Oavsett om det påverkar ekosystemet eller inte - jag tror inte på dessa rapporter de brukar cirkulera en eller ett par gånger per år. I bästa fall dementeras dom men oftast göms dom undan i tysthet.

Dessa artiklar skapas också i länder där kattsituationen är helt annan än i Sverige. Länder som USA, Canada, Australien och även Grönland har stora problem med förvildade katter.

Riktigt så illa är det inte Sverige även om det finns förvildade katter även här. Den påverkan våra Svenska katter gör på ekosystemet är försumbar. Andelen innekatter ökar dessutom och antalet kastrerade katter är också mycket högt.

Just dessa "stall"-katter eller ladugårdskatter är ett bekymmer och min absoluta uppfattning är att bästa vägen till förändring är att gå via råd, information och stötting och inte genom nya strängare lagar.

Man måste också förstå att en katt inte är en hund utan har ett annat levnadsmönster.

Mitt förslag är att stärka med information och att hjälpa med kastrering för dessa katter och gårdar. Har man andra djur på gården är det ju en självklarhet att vetten kommer på besök då och då.

Det finns även lantbrukstidningar som man skulle kunna be om att få artiklar införda i och respektive länsstyrelse borde engagera sig i frågan.

I de länder eller områden man infört lagtvång både på kastrering och märkning har det till viss del fallit ut fel. Eftersom det är olagligt med en okastrerad och omärkt katt får de inte längre den hjälp de behöver när det gäller vaccinationer eller annan veterinärvård eftersom man då måste betala böter förutom kostnad för veterinärvård.

#1 Det finns enligt siffror från bland annat Svenska Jägareförbundet och Naturvårdsverket, omkring en halv miljon förvildade tamkatter i Sverige. Jag tycker det är tillräckligt många för att problemet ska tas på mycket stort allvar.

De åtgärder du för fram är behjärtansvärda, men har åtminstone hittills visat sig fruktlösa. Hur man håller katt på landet är någonting djupt rotat och svårt att komma åt. Veterinären som kommer på besök kanske tar upp frågan med gårdskatter om han/hon råkar få syn på någon katt, men annars tror jag att chansen är rätt liten att någon förändring sker den vägen.

Nej, det finns inte 500 000 förvildade katter i Sverige - det är helt fel.

Nej, dom tidigare försöken har inte visat sig fruktlösa antalet förvildade katter har minskat och inte ökar i Sverige antalet kastrerade katter är redan idag över 80% så du har tyvärr fel.

Det finns också några TNR-kolonier i landet som även som fungerar bra.

Om man nu har en djupt rotad tradition tror du verkligen själv att dessa bönder skulle bry sig om en ny lagstiftning?

Det finns redan goda exempel och som alltid vid livsstilsförändring fungerar dom bättre när man samarbetar än när man hotar - i alla fall är det min uppfattning men jag har nog n alldeles för gammalmodig uppfattning när det gäller det.😉

#3 Jag tror inte på det där du säger att det inte finns så mycket katter som inte har ett omhändertagande hem. Var jag än befinner mig i naturen i nordvästra Uppland där jag bor så stöter jag alltid på katter och det är ju bara här. Att de inte tillhör någon människa är lätt att se både på hur katten ser ut, hur den beter sig och var man stöter på den.

Man måste nog gå ut och titta efter. På snart sagt varenda gård finns det ladugårdskatter, de är ytterst sällan kastrerade eller alls särskilt omhändertagna. De får ungar, ibland mer än en kull om året, på höskullar och liknande platser. Ungarna sprids vind för våg. De flesta går under vintertid om det blir mycket snö och mycket kallt.

Nej självklart bryr sig sådana människor inte om lagstiftning, men om man har samma regler för registrering och annat för katter som vi har för hundar, kommer det till slut inte att finnas så många okastrerade katter om man bortser från den delen raskatter som ingår i avel. 

Jag funderar lite på varifrån du får "lagstiftning", jag kan inte minnas att jag sagt något om det. Jag har heller inte sagt något om att hota slarviga kattägare med någon form av repressalier.

Man räknar styvt med att i storleksordning 10% av antalet ägda katterna är förvildade katter i Sverige och den siffran är om jag inte minns fel en generell siffra som används internationellt bla i USA. 

Problemet när det gäller att uppskatta antalet förvildade katterna är att de inte syns så bra. De är duktiga att gömma sig.

Sverige har ungefär 1.1-1.2 miljoner ägda katter enligt den senaste SCB-undersökningen som gjorts. Knappt 10% av dessa katter är raskatter och lite över 80% av totala antalet ägda katter är kastrerade. Dessa siffror är fantastiskt goda internationellt ändå anses katten förstöra det svenska ekosystemet!!

Bara för att man stöter på katter i naturen innebär det naturligtvis inte att dessa katterna är hemlösa eller förvildade - troligen är det tvärtom. En riktigt förvildad katt söker inte direktkontakt med människor.

Du pratar om statusuppgradering - om du inte avser att det gäller skärpt lagstiftning så har katten i Sverige det idag trots allt väldigt bra.

Det innebär inte att alla har det bra eller att det inte förekommer mycket tråkiga händelser. Tyvärr sker detta med hund också som då har krav på märkning.

Vad jag vet finns det inga hundar som har krav på att de ska kastreras det är väl snarare tvärtom att väldigt få hundar är kastrerade till skillnad från katter.

De katter som du pratar om behöver punktinsatser och är inte representativa för hela Sverige. Punktinsatser har gjorts med goda resultat så jag håller inte med dig.

När det gäller en ladugårdskatt eller TNR-katt så är de mycket tåliga de klarar av många minusgrader eftersom de anpassar sin päls till det kyliga vädret bara de får tillgång till mat och ett torrt ställe att övernatta på typ bondgård så det kan knappast vara sådana katter som du avser.

Jag förstår inte riktigt hur du kan säga att alla dessa bongårdskatter fryser ihjäl där det förövrigt finns andra djur och dessutom god tillgång på råttor och möss. 

Tyvärr är det så att katten isig skiljer sig i beteende från  tex en hund. En katt vandrar och kan mycket väl försvinna självmant innan den blir kastrerad eller för den skull en fertil raskatt.

En katt som fortfarande fungerar som råttfångare kan känna vittring på rått- och musrika områden på mycket långt håll.

Det är därför katter gärna uppehåller sig i trädgårdskolonier som är ett utmärkt tillhåll för gnagare eller för den skull soptippar.

Tror att vi diskuterat detta i trådar tidigare men ta kontakt med närmsta djurhem så kan de säker hjälpa till med att fånga in de hemlösa katterna som du har i din närhet. 

Då har du gjort en god gärning!

SVERAK:s inlägg i debatten:

Viktiga pusselbitar saknas när regeringen presenterar ny djurskyddslag!

SVERAK har tagit del av lagrådsremissen, som regeringen idag fattat beslut om att sända vidare till lagrådet i processen mot en ny djurskyddslag. Det är med viss förvåning vi läser att trots att såväl SVERAK, som en stor majoritet av övriga remissinstanser, har påtalat vikten av att införa obligatorisk ID-märkning på katt, så finns inte detta med i arbetet vidare mot en ny djurskyddslag.
SVERAK ser positivt på att man äntligen landat i ett förslag till lagrådet och att detta bland annat innefattar ett förslag om att det ska bli förbjudet att överge tamdjur, däribland katt. Dock har vi svårt att se hur detta förbud ska kunna upprätthållas och ansvariga ägare lagföras om man inte, genom ID-märkning och registrering, kan hitta ägaren. Vi ser att intentionen med förbudet är bl.a. att man önskar höja kattens status, men för att detta ska bli verklighet ser vi ett behov av att reglerna som idag finns för hund gällande registrering och märkning även införs för katt.
Vidare uttrycks i lagrådsremissen att frågan om obligatorisk ID-märkning av katt ska utredas separat. SVERAK ställer sig frågande till vad man inte haft tid att utreda i denna fråga sedan utredningen färdigställdes 2011 och vi befarar att en ny utredning bara skjuter denna viktiga fråga ytterligare 7-10 år framåt i tiden. Det uttrycks från regeringen att man inte utrett konsekvenser av ett förbud, samt konsekvenser gällande skydd av personuppgifter utifrån den nya dataskyddsförordningen. Det tidigare torde delvis redan ha kunnat utretts genom att se på konsekvenserna för införande av obligatorisk märkning på hund, det senare är en fråga som måste lösas under 2018 i och med att det redan idag finns (två) register för ID-märkta katter.
Att regeringen hänvisar till Jordbruksverket och Statskontoret, som i sin tur hänvisar till kostnader samt till administrativ börda för att införa ett register, som skäl för att inte följa utredarens förslag, gör att SVERAK ifrågasätter om regeringen alls tagit hänsyn till att SVERAK redan idag administrerar ett ID-register för alla katter, inte bara renrasiga, helt utan statligt stöd. Dessutom är det gratis för kattägare att registrera sina katter i SVERAKS ID-register.
SVERAK anser att det är dags att man vidtar åtgärder för att komma till rätta med alla hemlösa katter i Sverige, en siffra som idag överstiger 100 000! Genom att införa ett krav om obligatorisk ID-märkning skulle man ta ett steg i rätt riktning, då det skulle ge en tydlig signal om att alla katter är värdefulla och skyddsvärda.
SVERAK hoppas nu att lagrådet ser problemet med att införa ett tandlöst förbud mot att överge tamdjur och påtalar detta för regeringen.

 12 januari, 2018

http://www.sverak.se/viktiga-pusselbitar-saknas-nar-regeringen-presenterar-ny-djurskyddslag/

Tyvärr kommer inte den föreslagna lagen avseende märkning och kastrering att påverka de hemlösa katterna i någon större utsträckning - jag är ledsen för att det tyvärr är så i realiteten med tanke på de exempel på liknande lagstiftning i andra länder som isig inte fungerat utan har gjort det värre för denna kategori katter.

Det blir också lättare att avliva katter som inte är märkta - idag kan man inte göra det hur som helst. I framtiden kommer de säkert att avlivas direkt så fort man inte hittar chip eller tatuering eller inte kan läsa den och en katt kan faktiskt tappa sitt chip.

500 000 vilda katter. Det skulle inte förvåna mig om inte det finns fler!

För 15 år sedan bodde min gubbe o jag mitt emot en bondgård. Det fanns ladugårdskatter till förbaskelse o de förökade sig hela tiden.  De sprang över till oss o bajsade överallt t.o.m på altanen o inte var det vanligt bajs - nej- det var lösbajs pga att de fick mjölk att dricka. Det gick inte att säga något till de som ägde gården. "Inte ska vi kastera  dem, de är bara ladugårdskatter"

Man tyckte så synd om katterna. Det låg en hona på vår altan en morgon med sin kull på 6 st ungar. Alla försvann när jag öppnade dörren.  

Det går inte att utbilda idiotiska människor!

Jag har så svårt för att förstå hur man egentligen behandlar katter som husdjur. Inga andra husdjur än katter släpper man ut vind för våg. Inte ens en hund som liksom katten vet var den bor.

Man gör det med förklaringen att det är kattens natur men inte är det väl en fågels natur att sitta inne i bur eller hästar att vara inhägnade, hundar att vara kopplade osv.

Man gör det med en stor risk. Både för katten själv och för omgivande djur och natur.

Jag har själv haft en katt som var utekatt på helgerna på landet men jag har tänkt om och skulle aldrig släppa ut mina katter  vind för våg för deras egen skull och för fåglar och grannars skull.

Håller med om att kattens status behöver höjas! Lagstiftning är nog enda vägen att gå. SVERAK säger kloka saker i #6 om obligatorisk märkning och registrering.

Att släppa ut okastrerade katter på fri tass borde vara förbjudet.

Katter borde öht inte släppas ut så mycket, av omtanke om deras eget liv och hälsa framför allt. https://kattpolisen.ifokus.se/articles/55e96d5ece12c4618c00037a-trafiken-ar-vanligaste-dodsorsaken-for-katter?discussions-1

#1 Undrar över följande:

"I de länder eller områden man infört lagtvång både på kastrering och märkning har det till viss del fallit ut fel. Eftersom det är olagligt med en okastrerad och omärkt katt får de inte längre den hjälp de behöver när det gäller vaccinationer eller annan veterinärvård eftersom man då måste betala böter förutom kostnad för veterinärvård."

Vilka länder är detta? Hur höga böter handlar det om? Har du länk?

Om man kommer in med sin okastrerade och omärkta katt till veterinären kan man ju säga att man hittat den ute och vill ta hand om den, så slipper man böter. Det måste väl vara lagligt? Och när katten kryat på sig blir den sedan kastrerad och märkt, på initiativ av veterinären. En bra väg mot att höja kattens status tycker jag.

Det gäller för en del amerikanska stater/delstater. Där är kravet att man måste ha någon form av papper på katten varför den inte är kastrerad. Alla har inte råd med kastrering och alternativet blir då att avliva och katterna blir inte vaccinerade. Den allra bästa metoden är att på frivillig väg se till att våra djur blir väl omhändertagna. Jag tror inte att lagstiftningen kommer att förändra så mycket mer än att det blir lättare att avliva. Det är redan idag förbjudet att överge sina djur. Väldigt många kastrerar sina katter, över 80 procent så det är i så fall bättre med punktinsatser och information än med lagar. Det finns inte 500 000 hemlösa katter i Sverige. Det totala antalet katter är kring 1.2 miljoner i Sverige. Att förhållandet ägda / hemlösa katter skulle vara som ni säger innebär alltså att det inte hjälper att kastrera katter med tanke på att över 80 procent redan är det.

Kanske inte 500 000 men väl 100 000 hemlösa katter. Svårt att veta faktiskt men hittade en intressant sida. Oavsett antalet så tar de ändå galet många fåglar.

http://www.natursidan.se/nyheter/sa-minskar-du-risken-att-tamkatter-tar-faglar/

#12 Tror tyvärr inte att frivillighet och information hjälper för att få ner antalet hemlösa katter och för att höja kattens status. Många katthem går idag på knäna, katthjälpare bränner ut sig och tar stora lån - allt för att ta hand om katter som från början var någon annans ansvar, nämligen den ursprungliga kattägaren!

Här finns länkar till ett stort antal berättelser i tidningar, radio och TV de senaste åren om de hemlösa katternas situation i Sverige:
Hittekatter i media 2015

Hittekatter i media 2016

Hittekatter i media 2017

Hittekatter i media 2018

Information tycks tyvärr inte hjälpa, berättelserna bara fortsätter att strömma in, folk tar ändå inte sitt kattägaransvar! I Skåne läste jag att Länsstyrelsens veterinärer har som rutin att under sina besök på gårdarna upplysa lantbrukarna om att deras stallkatter bör kastreras. Men Skåne är översvämmat av hemlösa katter ändå, både på landsbygden och i städerna…

Lagstiftning i kombination med information är den enda effektiva vägen att gå.

Ja här krävs mer än information.

Orsaken till att katthemmen går på knäna är att nan inte arbetar förebyggande. Det behövs riktad information både till stadsbor som har jatt och till landsbugden, så länge detta inte sker kommer inget att förändras. Det finns också en hel del katter som är på dessa hem som aldrig borde vara där. De katter som lämnats in för att nan tröttnat eller för attman inte förstår en katts fulla behov. Attha en innekatt innebär också atgman behöver skaffa kunskap om hur en jatt fungerar. Min uppfattning är fortfarande den att EM-laget bara kommer att göra det enklare att avliva katter inte att förbättra situationen för dom. Här är även ASPCA synpunkter på de sk MSN-lagarna i USA. Man får utgå ifrån att kunskapen kring detta är större där än i Sverige och att det faktiskt kan vara värdeadderande att även ta till sig en del av de metoder man praktiserar där. Metoder som innebär upplysning och information inte straff och utökning av platser på katthem. https://www.aspca.org/position-statement-mandatory-spayneuter-laws

Jag tror inte en sekund på att riktad information till stads- och landsbygdsbor kommer att göra någon skillnad. Tyvärr.

Min uppfattning när det gäller de förvildade tamkatterna är att det är korkat att släppa tillbaka dem i naturen efter kastrering med tanke på vad de ställer till med i naturen för att kunna överleva där.

I praktiken innebär det att man byter en hel massa smådjurs liv mot en enda katt, som egentligen inte har där att göra, den tillhör en invasiv art.

Här är några av de förvildade katter som funnits här. Ingen av dem finns nu, ingen vet vart de tagit vägen, men de har sannolikt gått under. Katten med de märkliga öronen, sannolikt frysskador, är far till den andra sköldpaddsfärgade som ligger på brädorna. Det finns nu en likadan till, tredje generationen.

#18: Åtminstone 2 av de "förvildade" katterna har halsband på bilderna. Knappast något vanligt attribut bland vildlevande djur …

#19 Jag har sett det också, men jag har också noterat att de vistats ute i rätt avlägsna områden i flera dagar, så även om de har ägare så är de inte omhändertagna.

Om de har halsband med bjällra, som det ser ut som om den ena har, så lär de inte ha lyckats ta några byten, eftersom bjällran avslöjar deras rörelser.

Hoppas någon matar dem och tar ansvar för dem.

Katter kan mycket väl vara omhändertagna även om du råkar se dom ute jämt. Dessutom ser just dessa katter fina ut i pälsen så de verkar knappast övergivna eller förvildade. 

Katter kan mycket väl förfrysa öron men de kan lika gärna vara ett genetiskt fel. Det finns till och med en registrerad raskatt med detta utseende, Scottish Fold så det kanske inte alls är ett tecken på hemlöshet.

Det är dessutom sällan förvildade utekatter som fryser öronen av sig däremot innekatter som smitit ut eller blivit utslängda eller utestängda i kylan . De drabbas ofta av förfrysningar.

Det finns en mycket tragisk historia om ett katthem som brann under en mycket kall natt. En hel del katter överlevde men fick förfrysningar.

Men tanke på att det är så stor andel katter idag som är kastrerade är knappast lagar och böter den bästa vägen att gå. Märkligt att ni dessutom ratar dom metoder man internationellt hellre tar till och som man ser har gett resultat än lagar och straff.

Det finns även kommuner som satsat på information och hjälp med att kastrera ladugårdskatter så ni har faktiskt inte speciellt rätt i det ni säger. Däremot är det mycket enklare att lagstifta än att aktivt arbeta förebyggande.

Det är heller inte lika roligt med information för då är det människor man arbetar med och inte djur.

Har ni tänkt på det? Det t är inte katten som det är fel på utan dess ägare. I den här debatten skiner gärna katthatet och okunnigheten igenom!

Ps. Utekatter påverkar inte viltet på något sett negativt men ni som tror det föredrar säkert också råttgift eller andra pesticider. Det är ju säkrare både för människa och fåglar. 😉Ds.

#22 Nej. En katt är inte omhändertagen om man alltid ser den ute. Du verkar ha en märklig syn på hur man tar hand om en katt.

#1 och #12 Pyttelite, jag undrar fortfarande hur höga böter folk måste betala i dessa delstater om de har okastrerade och omärkta katter. Du säger att en del sådana personer hellre avlivar sina katter än betalar böterna. Men avlivning kostar ju också pengar. Och troligen är de flesta kattägare fästa vid sina katter och vill behålla dem i livet…

#22 Du skriver att en del svenska kommuner hjälpt till med att kastrera ladugårdskatter. Det är ju en strålande idé! Vet att några veterinärer och bostadsbolag i Västmanland hade en sådan kampanj för några år sedan, på initiativ av Länsstyrelsen där. Tyvärr var det bara ägda katter som fick den hjälpen, inte hemlösa, men bra ändå. Vilka kommuner tänker du på?

Ja, TNR-kolonier verkar vara ett bra sätt att hjälpa katter och minska problemet. Men det räcker nog inte som enda åtgärd.

Jag tyckte en period att det här med olika TNR-projekt var jättebra och det är såklart bra för katterna men då visste jag inte hur mycket katter faktiskt påverkar andra djur som småfåglarna.

#24 Nej jag säger inte att man avlivar man struntar i att vaccinera eller gå till vetten när det behövs eftersom man har en olaglig katt. I USA har man värre sjukdomar än i Sverige det finns Rabies och en del andra åkommor så katternas situation blir nödvändigtvis inte bättre av den typen av lagstiftning. På vissa platser har antalet hemlösa katter dessutom ökat trots nya lagar och då även trycket på katthem. Du får läsa i länken ovan. Det finns annat sätt att jobba på och det är kopplat till ett förebyggande arbete. TNR är en nödlösning och löser inte problemet med oansvariga ägare. Att införa kastrering och märkningstvång i Sverige innebär bara att man kan avliva en katt såfort den inte går att identifiera. Idag är det inte så det krävs lite mer för att avliva en oidentifierad katt om man nu inte har jakträtt och är uttalad katthatare för då skjuter man på allt som rör sig som man inte gillar.

#26 Du skriver:

"I de länder eller områden man infört lagtvång både på kastrering och märkning har det till viss del fallit ut fel. Eftersom det är olagligt med en okastrerad och omärkt katt får de inte längre den hjälp de behöver när det gäller vaccinationer eller annan veterinärvård eftersom man då måste betala böter förutom kostnad för veterinärvård."

och

"Det gäller för en del amerikanska stater/delstater. Där är kravet att man måste ha någon form av papper på katten varför den inte är kastrerad.

Alla har inte råd med kastrering och alternativet blir då att avliva och katterna blir inte vaccinerade."

Det tolkar jag som att böterna är så skyhöga att folk hellre låter sina katter vara sjuka eller t.o.m. avlivar dem hellre än att betala böterna. Undrar fortfarande hur höga böterna är.

Och självklart, om man inför en lag om att utegående katter ska vara kastrerade och att alla katter ska vara märkta och registrerade (som t ex Sverak, Svekatt, Djurskyddet och många veterinärer vill), så måste det bli en tidsfrist på några år innan lagen får full effekt. Detta pga att många hemlösa och omärkta katter faktiskt är ägda men bortsprungna, och måste få tid på sig att hitta hem igen.

#27 Jag skriver som tidigare läs länken - för människor med liten budget blir resultatet att man inte ens sörjer för djurens hälsa enligt bl.a. ASPCA. Det kommer inte stt finnas någon respit avseende omärkta katter de kommer att avlivas direkt.

#28 Du som har läst den långa artikeln, på engelska, kan väl svara på frågan hur höga böterna är?

Och vilka kommuner tänker du på, som jag undrade i #24?

#29 Nej, jag vet inte hur höga böterna är och jag vet inte ens om informationen finns med i länken ovan. Böter kan sättas på olika sätt och varje område har sina regler. ASPCA agerar över hela USA och inte bara inom ett County eller delstat.

Det som är viktigt att ta till sig är att hotet om att bli bestraffad inte alltid ger en förbättring hos våra husdjur just med tanke på att man underlåter att ge djuren vård eller behövliga vaccinationer.

Det är i sig också ointressant vad kostnaden är för några som inte har så mycket pengar är varje "onödig" utgift en kostnad oavsett summa.

Det finns en hel del studier och arbeten gjorda både avseende hur man behandlar ladugårdskatter samt relaterade aktioner kring att förbättra katters livssituation.

Här är ett exempel från Västmanland som skedde 2013.

http://www.lansstyrelsen.se/vastmanland/Sv/djur-och-natur/djurskydd/hundar-och-katter/Pages/kastrering-av-katter.aspx

Sen kan jag tillägga att antalet utekatter minskar och alla hemlösa katter även om det inte känns så varje höst så det kan omöjligen vara så att vår huskatt är ett större hot för vår vilda fauna - faktiskt tror jag att vi människor iså fall är värre.

#30 Upprepar min fråga igen: vilka kommuner är det du tänker på i #22? Vore verkligen roligt att få veta om det finns fler goda exempel.

Du nämner bara exemplet med Länsstyrelsen Västmanland. Det har jag redan skrivit om i #24, där deltog Västerås kommun. Om det projektet hade jag en tråd här:

https://hittekatter.ifokus.se/discussions/5128fc83ce12c45fb30060c9-heja-lst-vastmanland

Där kämpade jag en period för att få andra Länsstyrelser att följa exemplet och hjälpa till med kastreringskampanjer. Har du också gjort så?

Jag kan tyvärr inte redogöra för alla satsningar - jag vet att det skett kastreringsaktioner i Skåne bla Höganäs men det har säkert skett i fler kommuner.

Min absoluta uppfattning är att den enda fungerande vägen till att förbättra kattens situation är information och utbildning samt riktade aktioner och att man använder modern teknik för att göra kartläggningar.

Katten är inte fullständigt anpassad till vår moderna miljö därför är det extra viktigt att den eller de som skaffar katt är pålästa.

Katter är inga enkla djur utan komplicerade varelser som man behöver ta stor hänsyn till.

När det gäller ladugårdskatter har denna studie gjorts i Östergötland

https://stud.epsilon.slu.se/3229/1/eklund_j_110910.pdf

Den visar att det finns stora brister i djurhållningen trots att det finns lagstiftning för  hur man ska sköta sina djur. Riktade insatser till denna grupp skulle ge en större effekt än att lagstifta om märkning och kastrering  som jag naturligtvis inte är emot isig. 

Däremot tror jag inte att det kommer att ge någon annan effekt än att katter kan avlivas lättare efter genomförd lagändring än vad de kan idag.

#32 Intressant att det har förekommit kastreringsaktioner i Skåne, bl a Höganäs! (Vi menar alltså i kommunens regi, antar jag!) Det har jag inte läst om på någon kattsajt. Googlade nu på Höganäs hemsida och Helsingborgs Dagblad, men fann ingenting om detta. När var det?

Här har du ett exempel även om det är gammalt. https://www.hd.se/2006-03-08/ratt-tid-att-kastrera-katten

Kan någon tala om varför vi behandlar våra katter så illa att vi bara släpper ut dem utan tillsyn?

Vi gör ju inte så med andra sällskapsdjur så varför just katten?

#35 Mycket enkelt, en katt är inte lika domesticerad som en hund. Vi har kunnat ha innekatter i knappt 75 år eftersom det var då man uppfann kattsanden. För att en innekatt ska fungera bra behöver den dessutom kastreras så våra katter är inte gjorda för att leva det liv det tvingas till. Ursprungligen hade vi katt för att slippa skadedjur. En effektiv kastering på katter har heller inte så lång tradition. Begreppet raskatter är mycket ungt de flesta populära raser har tillkommit efter 1950. Kunskapen om kattens beteende har varit lågt speciellt då katten tillbringat mycket tid ute och vi inte förstått dess behov. Den eller de som skaffar katt ska fundera över innan om man kan ge sin katt en trygg miljö kan man inte det finns det andra djur eller också bör man avstå från djur helt. Slutligen varje djurart har sin egna historia och det är ingen ide att jämföra katten med andra djur - de har sin historia och sin utveckling. Det är också lätt att glömma att det vi tar för givet idag har inte alltid varit så.

#36 Fast det är ju inte direkt svaret på min fråga varför vi behandlar våra katter annorlunda än våra andra sällskapsdjur.

#37 Jag har redan svarat dig. Grundorsaken är att de inte är designade som andra sällskapsdjur. För att de ska fungerandet vi modifiera dom och ta till ”onaturliga” medel som kattsand och kastrering. En hund gar avlats fram under mer än 15 000 år för att gå fot en katt har inte det. Vi människor har förändrat miljön så att den blivit otrygg för våra katter samtidigt har vi inte genetiskt lyckas modifiera katten i samma takt. Ska man ha en innekatt krävs det också att man tillgodoser dess behov och det är mer än att man låser dörren

#38 Nu tänker jag inte på historiken utan mer det känslomässiga band som vi har till våra sällskapsdjur.

Inget annat djur hanterar vi på samma sätt. Vi släpper inte ut våra husdjur vind för våg. Varför gör vi det med våra katter?

Här kommer en länk om domesticering.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Domesticering

Problemet med de drygt 100.000 hemlösa katterna, som lever i stor misär och stort lidande, är ett välkänt samhällsproblem sedan många år! Samhället, i form av kommuner, Länsstyrelser och staten, tar dock tyvärr inte sitt ansvar utan låter problemet fortgå år efter år (med undantag för enstaka små punktinsatser som Höganäs 2006 och Västmanland 2013).

De enda som verkligen bryr sig om de lidande katterna är kattvänliga privatpersoner som, ensamma eller genom katthem, ger av sin tid och sina privata pengar för att hjälpa till och rädda så många katter de kan. Katthemmen finansieras av privatpersoner och sponsring från kattvänliga företag. Därtill kommer de kattvänliga veterinärer, som ställer upp varje år och erbjuder rabatterade kastreringar och ID-märkningar för att hjälpa till. Man räddar många, men det räcker inte.

Problemet med de hemlösa katterna är ett samhällsproblem, och bör därför hanteras och åtgärdas av samhället.

Jag anser, liksom många andra, att lagstiftning behövs för att komma tillrätta med problemet, rädda kattliv och samtidigt höja kattens status.

Det ansåg även regeringens utredare som 2011 lade fram ett förslag till en ny djurskyddslag. Där finns obligatorisk ID-märkning&registrering av katter och krav att utegående katter ska vara kastrerade. Just vad som behövs!

Pyttelite, du anser tydligen att du vet bättre än tunga auktoriteter om Sverak, Svekatt, Djurskyddet, regeringens utredare m fl. Du anser tydligen att privatpersoner gärna kan fortsätta försöka dra det tunga lasset ensamma.

Jag tror inte på dina argument. Vi kommer nog inte längre. Jag lämnar den här diskussionen nu.

Visst är det konstigt att Pyttelite har mage att uttala sig om en sådan fråga på ett allmänt forum.  

Det som är lite lustigt är ju att vi båda har samma mål - ingen av oss vill att katter ska fara illa. Vad som skiljer oss åt är vägen dit.

Min uppfattning är att förslaget kommer inte att hjälpa några katter överhuvudtaget enda hjälpen är att snabba upp ett avlivningsbeslut - inget annat. 

Jag tror inte på den modell som du förespråkar och jag har goda skäl till det. Det underlag jag har är utvärderingar som gjorts i andra länder där man just infört den typen av lagstiftningen och resultatet har inte varit odelat positivt.

Det har till och med varit så att andelen hemlösa katter har ökat just på grund av lagstiftningen men du vill inte ens ta till dig det underlag jag refererar till för det är skrivet på engelska av ASPCA.

ASPCA är en betydligt större organisation än vad både SVERAK , Svekatt och djurskyddet är tillsammans och problemen med övergivna djur är så mycket större där än i Sverige.

Vi pratar om 60 - 70 miljoner hemlösa/förvildade katter i USA. Ungefär hälften av de djur som hamnar på djurhem i USA avlivas och drygt hälften av dessa är katter resten är hundar. Man brukar skämtsamt säga att den största faran för en hemlös katt är att hamna på hemmet.

På senare tid har man introducerat en No Kill Policy men även den har diskuterats hårt. I USA finns det stora hjälporganisationer för djur som bedriver utbildning riktad till den egna personalen som arbetar på djurhem över hela USA. Du kan även själv ta del av en hel del utbildning eftersom den är åtkomligfrån deras hemsidor.

Där finns det samstämmiga uppgifter om att det som fungerar bäst är ett förebyggande arbete precis som inom vilket kvalitetsarbete som helst. 

Vill man studera resultatet av olika metoder för att minska antalet hemlösa djur ska man snegla på USA för där har man en erfarenhet som inte finns i Sverige. En erfarenhet av både goda och dåliga exempel.

Det finns stora skillnader mellan USA och Sverige. Svenska katter har det riktigt bra och vi lägger mycket pengar på djurvård, mat och tillbehör i det här landet. Djursjukvården är idag så hårt belastad att man har tvingats att utfärda dispenser.

Det finns också andra samhälleliga skillnader som ger ett hårdare klimat för människor i USA vilket också påverkar djuren.

Sen vill Pyttelite också inflika ett litet citat från regeringens uttalande avseende en ny djurskyddslag;  Regeringen presenterar förslag till moderniserad djurskyddslag

"Vi är medvetna om att det finns starka önskemål om att införa ett krav på märkning och registrering av katter och regeringen ser att det skulle kunna underlätta myndigheternas praktiska arbete med herrelösa katter. I djurskyddsutredningen fanns inte tillräckligt underlag för att gå vidare med detta. Därför kommer regeringen att särskilt utreda frågan om märkning och registrering av katter."

Så sista ordet är inte sagt. Det är heller inte så att det är ett så självklart val som du försöker hävda för hade det varit det så behövdes det inte utredas igen.

Man får inte glömma att synen på djur i andra länder skiljer sig från vår. Därför kan man inte bara se till hur det gått till i utlandet.

Informationen finns redan. Problemet är att folk struntar i det.

Blir det straffbart att släppa ut okastrerad katter tror jag många tänker en extra gång. De flesta vill inte bryta mot lagen.

Nej, informationen finns inte redan.

Om jag gå till en veterinär och talar om att min katt har ett oönskat beteende får jag bara medicinsk hjälp inte hjälp med vad som kan vara fel inte ens tips och råd om hur många lådor jag kan tänkas behöva om min katt kissar "fel", så nej information behövs både riktad för arbetande katter som ladugårdskatter och till våra sällskapskatter såväl inne som utekatter.

Information kan vi inte få för mycket av och jag tror inte ett ögonblick på att en lag skulle hjälpa speciellt som att över 80 % av våra katter redan nu är kastrerade utan lag. 

Identifiera var katterna kommer ifrån och rikta sedan insatserna - se till att katter inte får lämnas på katthem utan att man får en ordentlig rådgivning. Se till att knyta kattetologer till våra veterinärkliniker. 

Det är satsningar som håller - man ska också vara medveten om att förändrade lagar kostar och det ska också tillsättas kontrollorgan för att få dom verksamma - pengar som man kan använda till annat speciellt som när lagarna bevisligen inte fungera.

Att svenskar skulle följa lagar bättre än amerikanska medborgare tror jag inte ett ögonblick på. 😃

#43 Var och en är salig i sin tro.

#44 Absolut  och det blir ännu bättre om man baserar sin tro på fakta.😉

#45 Det var du som skrev:

Att svenskar skulle följa lagar bättre än amerikanska medborgare tror jag inte ett ögonblick på.😉

#46 Du menar att svenskar är med laglydiga än amerikaner :)

#47 Jag har inte en susning men det var du som skrev att man skulle basera sin tro på fakta ;-)

#45 Märkligt uttalande tycker jag. Har man tillgång till fakta behöver man inte tro. Att tro är något man gör när man inte har tillgång till fakta och det man tror är i bästa fall sannolikt, inte mer.

Just nu har vi minst en löpande honkatt som springer i vårat bostadsområde, har hört henne nu i 3 dagar.
Så mycket för att ta hand om sin katt!😢

Fast om man tar hand om ungarna kan väl det inte vara fel? Vi vill väl fortfarande ha huskatter eller ska dom också bort? Alla katter som går ute är varken hemlösa eller misskötta sen kan vi ha funderingar kring vad som är bäst. Att ha en utekatt i trafikerade områden är inte att rekommendera men ska man ha en innekatt behöver man också tänka på kattens behov. Det är inte bara att låsa in katten utan man måste också anpassa sig efter den.

Nej, självklart skall vi ha huskatterna kvar.
Denna honan har jag hört ute under nätterna, vid 23, 2.30 och nu senast 4.30.
Så antingen orkar inte ägarna ha henne inne eller ens tar in henne under nätterna, då hon vrålar som värst. Dessutom är det ju minusgrader här, så jag hoppas att hon hittat något varmt ställe att ta skydd i.

#49 Nu vet jag inte om det var riktat mot mig - vilket jag tror att det var - vad är det för typ av fakta som du har som överbevisar att svensken skulle följa lagen bättre än en amerikan?

Jag har redovisat reflektioner från en mycket stor och respekterad kattorganisation som har erfarenhet av den typen av lagstiftning som ni vill ha i Sverige. Det finns inte bara positiva reflektioner utan på sina håll har kattens situation förvärrats pga av de nya lagarna och det finns ställen där man registrerat ökning av hemlösa katter.

Jag har också redovisat resultat från en studie som gjorts rörande ladugårdskatter i Östergötland,

Idag har vi en anmälningsplikt i Sverige. Om man överskrider ägandet av ett visst antal katter ska det anmälas till länsstyrelsen.

Vi har också en tillsyningsplikt som innebär att alla katter oavsett inne- eller utekatter, oavsett om katten är arbetande eller sällskapskatt så ska den ses till två gånger om dygnet.

Studien visade brister både avseende anmälningsplikten och tillsynsplikten. Varför skulle dessa kattägare ändra sitt beteende bara för att de kommer en ny lag?

Vad är det som får er att veta bättre?

Med reservation för att jag inte läst alla inlägg i hela tråden och för att undvika upprepningar så kan jag säga att jag instämmer med Pyttelite i #1.

Dessutom vill jag inflika en mindre mörk syn på lagårdskatter/stallkatter, och säga "det beror på", som med så mycket annat.

Jag bor på landsbygden. Det finns ställen här omkring där katterna förökar sig okontrollerat (="fritt") skulle en del kalla det, men i övrigt har det bra med tillsyn, omvårdnad och mat och ett liv där de kommer och går som de vill.

Så finns det andra gårdar där ägarna har föredömlig kontroll och alla katter är kastrerade, får ordentligt med mat och tillsynen är exemplarisk.
Är det dåligt, bara för att katterna lever ett fritt liv i det stora hela?

Och så finns det en del mellanting och variationer. Några skräckexempel har jag inte stött på.

En gång frågade jag en bonde hur många katter han har, när han kom balanserande med en jättestor säck med kattmat på axeln.
Det beror på hur man räknar, svarade han lite generat. Hur då, undrade jag. (Som inte tyckte det kunde vara särskilt svårt att räkna ihop antalet katter.)
Jo se, åtta hade han ju själv, men så var det 4-5 eller kanske om man säger 6, som kom och gick efter eget behag och årstid. Han hade ungefärlig koll på vilka gårdar de kom ifrån. Alla fick mat och blev kelade och kramade.

Hade de katterna det automatiskt dåligt? Borde de avrättas? Nej, säger jag, på båda frågorna.

Katter är inte hundar, men givetvis ska alla katter ha det bra. Vad som är bra kan ju som bekant diskuteras.

Just nu har vi tagit hand om en kisse från en gård med troligen för hög kattpopulation. Eller tagit hand…det var kissen själv som bestämde sig för att hos oss skulle han bo, och så var det bara. Han hade fått nog av utelivet och har inmutat soffan.

Innekatter kan ha det dåligt och utekatter kan ha det bra, det är inte bara att sätta upp några (för) enkla regler.

https://www.facebook.com/186503955099929/photos/a.190597881357203.1073741831.186503955099929/405979923152330/?type=3

Om vi nu ska basera diskussionen på fakta vet du säkert att man i Australien använt både djur, växter och virus för att ta död på andra djur man inte gillat man har också planterat in olika främmande djurarter när man trott sig se en fördel av det. Detta gäller även för katter som då har använts i stor skala för att ta död på andra djur. Det försöket misslyckades så om du med ditt inlägg försöker dra några paralleller med Sverige är du inte påläst för det är en helt annan situation här än där. Jag tror heller inte att en förändring av svenska lagar på något sätt kommer att påverka det Australiska djurlivet eller för den skull de förvildade katterna där. Vad är logiken? Som kuriosa så finns det ett stort antal invasiva djurarter i Australien som förorsakar stora ekonomiska skador från förvildade kameler till sköldpaddor och grodor. http://www.environment.gov.au/biodiversity/invasive-species/feral-animals-australia

#56 Du tolkar, men jag tolkar inte. Jag känner till Australiens oerhörda problem med av människan införda arter, från agapadda, katter, råttor, kaniner, rödräv, spanska getter,  flera hjortarter osv. Länken var inte avsedd som något annat än just en länk som visar hur människan ställt till det, i detta fall med "ferral cats".

#57 Om syftet var det håller jag helt med dig om att det är förfärligt hur man har hanterat djur och växter i Australien. Där katten är en djurart som misshandlats av människor. Jag tycker att det är mycket obehagligt med den modena Australiska jakten på katten där man lägger ut förgiftad mat för att avliva. Under 50-talet då man insåg att kaninpopulationen var för stor tvingades alla att lämna in sina tamkaniner inklusive alla barn som hade dom som husdjur och man arrangerade folkliga tillställningar där den som slog ihjäl (med påkar) mest kaniner fick pris. Sverige har sin trista historia med t ex inplantering av Kanadagåsen som tillskrivs ornitologen Bengt Berg. Där jag bor är den ett stort problem förutom att den tränger ut andra arter är den inte speciellt folkskygg så den trängs på cykelbanorna nära vattendrag och den förorenar med stora bajskorvar som ligger lite varstans och de låter en hel del. Så varje land har sin historia och sina specifika problem.