två dagar. Blir det mat jag inte är sugen på så slinker det inte ner så mycket och jag blir illamående.

Till vardags är det nästan alltid jag som lagar maten, på helgerna är det lika ofta han som lagar maten.

Det är nästan alltid jag som lagar maten, men mannen är bra på grytor, så det brukar bli hans uppgift.