Nej, jag vill gärna ha kolmörkt 🙂

Jag sover med en film/TV-serie i bakgrunden. Det har inte med mörkret att göra, men annars plågas jag av vidriga mardrömmar som jag vaknar med panik och ångestattacker ifrån. Sen grinar jag en timme. Sen somnar jag om.

Nej, det stör bara sömnen för mig

Sover i ett bäcksvart rum och kramar hunden ^^

Jag älskar mörkret. Har sällan lampor på (undantag badrum, som inte har fönster).

Nej jag måste sova i kolmörkt! annars kan jag inte sova! Det värsta är ju om det är en liten glipa mellan fönstret och rullgardinen :P

Ja, väldigt faktiskt. Och det har jag alltid varit. Vi sover utan lampa, men har inga persienner eller rullgardin i sovrummet. 

Och så fick jag aldrig någon vidare behandling för min badrumsrädsla. Jag är fortfarande övertygad om att det kan finnas monster i badrum, trots att jag snart är 21 🤐 Det fanns viktigare saker att träna bort när jag gick i ångestterapi tyvärr. Vi har lampan tänd där på nätterna. Men det är bland det sista som finns kvar från mina irrationella rädslor, när det var som värst var de ett 20-tal. Katastroftänkande är jag dock fortfarande bra på.

Jag är mörkrädd! Hatar när man vaknar mitt i natten och det är helt kolsvart och man inte vet var man är, hur rummet ser ut, om det är någon annan där. Och så trevar man efter lampkontakten och vet inte var den är eller om man plötsligt kommer att få tag i något läskigt istället.

Kan ju tillägga att det aldrig är så mörkt hemma, så det här skräckuppvaknandet händer bara när jag sover borta, vilket bidrar till osäkerheten.

När jag var yngre gick jag ofta i sömnen, och det värsta var när vi hade flyttat till landet där det blev riktigt mörkt (uppväxt i en stad), och jag vaknade vettskrämd stående någonstans i rummet utan att ha en aning om var jag skulle börja leta efter en lampa. Usch. Hatar det.

Sover inte med någon lampa tänd men försöker ha en liten gardinglipa om gardinen är för tät. Bara så att det inte blir helt becksvart.

Nej jag är inte mörkrädd. Sover utan gardiner eller persiennner hela den mörka årstiden.

Däremot så har vi rullgardin om sommaren då solen skiner rakt in på våra sängar när den går upp.

I mitt eget hem är jag inte rädd för mörkret här kan jag sova när det är bäcksvart och även vandra runt i lägenheten utan lampor. Det är på andra ställen där jag inte känner samma säkerhet som jag kan bli rädd, till exempel utomhus när det är mörkt jag bor precis bredvid en stor skog och när man passerar den kan jag bli lite rädd.. och när jag hade häst och var i stallet varje dag och det blev bäcksvart ute usch det var riktigt obehagligt. I stallet kunde man tända lampor men i "hörummet" som var utomhus var det mörkt, när man skulle gå in i ladan och hämta spån, och utomhus fanns det ingen belysning alls och den långa vägen till bussen genom skogen var ej belyst heller där fick jag gå om kvällarna och lysa med mobilen alt hoppas på att det kör förbi någon bil. Sånt mörker skrämmer mig, men inomhus i lägenheter är jag inte rädd alls. Man kan väll säga att jag inte är rädd för MÖRKRET men vad som gömmer sig där.

#10 För att citera Bob i TV-serien Becker:

"I'm not afraid of the dark, I'm afraid of the evil it conceals."

#11 Ja men typ sådär känner jag precis hehe ^^

jag älskar mörkret. det ska vara becksvart i sovrummet och det får inte finnas nån glipa mellan fönster o rullgardin för då blir jag tokig. Det ska vara knäpptyst oxå, finns det nåt värre än när man nästan somnar och lägger märke till ett ljud man inte känner igen.. typ batteriet är slut i brandvarnaren, det lilla pipet… rör mig lätt i mörkret, tänder aldrig nåt ljus när jag måste på toa eller måste gå upp tidigt, mina  kläder ligger i brandmansordning och jag får nästan slag när jag öppnar kylen - för där är det bright light så man nästan dör.. 😃🌛

Det finns en svensk psalm som är väldigt vacker tycker jag om just ämnet mörker😉

Var inte rädd för mörkret,
ty ljuset vilar där.
Vi ser ju inga stjärnor,
där intet mörker är.
I ljusa irisringen
du bär en mörk pupill
ty mörkt är allt som ljuset
med bävan längtar till.
Var inte rädd för mörkret,
ty ljuset vilar där,
var inte rädd för mörkret,
som ljusets hjärta bär.
_Psalm 797 av Erik Blomberg ur ”Den svenska psalmboken” Verbum
_

Kan somna till vilket ljus som helst, men brukar vakna efter nån stund/timmar. 

Har mörkläggningsgardin i sovrummet, för på efternatten och på morgonen vill jag ha mörkt och då skulle jag trivas bra med Mooniq som inneboende! 😃Är likadan!

Konstigt nog så vill jag ha något ljud när jag ska sova, förstår inte varför så många stör sig på droppande kranar, klockor mm. Jag tycker bara sådana ljud är sövande xD

Jag är inte rädd för mörkret, men jag är rädd om mitt enda öga, så jag sover med en nattlampa tänd.

Nej, sover helst i mörker. Förut kunde jag dock inte sova utan tickandet från en klocka jag har, då jag får tinnitus när det är knäpptyst. Efter att ha bott hos min mormor i två veckor under julen utan något sådant litet ljud i bakgrunden när jag ska sova så kan jag nu inte sova med tickandet från klockan :) När jag var liten så tyckte jag också om att somna med ljudet från tv:n i bakgrunden.

Inte mörkrädd inomhus, bara utomhus. Usch, man vet inte vad som döljer sig i buskar, skogen mm.

#17 Fattar noll? 😛😉

Tråden handlar väl om nattmörker, och inte poetiska liknelser med ondska eller ledsamheter och sådant?

Hur som helst har jag svårt för den nya hemelektroniken, där alltfler produkter skall stå i standby och lysa.

Att sova är ändå skönt när det är mörkt.

Jag var rädd för mörkret som liten. Gradvis har det blivit bättre, men kan lätt jaga upp mig själv. Jag har inte gärna kolsvart i rummet när jag ska sova, utan gärna nån liten svag fönsterlampa eller liknande. Jag älskar juletider, för då får man ju ha adventsstake i fönstret… Sambon hatar dock ljus när han ska sova.

I sovrummet skall det vara så mörkt som möjligt, persiennerna neddragna och en tjock gardin väl instoppad bakom elementet så inga glipor bildas!
Fast jag kan somna mitt på dagen om solen lyser rakt in också men då är det väl antingen för att jag är sjuk eller jättetrött!

Gillar däremot inte att vara ute i mörkret här i stan, däremot ute på landet kan mörkret vara ett skydd.

Jag gjorde det till 15 års ålder men nu vill jag ha mörkt

Sova i sängen så ska det vara mörkt, men klarar av att somna på soffan i fullt dagsljus om det skulle vara så   😴

#19 Näthinnan får sämre syretillförsel i mörker, vilket i längden medför försämrad syn. Om man skulle vistas i kolmörker under mycket lång tid, jag vet inte riktigt hur lång, men kanske ett par, tre månader, så är synen oåterkalleligen borta.

Eftersom jag redan har varit blind och förlorat ett öga, vill jag inte riskera försämring av det friska ögat genom att sova i kolmörker även om det är skönast. Jag har också uppmanats att ha en nattlampa tänd av min ögonläkare.

#25 Aha okej då fattar jag 🙂

jag sover bättre när det är mörkt. Störs av ljus.

Ljus eller mörker spelar ingen roll för mej

Jag har blivit rädd för mörkret på senare år, men det har nog mest med hälsoskäl att göra.