God middag 🙂

Konstig morgon här hos oss, ingen katta som kom och ville slicka av mjukostkniven. 

Igår kl 15.15 avlivades vår katta, det var verkligen dags, för hon hade kissat ner sig helt på den fleecefilt hon fått att ligga på i Lovisas hylla, trots det fanns fem äppelstora kissklumpar i kattlådan. Veterinären bekräftade vad vi trott, att hon led av framskriden njursvikt. Hon vägde mindre än hälften av vad hon vägt som frisk. 😢

Barnen var jätteledsna, men ville ändå vara med. Själv sa jag hel då tll katten när jag åkte till dialysen igår morse och när jag kom hem var hon redan borta. Vi har bestämt att vi inte ska skaffa någon ny katt förrän vi har fått smälta att Missan är borta, kanske i början av nästa år. Då åker vi gemensamt till katthemmet i Uppsala för att adoptera en ny familjemedlem.

Ja Peter, konstig morgon. Det blir tomt när en i familjen är borta. Lycka till med den nya sen när det är dags.

Så ledsamt att höra Peter. Det gör alltid så ont att förlora ett djur fastän man vet att man gjort det bästa.

När Moritz kompis Lorentz dog så var det ganska oväntat. Han hade tandproblem och det var därför vi trodde att han åt sämre. Han fick göra en lyckad tandoperation men var fortfarande hängig och då upptäcktes spridd cancer i buken och han avlivades när han redan var groggy efter röntgenundersökningen. Den katten stod min man närmast och min man ville absolut inte ha någon ny katt men efter ett år så var det dags igen.