Jag vet, det är nästan lite skrämmande.  Nu för tiden tycker unga människor att tiden går fort. 

Jag frågade gubben häromdagen om han kom ihåg hur länge sedan det var sedan diskoteksbranden i Göteborg. 'Tja' sade han, 'det var väl året innan vi flyttade in i denna lägenhet alltså 2008' 'Nej' sade jag 'det var 1998'  'j_ _lar!!' sade han 'var det så länge sedan!'

Håller med dig full ut……..  tycker tiden skenar iväg

Jag känner mig fortfarande ganska nyinflyttad där vi bor nu men inser att vi redan bott här i 11 år😮

Jag tänkte nyss - om min äldsta dotter är nu 36 hur gammal är jag då. Jösses! Usch! Jag är samma tjej som jag alltid har varit även om förpackningen är numera lite sliten.  😂

Insåg hur fort tiden gått då igår gammelmormor skulle ha fyllt 103. Hon dog när hon var 84. Så det var i samband med diskoteksbranden i Göteborg. Och jag själv ska fylla 31 och känner att tiden kan väl stanna lite. Och katterna börjar bli gammal också. Yngsta fyller 6. Och äldsta 11. Nu hoppas jag att jag har många år kvar med alla djur. En av mina kollegor känner verkligen ångest för att tiden gått. Han är nämligen 32 år äldre än mig. (Som min mamma gammal) Och när han var i min ålder så var jag nyfödd. Jösses. Jag ser det framför mig hur det blir för mig ca 2050. Då jag ska avveckla mig från arbetet om allt går som jag vill. 😂 Men hade gärna stannat tiden lite ett tag.

#4 inser ju att det är ju när man har barn man kanske mest märker hur åren går. För man är ju alltid sina föräldrars lilla barn. Oavsett hur gammal man är. Och när man inser att barnen är nästan "tant" så kommer nog paniken. (Ett skämt från min sida)